PFAS ställer krav på EU och på medlemsländerna och hållbar utveckling ska främjas. I och med svårigheten för medlemsländerna att stifta striktare nationella regleringar till fördel för
219 Zetterberg, C., Garanterat svårfångat, s. 531.
220 KEMIKALIEINSPEKTIONEN RAPPORT 1/16, i not 94 a.a., s. 22.
221 Livsmedelsverket, https://www.livsmedelsverket.se/produktion-handel--kontroll/dricksvattenproduktion/risk-
hantering-pfaa-i-dricksvatten, i not 126 a.a.
222 Kemikalieinspektionen, Fem europeiska myndigheter samarbetar för att förbjuda PFAS,
https://www.kemi.se/nyheter-fran-kemikalieinspektionen/2020/fem-europeiska-myndigheter-samarbetar-for-att- forbjuda-pfas/, Senast uppdaterad: 2020-05-11, Hämtad: 2020-05-19.
49
miljöskyddet avseende kemikalier krävs det förändringar på området. Detta för att det inte är hållbart att kemikalier som innehar farliga egenskaper fortsätter att spridas på unionsmarkanden som de tidigare har gjort. Vatten är en recipient som PFAS har stora möjligheter att spridas via. Därav behöver striktare regleringar göras antingen enbart för PFAS eller generellt i Reach. Ex- empelvis skulle farlighetsbedömning kunna införas och möjlighet att registrera, begränsa eller förbjuda ämnen i grupp och inte endast enskilt. Detta under förutsättning att ämnenas egen- skaper är samma eller lika.
Dricksvatten är ett av våra viktigaste livsmedel varför det är av största vikt att ha effektiva verktyg i termer av juridik och teknik. Det återstår att se vilka nivåer av PFAS som kommer att tolereras framöver eftersom det genomförs arbete för att fastställa ett striktare värde både på EU-nivå och nationell nivå. Det ligger till och med förslag på att alla PFAS-ämnen ska begrän- sas till användning som inte är av nödvändigt slag. Dricksvattenkvalitet står i fokus och föränd- ringar är att vänta. För de föroreningar som redan existerar i vår omgivning behöver dock tek- niken utvecklas för att kunna reducera och eliminera föroreningarna till acceptabla expone- ringsnivåer utan att vara för kostsamma.
På nationell nivå är det spännande att se hur rättsfallet om villabranden som släcktes med PFAS kommer att påverka rättsläget. Detta för att MMD uttryckte att orimliga konsekvenser följer av tolkningen i rättsfallets utgång. I och med domen har verksamhetsutövarbegreppet blivit något mer fastslaget att då räddningstjänsten lyder under kommunens regi är det kommunen som är efterbehandlingsansvarig av föroreningarna. Dessutom behöver inte kemikalier vara begrän- sade för att vara en förorening som kräver avhjälpande enligt nationell rätt. Detta är positivt sett till Sveriges möjlighet till efterlevnad av de nationella miljömålen. Avseende aspekten att lo- kalisera föroreningskällan och utse verksamhetsutövare är inte det den stora problematiken. Detta för att brandskum är den största direkta punktkällan. Problemet är emellertid eliminering av föroreningen eftersom en tillräckligt effektiv teknik inte finns om spridningen är omfattande. Detta kan komma att bli ett stort problem avseende vår livsviktiga tillgång till dricksvatten för nuvarande och kommande generationer. Alla dricksvattentäkter går inte att kopplas om vilket är anledningen till att detta är ett problem av hög prioritet.
50
Källförteckning
Författningar
Svensk nationell författning Regeringsformen (1974:152) Miljöbalken (1998:808)
Lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemika- lieolyckor
Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor Livsmedelslagen (2006:804)
(2007:660) lagen om ändring i miljöbalken Lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar Kommunallagen (2017:725)
Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Livsmedelsförordningen (2006:813)
Förordningen (2008:245) om kemiska produkter och biotekniska organismer Förordningen (2008:1233) med instruktion för Sveriges geologiska undersökning Förordningen (2009:1426) med instruktion för Livsmedelsverket
Förordningen (2011:619) med instruktion för Havs- och vattenmyndigheten Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30)
Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:2) om kemiska produkter och biotekniska organismer
Europarättsliga primärlagstiftningsakter
Fördraget om Europeiska unionen (1992), Maastrichtfördraget, EU-fördraget, FEU. Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (2007), EUF-fördraget FEUF.
Europarättsliga sekundärlagstiftningsakter
Rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten, ändrat ge- nom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003, EGT L 330/32.
51
Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, OJ L 327.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/35/EG av den 21 april 2004 om miljöansvar för att förebygga och avhjälpa miljöskador, EUT L 143/56.
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av
en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets di- rektiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG, EUT L 396/1.
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (1), EUT L 353/1.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1021 av den 20 juni 2019 om långlivade organiska föroreningar, EUT L 169/45.
Kommissionens beslut
Kommissionens beslut 2002/366/EG av den 15 maj 2002 om de nationella bestämmelser som anmälts av Republiken Österrike enligt artikel 95.4 i EG-fördraget beträffande högsta tillåtna kadmiumhalt i gödselmedel, EGT L 132/65.
Kommissionens beslut av den 31 oktober 2002 om de nationella bestämmelser om begräns- ning av användning och utsläppande på marknaden av kreosotbehandlat virke som anmälts av Nederländerna enligt artikel 95.4 och 95.5 i EG-fördraget 2002/884/EG, EGT L 308/30.
Litteratur
Bergström, C., F., Hettne, J., Introduktion till EU-rätten, uppl., 1:1, Studentlitteratur AB, Lund, 2014.
Bernitz, U., Kjellgren, A., Europarättens grunder, uppl., 6, Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2018.
Croon, A., Jura novit curia – En rättsgenetisk undersökning av den juridiska metodlärans ut-
veckling under 1800-talet, Institutet för rättshistorisk forskning, Stockholm, 2018.
Darpö, J., Eftertanke och förutseende. En rättsvetenskaplig studie om ansvar och skyldigheter
kring förorenade områden, Uppsala universitet, 2001.
Forsberg, M., Skogen som livsmiljö. En rättsvetenskaplig studie om skyddet för biologisk
52
Gipperth, L., Miljökvalitetsnormer: En rättsvetenskaplig studie i regelteknik för operational-
isering av miljömål, Uppsala universitet, 1999.
Hellner, Jan, Rättsteori – En introduktion, 2 uppl., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 1994. Hettne, J., Otken Eriksson, I., EU-rättslig metod: teori och genomslag i svensk rättstillämp- ning, 2:6 uppl., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2011.
Hjertstedt, M., Beskrivningar av rättsdogmatisk metod: om innehållet i metodavsnitt vid an-
vändning av ett rättsdogmatiskt tillvägagångssätt, I: Ruth Mannelqvist, Staffan Ingmanson,
Carin Ulander-Wänman (ed.), Festskrift till Örjan Edström (pp. 165-173). Umeå: Juridiska in- stitutionen, Umeå universitet, 2019.
Jareborg, N., Rättsdogmatik som vetenskap, SvJT, 2004, s. 9.
Langlet, D., Mahmoudi, S., EU Environmental Law and Policy, Oxford University Press, 2016 [cit Langlet and Mahmoudi, EU Environmental Law and Policy].
Madell, T., Lundin, O., Kommunallagen - En kommentar, 2:1 uppl., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2019 [cit Madell, T., Lundin, O., Kommunallagen - En kommentar].
Michanek, G., Zetterberg, C., Den svenska miljörätten, 4 uppl., Iustus Förlag AB, Uppsala, 2017 [cit Michanek och Zetterberg, Den svenska miljörätten].
Nilsson, A., K., Enforcing Environmental Responsibilities: A Comparative Study of Environ-
mental Administrative Law, Uppsala universitet, 2011.
Nääv, M., Zamboni, M., Juridisk metodlära, 2:1 uppl., Studentlitteratur AB, Lund, 2018. Sandgren, C., Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: ämne, material, metod och argumentat-
ion, 3:2 uppl., Norstedts Juridik AB, Stockholm, 2015.
Strömholm, S., Rätt, rättskällor och rättstillämpning, uppl. 5, Norstedts Juridik AB, Stock- holm, 1996.
Westerlund, S., Miljörättsliga grundfrågor 2.0, Åmyra Förlag AB, 2003. Wik, Malin, 10 kap 2 § MB, lagkommentar, JUNO.
Zetterberg, C., ”Garanterat svårfångat” om enskilda länders handlingsutrymme och den så
kallade miljögarantin, Europarättslig tidskrift, nummer 3 (2007): 513-531 [ cit Zetterberg, C., Garanterat svårfångat].
Zetterberg, C., Giftfri miljö och rättsutvecklingen på kemikalieområdet, Working paper 2014:1, Uppsala Faculty of Law [cit Zetterberg, C., Giftfri miljö och rättsutvecklingen på ke-
mikalieområdet].
Publikationer av tillsynsmyndighet
KEMIKALIEINSPEKTIONEN rapport 6/15 Förekomst och användning av högfluorerade ämnen och alternativ (2015).
53
KEMIKALIEINSPEKTIONEN rapport 1/16 Förslag till nationella regler för högfluorerade ämnen i brandsläckningsskum (2016).
KEMIKALIEINSPEKTIONEN Rekommendationer för minskad användning av brandsläck- ningsskum (2016).
LÄNSSTYRELSEN SKÅNE Vägledning för att underlägga initiering av tillsynsärenden vid misstänkt förorenade områden med avseende på PFAS (högfluorerade ämnen) (2018). MYNDIGHETEN FÖR SAMHÄLLSSKYDD OCH BEREDSKAP Rekommendationer för minskad användning av brandsläckningsskum (2016).
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 5978 Att välja efterbehandlingsåtgärd – En vägledning från övergripande till mätbara resultat (2009).
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6709 Högfluorerade ämnen (PFAS) och bekämpnings- medel - en sammantagen bild av förekomsten i miljön (2016).
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6794 National Implementation Plan for the Stockholm Convention: Sweden Update 2017 (2017).
NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6871 Vägledning om att riskbedöma och åtgärda PFAS-föroreningar inom förorenade områden (2019).
REGERINGSKANSLIET RAPPORT M 2015:B Utredningen om spridning av PFAS-förore- ningar i dricksvatten (2016).
Offentligt tryck
Prop. 1993/94:163 Riktlinjer för en fortsatt kretsloppsanvändning av samhället – åtgärder för att minska riskerna med kemikaliehanteringen.
Prop. 1997/98:45 Miljöbalk.
Prop. 1997/98:145 Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige.
Meddelande från kommissionen om försiktighetsprincipen 2.2.2000 KOM(2000) 1 slutlig. SOU 2000:52 Framtidens miljö – allas vårt ansvar.
Prop. 2006/07:95 Ett utvidgat miljöansvar.
Dir. 2013:75 En trygg dricksvattenförsörjning Beslut vid regeringssammanträde den 18 juli 2013.
SOU 2019:22 Sveriges miljöövervakning – dess uppgift och organisation för en god miljöför- valtning.
54
Rättsfall
Svensk nationell praxis
Högsta domstolen, dom den 2018-11-09 i mål nr Ö 5744-17 MÖD 2005:30 MÖD 2005:64 MÖD 2006:36 MÖD 2009:43 MÖD 2010:18 MÖD 2010:23 MÖD 2010:24 MÖD 2010:31 MÖD 2010:45 MÖD 2013:28
Svea hovrätt, Mark- och miljööverdomstolen, dom den 2019-06-20 i mål nr M 10647-18 Östersunds tingsrätt, Mark- och miljödomstolen, dom den 2017-09-12 i mål nr M 3012-16
EU-domstolen
Mål C-512/99 Tyskland mot Kommissionen ECLI:EU:C:2003:40. Mål C-3/00 Danmark mot Kommissionen ECLI:EU:C:2003:167.
Mål C-472/14 Canadian Oil Company Sweden AB, Anders Rantén mot Riksåklagaren ECLI:EU:C:2016:171.
Tribunalen
Mål T-13/99 Pfizer Animal Health mot Europeiska unionens råd ECLI:EU:T:2002:209. De förenade målen T-366/03 och T-235/04 Land Oberösterreich och Österrike mot Kommiss- ionen ECLI:EUT:2005:347.
Mål T-182/06 Nederländerna mot Kommissionen ECLI:EU:T:2007:191.
55
Land Oberösterreich och Österrike mot Kommissionen (Förslag på avgöranden i förenade må- len C-439/05P och C-454/05P) ECLI:EU:C:2007:285.
Övriga källor
Echa, Kandidatförteckning över SVHC-ämnen för godkännande,
https://www.echa.europa.eu/sv/candidate-list-table, Hämtad: 2020-05-14. Efsa, PFAS public consultation: draft opinion explained,
http://www.efsa.europa.eu/en/news/pfas-public-consultation-draft-opinion-explained, Senast uppdaterad: 2020-02-24, Hämtad: 2020-04-07.
Hudiksvalls kommun, Nu startar extern utredning om Hamre, https://www.hudiksvall.se/Ar- kiv/Nyheter/Nyheter-2019/2019-08-29-Nu-startar-extern-utredning-om-Hamre.html, Senast uppdaterad: 2019-08-29, Hämtad: 2020-05-08.
Kemikalieinspektionen, Fem europeiska myndigheter samarbetar för att förbjuda PFAS,
https://www.kemi.se/nyheter-fran-kemikalieinspektionen/2020/fem-europeiska-myndigheter- samarbetar-for-att-forbjuda-pfas/, Senast uppdaterad: 2020-05-11, Hämtad: 2020-05-19. Kemikalieinspektionen, Högfluorerade ämnen – PFAS, https://www.kemi.se/kemiska-amnen- och-material/hogfluorerade-amnen-pfas, Senast uppdaterad: 2020-05-13, Hämtad: 2020-05- 14.
Kemikalieinspektionen, Kemikalieinspektionen vill begränsa användningen av fluorbaserat
brandskum, https://www.kemi.se/nyheter-fran-kemikalieinspektionen/2016/kemikalieinspekt- ionen-vill-begransa-anvandningen-av-fluorbaserat-brandskum/, Senast ändrad: 2016-01-15, Hämtad: 2020-02-20.
Livsmedelsverket, PFAS – Poly- och perfluorerade alkylsubstanser, https://www.livsmedels- verket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/miljogifter/pfas-poly-och-perfluorerade- alkylsubstanser, Senast uppdaterad: 2020-02-24, Hämtad: 2020-03-18.
Livsmedelsverket, Polycykliska aromatiska kolväten (PAH), https://www.livsmedelsver- ket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/miljogifter/polycykliska-aromatiska-kolvaten- pah, Senast uppdaterad: 2019-10-18, Hämtad: 2020-03-24.
Livsmedelsverket, Polycykliska aromatiska kolväten (PAH), https://www.livsmedelsver- ket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/miljogifter/polycykliska-aromatiska-kolvaten-
pah#%C3%84r%20det%20farligt%20med%20PAH?, Senast uppdaterad: 2019-10-18, Häm-
tad: 2020-04-23.
Livsmedelsverket, Riskhantering – PFAS i dricksvatten och fisk, https://www.livsmedelsver- ket.se/produktion-handel--kontroll/dricksvattenproduktion/riskhantering-pfaa-i-dricksvatten, Senast uppdaterad: 2020-02-24, Hämtad: 2020-03-23.
56
Naturvårdsverket, Högfluorerade ämnen i miljön, https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar- miljon/Manniska/Miljogifter/Organiska-miljogifter/Perfluorerade-amnen/, senast uppdaterad: 2020-01-22, Hämtad: 2020-02-20.
Naturvårdsverket, Organiska miljögifter, ett globalt problem. En presentation på overhead.,
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/91-620-9955-8.pdf, Hämtad: 2020-04-27.
Stockholm Convention, Text of the Convention, http://www.pops.int/TheConvention/Over- view/TextoftheConvention/tabid/2232/Default.aspx, Hämtad: 2020-05-24.
Svenskt vatten, Produktion av dricksvatten, https://www.svensktvatten.se/fakta-om-vat- ten/dricksvattenfakta/produktion-av-dricksvatten/, Senast uppdaterad: 2016-05-19, Hämtad: 2020-04-29.
Sveriges miljömål, Sveriges miljömål, https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/, Hämtad: 2020-05-15.
SVT, Förorenade vattnet i Hamre – så ska kommunen lösa problemen efter branden,
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/gavleborg/fororenade-vattnet-i-hamre-ny-rapport-presente- rar-losningar-for-hudiksvalls-kommun, Senast uppdaterad: 2020-01-15, Hämtad: 2020-05-08. Åtgärdsportalen, Stabilisering och solidifiering – översikt, http://atgardsportalen.se/meto- der/jord/in-situ/metod-2-1, Senast uppdaterad: 2019-10-31, Hämtad: 2020-03-23.