Vi har alltid varit intresserade av barns delaktighet och inflytande i verksamheten, vilket också har varit studiens övergripande syfte. Genom vår studie har vi undersökt hur pedagogerna stärker och tar tillvara barns delaktighet och inflytande i verksamhetens projekt. Vi har med hjälp av tidigare forskning fått en djupare förståelse för det komplexa arbetet med barns delaktighet och inflytande i förskolan. Detta har vi sedan samlat och riktat mot verksamhetens projekt. Vi har kommit ännu närmare med hjälp av de kvalitativa intervjuerna och fått en inblick ur pedagogernas perspektiv samtidigt som analysen av dokumentationsmaterialet gav oss kunskap om pedagogernas dokumentation och deras arbetssätt i projektet.
6.1 Resultatdiskussion
Utifrån våra intervjuer och analys av dokumentationsmaterial anser vi nu kunna besvara våra frågeställningar. Vår övergripande frågeställning under arbetets gång har varit: Hur
anser pedagogerna att de kan stärka barns delaktighet och inflytande i verksamhetens projekt? Genom våra intervjuer har vi fått bekräftat för oss att pedagogens
förhållningssätt till barnen kan stärka barnens delaktighet och inflytande. Några av pedagogerna såg sig själva som medforskare vilket vi ser som en positiv syn på sin roll som pedagog. Genom medforskarens perspektiv anser vi att en pedagog kan se barnens intressen och idéer som något värdefullt för verksamheten. Utifrån pedagogernas diskussioner har vi fått det bekräftat för oss att vårt förhållningssätt till barnen spelar stor roll i hur vi stärker och tar tillvara på barns delaktighet och inflytande i verksamhetens projekt. Vår syn stämmer överens med mycket ur kunskapsbakgrunden, bl.a. Lenz Taguchi och Wallins syn att en medforskare är en pedagog som har viljan och lusten att lära tillsammans med barnet och Åberg och Lenz Taguchi anser att man som medforskare är kompetent och ser det självklara i att möta barnen där de är och utmana
dem, (Lenz Taguchi 2011; Wallin 2010; Åberg & Lenz Taguchi, 2005). Medforskare styrks ytterligare i läroplanen där det tydligt står att barnen ska få vägledning av vuxna och genom egen aktivitet utveckla nya kunskaper och insikter (Lpfö 98, Reviderad 2010). För att synliggöra och stärka barnens delaktighet och inflytande i projekten använde sig några av pedagogerna av arbetsverktyget pedagogisk dokumentation. Där av blev pedagogisk dokumentation ett viktigt spår för vår undersökning som har bidragit till vårt slutresultat. Det har hjälpt oss att få en större förståelse för pedagogisk dokumentation som ett arbetsverktyg och redskap för att stärka och synliggöra barns delaktighet och inflytande, men också att reflektera kring och utveckla sitt eget förhållningssätt som pedagog.
Vår andra frågeställning; Synliggör pedagogisk dokumentation barns delaktighet och
inflytande i verksamhetens projekt? Vi har fått bekräftat för oss att med hjälp av
pedagogisk dokumentation som ett arbetsverktyg kan man synliggöra barns delaktighet och inflytande. Genom att vi har fått ta del av pedagogernas dokumentationer har vi även sett vikten av reflektion och utvärdering. Det är en stor utgångspunkt för att utveckla och förändra arbetet. Robban och Caroline pratade om vikten av att reflektera och samtala med barnen utifrån dokumentation. Även Svenning ser pedagogisk dokumentation som ett kollektivt arbetsverktyg som bygger på ett gemensamt reflektionsarbete som både kan fungera mellan barn och pedagog samt mellan pedagog och pedagog. För att kunna ta nästa steg och fortsätta utmana barnen måste vi reflektera tillsammans kring dokumentationen, (Svenning, 2011; Åberg & Lenz Taguchi 2005).
Robban och Caroline tyckte att barns medverkan i dokumentationsarbetet gör barnen mer medvetna och delaktiga i sin egen verksamhet. Robban arbetar med pedagogisk dokumentation, både i arbetslaget och tillsammans med barnen. De har bl.a. reflekterat över fotografier och låtit barnen själva berätta om erfarenheter och nya tankar.
Enligt läroplanen ska arbetslaget dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara (Lpfö 98, reviderad 2010). I vår analys av dokumentationsmaterialet fick vi möjlighet att se vilken fantastisk läroprocess barnen skapade utifrån sig själva och gick igenom med hjälp av pedagogernas stöd. Lenz Taguchi hävdar att dokumentationens
viktigaste uppgift är att synliggöra barnen som rika, kompetenta och kunskapssökande. Detta blir sedan en utgångspunkt för barnens fortsatta utforskande och kunskapsskapande, (Lenz Taguchi, 2011).
De slutsatser vi har fått är att dokumentation är ett utmärkt arbetsverktyg. Ett av de bästa sätten att synliggöra barns delaktighet och inflytande i verksamhetens projekt, både för barnen själva och för pedagogerna, är att reflektera över dokumentation tillsammans för att i sin tur forma en läroprocess som bygger på barnens intresse och behov, med stöd från pedagoger.
Vår tredje frågeställning: Vilka problem och dilemman ser pedagogerna med att
förankra barns delaktighet och inflytande i projekten? Genom att granska våra resultat
och med hjälp av svaren från våra intervjuer har vi kunnat lyfta fram en del dilemman och problem pedagogerna stött på. Det största dilemmat pedagogerna lyft fram var svårigheterna med att säga nej. Den dominerande delen av pedagoger var överens att man ibland måste säga nej, men att det handlar om hur vi gör det. Vi gör barnen medvetna om varför vi säger nej, vi lämnar inte dem utan en förklaring. Det finns dilemman, men allt handlar om vi pedagoger, de kompetenta vuxna, förstår och hanterar händelsen på rätt sätt, (Arnér, 2009). Att göra barnen delaktiga i beslutet att säga nej, kan stärkas i läroplanen där förskollärare ska ansvara för att barnen ska få sina behov respekterade och få uppleva sitt eget värde. Förskolan ska arbeta med ett demokratiskt arbetssätt och att de ska utveckla normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen.
Slutsatsen blir att vi måste tillåta oss själva att säga nej. Det är lätt att tro nej alltid är fel, men vi har kommit fram till att det handlar om hur man gör det. Att göra barnen medvetna om varför vi säger nej är en otroligt viktig del för att göra de delaktiga samtidigt som vi synliggör vårt beslut.
6.2 Fortsatt forskning och förslag till nya forskningsfrågor
Vi har fått många funderingar under arbetets gång vilket har lett till nya tankar kring fortsatt forskning och arbete med delaktighet och inflytande i verksamhetens projekt. Vi hoppas att genom vårt resultat kunna inspirera andra, inte bara pedagoger utan alla som arbetar i skolvärlden. Som nästa steg i vidare forskning kring detta ämne anser vi att det vore lämpligt att gå in i barngruppen och göra observation och dokumentation för att även se hur pedagogerna förankrar arbetet i verksamheten. Det hade även varit angeläget att få se studien ur ett barnperspektiv genom t.ex. samtal med barn i förskola. Detta tror vi hade gett en djupare inblick i hur arbetet med barns delaktighet och inflytande fungerar nu samt kan förbättras. Vi har arbetat med barns perspektiv i tidigare uppsatser och kan därför gå i godo för att det är ett givande koncept.