Det syfte som jag arbetat mot under arbetets gång var att undersöka fyra lärares ingångar i läs- och skrivtillägnandet i svenska ur ett andraspråksperspektiv i en förstaklass. Sedan ville jag också undersöka om lärarnas föreställningar kring den egna undervisningen levandegörs under lektionerna. Mina frågeställningar var följande:
Vilka likheter och skillnader kan man finna i lärarnas arbete med läs- och skrivutvecklingen?
Hur säger sig lärarna arbeta och hur arbetar de i praktiken?
Jag kommer att diskutera och presentera slutsatser under de två första rubrikerna och därefter kommer den framtida forskningen under den tredje rubriken. Dock vill jag poängtera att detta är en kvalitativ undersökning och att den behandlar ett fåtal lärare. Med det sagt kan man inte dra några allmänna eller alltför långtgående slutsatser av min undersökning då fyra läraren inte kan representera varenda lärare.
6.1 Likheter och skillnader
Generellt sett kan man konstatera att lärarna arbetar enligt olika metoder. Det är intressant att lärarna arbetar så pass olika trots att de tillämpar metoder som har liknande utgångspunkter. Då man undersöker de enskilda lärarna finner man att de har olika bredd och djup i sin
undervisningsrepertoar. Det som syns är att Maria och Anna har ett djup i sitt arbete med LTG samtidigt som Frida har en djup i Kiwi (Whole language). De tre lärarna har trots sitt djup i de olika metoderna även en bredd i sin undervisning då de integrera andra tillvägagångssätt i
undervisningen. Malin har också en viss bredd i sin undervisning då hon sammanfogar och använder sig av olika metoder för att barnen ska lära sig att läsa och skriva. Men det Malin saknar är enligt min mening ett djup i sin undervisning. I intervjun och i observationen visar Malin att hon tillämpar många olika undervisningssätt men att hon inte har något enhetligt som hon utgår ifrån och som genomsyrar hennes undervisning, så som exempelvis LTG och Kiwi. Om Malin hade utgått ifrån och koncentrerat sig på helordsmetoden tillexempel, som hon själv nämner att hon arbetar enligt, hade Malin sannolikt haft ett djup i sin undervisning som hon sedan hade kunnat kombinera med olika tillvägagångssätt och metoder.
Jag är medveten om att alla lärarstilar är unika och växlande och att det ofta är tillfälligheter som avgör vilken lärare man får och hur denna i sin tur bedriver sin undervisning. Har man tur som elev får man en lärare som har en rik repertoar, i betydelsen både bredd och djup, som kan tillgodose elevens behov och som undervisar på ett sätt som (förhoppningsvis) matchar eleven. Men vad innebär det för elevens läs- och skrivutveckling om läraren råkar saknar en rik
repertoar? Kan alla barn verkligen uppnå målen om inte alla barn får lära på sitt sätt? Om barnen trots allt uppnår målen kanske man hade kunnat underlätta skolgången för vissa barn om alla barn fått lära på sitt sätt. Lpo 94 förespråkar att undervisningen ska bedrivas utifrån varje elev samt att kunskap lärs in i olika kontexter. Frågan är alltså om den lärare som idag saknar en rik repertoar verkligen kan leva upp till Lpo 94.
Framträdande i undersökningen är att Malins förhållningssätt skiljer sig från de tre andra lärarna. Dessutom är hon den enda av lärarna som inte har utbildats i svenska som andraspråk. Vad innebär det för eleverna som har svenska som andraspråk att inte få utbildade lärare? Risken finns att den icke utbildade läraren inte är lika medveten om vad som är viktigt när man lär sig ett andraspråk, vilket jag menar synliggörs i undersökningen. Slutsatsen är att man idag som lärare behöver ha en rik (bred och djup) undervisningsrepertoar i läs- och skrivinlärning för att kunna tillgodose alla olika behov hos elever med svenska som andraspråk.
6.2 Retorik och praktik
När det gäller vad lärarna säger om sin egen undervisning och hur undervisningen såg ut under observationerna så måste man inse att en eller två observationer hos en lärare är ett litet material
som inte kan representera hela deras undervisning. Vid observationen av Malin var det svårt att se delar av det som jag var intresserad av och det har självklart påverkat resultatet.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att mycket av det som lärarna talade om syntes i deras undervisning samtidigt som vissa delar lyste med sig frånvaro. Anna pratade mycket om att barnen skulle arbeta i grupp, prata mycket och lära av varandra. Det framgick dock inte i observationen av Anna. Malin pratade om att nyfikenhet var viktigt i undervisningen men det visade sig inte i observationen. Frida i sin tur sade att hon arbetade enligt Kiwi men det syntes inte heller i observationen. Vad kan det då få för följder om man tror sig undervisa och arbeta på ett sätt men inte gör det? Risken är att några barns behov inte tillgodoses om man tror att man arbetar med viktiga undervisningsmoment som man faktiskt inte behandlar under lektionerna. Det kan också vara så att det blir problematiskt att iscensätta essentiella delar av läroplanen eller kursplanerna om man tror att man arbetar på ett visst sätt men faktiskt inte gör det. Samtidigt spelar det egentligen ingen roll om man i tanken har en bred och djup repertoar om den repertoaren inte genomsyrar undervisningen. Det är viktigt att läraren kan omsätta teorin i praktiken och att han/hon är självreflekterande. Utan att bemästra den färdigheten riskerar undervisningen att ha en sämre kvalitet och kanske i värst fall leda till att barnen inte lär sig på bästa sätt. Detta är en grundläggande kunskap jag bär med mig i mitt kommande yrkesutövande: Att ständigt reflektera och granska min egen undervisning för att i bästa mån kunna bedriva en så kvalitativ och utvecklande undervisning för mina elever.
I intervjuerna och observationerna av lärarna framgår det att meningsfullhet, förförståelse, intresse och gemensamma erfarenheter är viktiga inslag i undervisningen. En möjlig tolkning är att dessa resonemang handlar om innehållet i undervisningen. Det som blir synligt i
observationerna och även i intervjuerna av lärarna är dock att alla lärarna tycks fokusera på form och färdighet. Att arbeta med form och färdighet överensstämmer med Malmgrens (1996) ”Svenska som ett färdighetsämne”. ”Svenska som färdighetsämne” innebär att språket lärs in genom formell träning genom att eleverna ”ska lära sig behärska den formella teknik som är förbunden med olika språkliga delfärdigheter” (Malmgren, 1996: 87), detta synliggörs hos samtliga lärare. Anna och Maria arbetar med LTG för att kunna leta ord, bokstäver, punkt och stor bokstav. För Frida innebär ”Svenska som ett färdighetsämne” att gruppen läser korta
meningar efter henne, de läser och pekar på ord samtidigt som de lär in hur en mening börjar och slutar. Malins form och färdighet utgörs av att hon arbetar med en bokstav i veckan samt att de letar upp olika ord och bokstäver i skrivna texter. Lärarnas intentioner, att undervisningens fokus ska ligga på innehåll och mening, visar sig inte i observationerna. Observationerna av lärarna talar för att lärarna i sin undervisning fokuserar på den språkliga delen istället för att inrikta sig på mening och innehåll.
Min utbildning på Malmö högskola bygger på det Malmgren (1996) kallar funktionaliserad undervisning, som har sin utgångspunkt i att eleverna lär sig språket i meningsfulla situationer och där fokuseringen ligger på kommunikation och innehåll. Jag är själv präglad av min utbildning och tror att barn lär när de känner att det är meningsfullt och intressant. Jag är även övertygad om att läs- och skrivinlärningen blir meningsfull om man samtalar kring och
koncentrerar sig på innehållet istället för att enbart fokusera på språkets form. Det som jag dock upplever problematiskt är att många av målen i kursplanen i svenska är av formaliserad karaktär. Att kunna stava, skriva läsligt och att kunna läsa texter med flyt är viktiga färdigheter att
bemästra, enligt Skolverket.
I min undersökning blir det tydligt att man bör utvärdera och observera sin undervisning om man som lärare ska kunna bedriva den undervisningsstil man tror på. Slutsatsen är att det är
betydelsefullt med självinsikt och självreflektion för att en lärare ska kunna genomföra det de anser vara viktigt.
6.3 Framtida forskning
Vad det gäller den framtida forskningen hade det varit intressant att intervjua och observera fler lärare för att få en större och mer tillförlitlig empiri. Eftersom samtliga lärare i min undersökning arbetade formaliserat trots att de strävade efter att bedriva en funktionaliserad undervisning, hade det varit intressant att undersöka hur fler lärare arbetar. Det hade också varit intressant att