Detta kapitel inleds med en slutsats av studieresultatet och en diskussion kring denna. Här på följer reflektioner gällande studiens genomförande och diskussion kring examensarbetets konsekvenser för vår kommande yrkesroll. Avslutningsvis presenteras förslag på fortsatt forskning inom området.
Slutsats
Syftet med den här studien är att ta reda på vilka erfarenheter en grupp pedagoger i förskolan och skolan har av anmälningsplikten, men också erfarenheter av att inte anmäla och vad det är som gör att man väljer att avstå det. Studiens frågeställningar är följande: Hur resonerar pedagoger i förskolan och skolan kring att göra en anmälan? Vilka rutiner förekommer på de olika institutionerna för att göra en anmälan till socialtjänsten? Hur upplever pedagoger i förskolan och skolan att anmälningsplikten efterföljs?
Resultatet av första frågeställningen låter oss se hur pedagogerna upplever att en av de svåraste bitarna med en anmälan är samtalet och vidare kontakt med föräldrarna, men att det i de allra flesta fall brukar sluta med gott samarbete. Resultatet visar också på att pedagogerna tycker det är svårt att dra en tydlig gräns för vad som ska anmälas eller inte, men att de brukar hantera det genom att samtala med föräldrarna och känna in om situationen borde tas på allvar. Vid misstanke visar det sig att pedagogerna gärna ger föräldrarna en andra chans innan en anmälan görs. Pedagogerna visar också att de gärna löser saker själva på arbetsplatsen för att slippa blanda in socialtjänsten. Resultatet visar att pedagogerna lätt tar beslut ur ett vuxenperspektiv, vilket innebär att misstankar läggs ner, efter samtal med föräldern, med motivering att det inte var så farligt som barnet ville påstå.
Resultatet av andra frågeställningen uppvisar att det råder brist på kunskap hos pedagogerna kring rutiner gällande anmälan till socialtjänsten och att denna brist beror på otillräcklig information på arbetsplatsen. Det råder också bristande kunskaper gällande plikten att anmäla bland pedagogerna, som yttrar sig i idéer om att de inte får
gå vidare med anmälan om chefen säger nej och att det då inte finns något mer de kan göra med misstankarna, vilket är en missuppfattning.
Resultatet av tredje frågeställningen visar på underrapportering som visar sig bero på bortförklaringar, okunskap gällande anmälningsplikten och bristande förtroende för socialtjänsten. Resultatet visar slutligen på att pedagogernas utbildningar brister i undervisning och information gällande anmälningsplikten.
Diskussion
Innan studien skrevs var vi omedvetna om att man som pedagog är skyldig att kontakta föräldrarna i samband med att anmälan görs. Nu i studiens slutskede, ser vi det som en självklarhet för att kunna fortsätta ett gott samarbete och skapa de bästa möjligheterna för att barnet ska få det bra.
En annan föreställning vi hade var att det skulle vara mycket vanligt med föräldrar som vägrar samarbeta och att det i mycket hög utsträckning skulle finnas lärare som upplevt sig hotade av föräldrar. Resultatet visar på sådana fall, men inte så mycket som vi hade förväntat oss.
Resultatet visar på mod hos pedagoger att kontakta föräldrar och prata om de signaler barnet uppvisar, ett mod som vi också blivit förvånade över då vi förväntade oss mer konflikträdda pedagoger. Samtidigt som vi är imponerade över pedagogernas förmåga att inte undvika dialog kan vi fråga oss hur bra det är med alla dessa samtal som redovisas i studien. Samtal för att informera föräldrarna om att en anmälan kommer att göras måste ske eftersom de underlättar för ett gott samarbete mellan socialtjänst och föräldrar. De samtal vi syftar på är de som pedagogen har med föräldern för att kontrollera om barnets historia är något att lägga vikt vid, och ytterligare de samtal som sker för att ge föräldrarna en chans att bättra sig. Vi tolkar samtalen som en vilja hos pedagogerna att vara tillmötesgående, men vi funderar ändå på om dessa samtal ibland bara underblåser för läraren att ta ett vuxenperspektiv i sina misstankar, vilket leder till att misstankarna om att ett barn far illa läggs ner.
Resultatet som visar på bristande information om rutinerna på arbetsplatsen, kan också diskuteras. Hur stort eller litet ansvar har egentligen pedagogen själv att tillgodose sig den kunskapen? Vi ser hur denna brist på information leder till okunskap
och osäkerhet kring anmälningsplikten hos pedagogerna, men frågan är om det är bristen på information som är det enda problemet? Vi tänker oss att problemet kanske börjar i andra änden, att pedagogernas dåliga kunskap gällande anmälningsplikten gör att de inte har förutsättningen att ta till sig den lilla information som faktiskt ges och kanske inte heller upplever behovet av att förstå vad som gäller på arbetsplatsen.
Resultatet att pedagogernas utbildning brister kan vara opålitligt då majoriteten av informanterna utbildade sig för över tjugo år sedan och därför har tappat att de fått sådan undervisning i utbildningen.
Reflektion
Vi inser att resultatet i denna studie inte går att generalisera då materialet täcker upp för en mycket liten andel pedagoger i Sverige. I efterhand har vi kunnat sakna att vi inte ställt vissa följdfrågor som hade gett oss en djupare förståelse för vissa svar som gavs. Vår tanke var att spela in alla intervjuer med diktafon eller mobiltelefon för att på så vis ha ett tillförlitligt material, men på grund av teknikstrul är en av intervjuerna inte inspelad med diktafon. Detta kan naturligtvis ha påverkat resultatet, men för att göra det bästa av intervjun hörde vi oss för med den intervjuade direkt efter sammanställning av intervjuanteckningarna för att försäkra oss om att vi inte skrivit något som inte sades i intervjun.
Vi utgick från början av uppsatsen utifrån en tanke att anmälningar ska göras så fort en misstanke sker och att anmälningsplikten är det enda som kan vara till hjälp för barn som far illa, dock upptäckte vi under studiens gång att viss tidigare forskning ställer sig kritisk till anmälningsplikten. Vi insåg att vi hade varit partiska i vår synvinkel redan från början i arbetet och det påverkar självfallet intervjuer och tolkningar av dem vare sig vi vill eller inte. Vi ser trots bristerna i studien att denna uppsats varit av betydelse för oss i vår framtida yrkesroll som pedagoger, då vi fått möjlighet att studera pedagogernas resonemang kring misstankar och anmälda fall men också hur rutiner kan se ut på olika arbetsplatser. Vi tror absolut att vi efter detta examensarbete har de kunskaper vi behöver för att bygga upp en trygghet kring rutiner och situationer där en anmälan behövs göras på våra framtida arbetsplatser. Utifrån studieresultatet ser vi att en sådan trygghet behövs hos personal i både förskola och skola idag.
Fortsatt forskning
Då tidigare forskning och andra studier visar på problematik kring anmälningsplikten vore det mycket intressant att skriva ett arbete om anmälningsplikten, men utifrån barns perspektiv. En frågeställning skulle kunna vara: Hur resonerar barn kring pedagogernas plikt att anmäla?
Studien visar att pedagogernas utbildningar brister gällande anmälningsplikten och utifrån detta resultat skulle det vara intressant att närmare studera hur lärar- och förskollärarutbildningar utformas idag och hur det kommer sig att det har brustit så i utbildningarna.
!
!
Referenser
Backlund, Åsa och Wiklund, Stefan i Rätt, social utsatthet och samhälleligt ansvar:
festskrift till Anna Hollander. 1. uppl. (2012). Stockholm: Norstedts juridik
Barnkonventionen, 1989. Finns på Internet: http://www.raddabarnen.se/Documents/om-
oss/barnkonventionen/Barnkonventionenfullversion.pdf Tillgänglig: 2013-10-29
Brottsbalken, 1962:700. Finns på Internet: www.notisum.se/pub/doc.aspx?url=/rnp/sls/
lag/19620700.htm Tillgänglig: 2013-10-29
Fridh, Birthe & Norman, Gunilla (2008). Att utreda när barn far illa: en handbok om
barnavårdsutredningar i socialtjänsten. 3., [rev. och aktualiserade] uppl. Stockholm:
Gothia
Frost, Peter & Sköld, Camilla (1995). Skolans ansvar när barn far illa. 1. uppl. Stockholm: Liber utbildning
Föräldrabalken, 1949:381. Finns på Internet: www.notisum.se/pub/doc.aspx?url=/mp/
sls/lag/19490381.htm Tillgänglig: 2013-10-29
Germundsson, Per (2011). Lärare, socialsekreterare och barn som far illa: om sociala
representationer och interprofessionell samverkan. Diss. Örebro : Örebro universitet,
2011 Finns på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-14698 Tillgänglig: 2013-10-29
Hindberg, Barbro (1999). När omsorgen sviktar: om barns utsatthet och samhällets
ansvar. 1. uppl. Stockholm: Rädda barnen
Hindberg, Barbro (2006). Sårbara barn – att vara liten, misshandlad och försummad. Växjö: Förlagshuset Gothia AB.
Irgens, Peter & Moqvist, Ingeborg (2002). Barnmisshandel ur BRIS och barns
perspektiv: om fysiska, psykiska och sexuella övergrepp mot barn. Stockholm: BRIS
Johansson, Karin (2012). Se hela mig!: barns egna ord om sin psykiska ohälsa : studie från BRIS. Stockholm: BRIS Finns på Internet: http://www.bris.se/upload/Articles/ Rapport_hela%20mig_webb_ensidig.pdf Tillgänglig: 2013-10-29
Lagerberg, Dagmar (1982). Du skall icke slå: om fysisk och psykisk misshandel av barn. Stockholm: LiberFörlag
Lagerberg, Dagmar (1998). Barn som far illa - ett dilemma för barnhälsovården?:
redovisning av en empirisk studie med en inledande kunskapsöversikt. Uppsala:
[Univ.]
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Ljusberg, Anna-Lena i Brodin, Jane (red.) (2008). Barn i utsatta livssituationer. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning
Lundén, Karin (2004). Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn. Diss. Göteborg : Univ., 2004
Olsson, Staffan (2011). Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola. 4., [omarb. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2011):Forskningsmetodikens grunder: att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Skollagen, 2010:800. Finns på Internet: http://www.notisum.se/rnp/sls/sfs/20100800.pdf
Tillgänglig 2013-10-29
SoL, 2001:453. Finns på Internet: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20010453.htm
Tillgänglig: 2013-10-29
Sommer, Dion (2005). Barndomspsykologi: utveckling i en förändrad värld. 2., rev. [och utök.] utg. Hässelby: Runa
Sundell, Knut (red.) (1992). Se till mig som liten är: en undersökning av socialtjänstens
samverkan kring utsatta förskolebarn. Stockholm: Stockholms socialtjänsts
Forsknings- och utvecklingsbyrå
Stukát, Staffan (2005): Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur