Oberoendet beskrivs utifrån begrepp såsom självständighet, opartiskhet, förtroende, objektivitet, professionell skepticism och integritet efter vad som framgick av dokumentstudien. Begreppen användes av såväl enskilda revisorer och akademiker som myndigheter och organisationer. De mest framträdande begreppen i studien som helhet var dock självständighet, opartiskhet, objektivitet och integritet. Andra viktiga aspekter kring oberoendet tycks vara analysmodellen då samtliga respondenter resonerade kring en eller flera punkter, samt vikten av att vara både faktiskt och synbart oberoende, vilket även framhävdes i den etiska koden. Respondenterna var mer utförliga, jämfört med byråerna, i sina beskrivningar av revisorns oberoende och satte egna ord på vad som menas med oberoendet, såsom att motstå påtryckningar, att agera på ett visst sätt och inte gå i någon annans band. Det finns likheter i beskrivningarna av oberoendet utifrån de olika datainsamlingsmetoderna, men inget som leder fram till en tydlig definition. Problematiken kring oberoendebegreppet kan åskådliggöras ytterligare då de olika aspekterna kring oberoendet kommer från olika källor. Först och främst nämns inte begreppet oberoende alls i revisorslagen medan IESBA:s etikkod beskriver oberoendet utifrån faktiskt och synbart oberoende. I revisorslagen beskrivs analysmodellen som aktuella hot mot revisorns opartiskhet och självständighet, samtidigt som modellen framställs som en oberoendeprövning i revisionspaketet och av FAR. Olika organisationer och myndigheter framställer alltså oberoendet på olika sätt, eller nämner inte begreppet alls. Begreppsförvirringen blir därmed tydlig. Vad som också blir tydligt är att oberoendebegreppet sällan kan stå ensamt utan behöver stöd av andra begrepp, som till exempel opartiskhet och självständighet. Med tanke på att respondenterna ansågs ha en mer utförlig definition av oberoendet än byråerna kan det anses vara nödvändigt med en tydligare definition som kommuniceras till allmänheten. En mer samlad och tydligare definition skulle underlätta för utomstående att skapa en förståelse för vad revisorns oberoende faktiskt innebär, vilket skulle kunna leda till att revisorn inte skuldbeläggs i samma utsträckning vid kriser och skandaler som Peterson (2018) menar.
Utifrån analysen i föregående kapitel finns det indikationer på att vår andra proposition stämmer, att det finns en koppling mellan kund och kommersialism, då samtliga respondenter företrädesvis använde benämningen kund och främst kände igen sig i den säljande rollen. Det är dock inget vattentätt resonemang då marknadsföring kan anses ha blivit en större del av revisorns professionella ansvar (Broberg, Umans och Gerlofstig, 2013). Det går därför inte att utesluta att det finns en koppling mellan begreppet kund och professionalism. Respondenternas resonemang kring innebörden av oberoendet stämde i flera avseenden överens med gällande lagstiftning och standarder. Ingen av respondenterna
tycktes ha ett avsevärt friare synsätt på oberoendet och det blev tydligt att oberoendefrågan är av yttersta vikt i yrkesutövandet. Oberoendefrågan är även traditionellt sett en kärnfråga inom professionen och därigenom kopplat till professionalism (Porter, Simon & Hatherly, 2008; Warren & Alzola, 2009; Sweeney & McGarry, 2011). Man kan utifrån ovan anförda resonemang i huvudsak hävda att användandet av kund indikerar ett restriktivt synsätt på oberoendet och kan kopplas till professionalism. Klientbegreppet användes inte i samma utsträckning, vilket gör att en koppling till oberoendet var svårt att finna.
Insamlad empiri tyder alltså på att det kan finnas en koppling mellan synen på oberoendet och användandet av kund, dock inte i linje med vår tes som kopplar klient till ett restriktivt synsätt på oberoendet och kund till ett friare synsätt på oberoendet. Ytterligare en indikation på detta är Respondent 2:s resonemang kring revisorer och advokater, där respondenten gick i motsatt riktning till vår tes och istället kopplade klient till ett friare synsätt på oberoendet och kund till ett mer restriktivt synsätt på oberoendet. En indikation på att vår tes ändå kan tänkas stämma, om än en svag sådan, är att Respondent 4 antydde att oberoendefrågan ser annorlunda ut vid revision av mindre bolag. Respondenten menade att revisorn kan tillåtas tillhandahålla fler typer av tjänster, såsom NAS, i sådana bolag då de utgör en liten andel av byråns totala intäkter. Respondentens resonemang kan alltså indikera ett friare synsätt på oberoendet, men eftersom samtliga respondenter använde benämningen kund och i övrigt ansågs ha en restriktiv syn på en oberoende revisor genom sina resonemang är skiljelinjen svår att dra. Något annat som skulle kunna tala för vår tes är att Byrå B, som använde begreppet klient, var mer utförlig vid beskrivningen av revisorns oberoende i årsredovisningarna jämfört med de andra byråerna som endast använde sig av begrepp. Den mer utförliga beskrivningen kan tyda på att Byrå B har ett mer restriktivt synsätt då de verkar ha mer krav på oberoendet, vilket stämmer med vår tes om hur oberoende och klient- och kundbegreppen hör samman. Indikationerna på att tesen kan stämma är dock väldigt svaga och istället verkar alltså användningen av kund indikera ett restriktivt synsätt på oberoendet. Användningen av klientbegreppet och dess indikationer på synsättet på oberoendet är dock mer osäkert då användningen av klient var begränsad i denna studie.
Huruvida begreppen klient eller kund används kan förklaras av flera olika anledningar. Det kan vara företagskulturen eller den ekonomiska aspekten som påverkar begreppsanvändningen. Det kan också bero vilka roller som revisorn identifierar sig med och/eller vilka tjänster som tillhandhålls, där rollerna och tjänsterna kan kopplas mer eller mindre till professionalism och/eller kommersialism. Den mest simpla anledningen som kan ligga till grund för dagens användning av kundbegreppet kan vara att kund används av FAR vid direktöversättningen av de internationella standarderna. Eftersom användningen av klient var begränsad kan dessa anledningar dock främst förklara användningen av kund. Det
revision, vilken är förenlig med professionalism utifrån redogörelsen i avsnitt 4.7. Detta styrks även genom att klientbegreppet främst användes av akademiker i de studerade publikationerna. Trots allt är det kund som används mest frekvent i praktiken som till exempel i publikationer och standarder samt av yrkesverksamma revisorer, åtminstone i Big 4. I takt med att branschen kommersialiserats och att bland annat marknadsföring numera anses vara en del av revisorns professionella ansvar, tycks alltså kund som benämning för det granskade företaget vara förenligt med professionalism. Begreppet klient kan anses vara ett förlegat begrepp och omodernt att använda. En revisor redogjorde i Tidningen Balans för att klient användes mest förr och att det numera är kund som används. Det blir även tydligt i och med att Cassel (1996) i sitt resonemang hävdade att FAR endast använde klient, men enligt det som studerats i denna studie använder FAR numera uteslutande kund. Utvecklingen kan även åskådliggöras med att Byrå A gått från att använda båda begreppen, till att på senare år endast använda begreppet kund. Även om Byrå B gått i motsatt riktning, och numera endast använder klientbegreppet, finns alltså tydliga indikationer på att kundbegreppet är på frammarsch.
Substitut till begreppet oberoende skulle kunna vara självständighet och/eller opartiskhet, då dessa begrepp angavs som substitut av två respondenter samt används för närvarande mest frekvent för att beskriva oberoendet enligt dokumentstudien. Det finns dock inga tydliga indikationer på att oberoendebegreppet borde bytas ut, utan ovanstående begrepp fungerar snarare som komplement för att beskriva oberoendet. Ett alternativ är att istället prata om graden av oberoende eftersom byråerna faktiskt är beroende av revisionsarvoden från de granskade företagen för att kunna bedriva sina verksamheter. Att istället prata om graden av oberoende gör att man i diskussionerna kring oberoendebegreppet till viss del kan förbise det faktum att en revisor inte kan vara helt oberoende gentemot det granskade företaget. Det behövs då tydliga riktlinjer för var gränsen går för revisorns oberoende, tillsammans med en tydligare definition av oberoendets innebörd.
8.2 Studiens kunskapsbidrag
Denna studie har bidragit till att skapa förståelse kring oberoendebegreppet samt bidragit till diskussionen kring huruvida oberoende är rätt begrepp att använda. Utifrån studiens slutsats kan man hävda att oberoende är rätt begrepp att använda, men att begreppets innebörd behöver tydliggöras för att skapa en bättre förståelse från samhällets sida. Studien har även bidragit till diskussionen om klient eller kund bör användas som benämning på det granskade företaget och huruvida begreppsanvändningen kan antas indikera synsättet på oberoendet. Det finns tydliga teoretiska indikationer på att klient är rätt begrepp att använda, men ändå är kund det begrepp som används mest frekvent.
Det finns dock begränsningar i studiens kunskapsbidrag då det framfördes av samtliga respondenter att oberoendefrågan ser annorlunda ut i mindre byråer. De mindre byråerna hamnar lättare i en beroendeställning vid revision av större bolag eftersom det enskilda bolaget kan komma att stå för en betydande andel av byråns totala intäkter. Dessa byråer kan därför ha ett än mer restriktivt synsätt på oberoendet, främst i fråga om vilka uppdrag som ska accepteras och hur revisorn ska uppföra sig i sådana större uppdrag om de accepteras. Det är en aspekt som gåtts miste om i denna studie då endast de största byråerna har inkluderats. Det finns även en begränsning i studien då respondenter från samtliga byråer inte erhölls. Med hjälp av respondenter från Byrå B, där klient används uteslutande, hade kanske en annan aspekt på kopplingen mellan oberoendet och användningen av klient och kund erhållits. Det kan dock anses finnas stöd för att kund är det begrepp som används mest frekvent och dess koppling till professionalism, då det användes av samtliga respondenter och i huvudsak enligt dokumentstudien.
8.3 Förslag på vidare forskning
Förslag på vidare forskning är att utforska oberoendefrågan i mindre byråer, då det lyfts fram i denna studie att den ekonomiska aspekten av oberoendet är av större betydelse i mindre bolag. Det finns en anledning att misstänka att man i dessa byråer har ett än mer restriktivt synsätt på oberoendet. En jämförelse med synen på oberoendet från denna studie är då av relevans för att skapa ytterligare förståelse kring oberoendefrågan.
Oberoendefrågan och en eventuell koppling till användandet av klient och kund skulle även kunna utforskas med hjälp revisorsassistenter eller revisorer med mindre erfarenhet än i denna studie. I denna studie fanns en föraning om att revisorer med mer erfarenhet skulle kunna föra bättre resonemang kring oberoendet, varför revisorer med mindre erfarenhet valdes bort. Samtliga respondenter i denna studie menade att revisorns roll/roller skiljer sig beroende på var i karriären man befinner sig, vilket kan lyftas fram som en förklaring till användningen av klient och kund. Det finns därför anledning att tro att även begreppsanvändningen och möjligtvis kopplingen till oberoendet kan skilja sig åt mellan revisorsassistenter och revisorer med längre erfarenhet.
Referenser
Agevall, L. & Jonnergård, K. (2013). Bilden av revisorn - Förändringar i beskrivningen av professionen 1989-2011. Forum för professionsforskning, 2013(4), ss. 1-225.
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber.
Barkess, L. & Simnett. R. (1994). The provision of other services by auditors:
independence and pricing issues. Accounting and Business Research, 24(94), ss. 99-108.
Barnes, P. & Huan, H.D. (1993). The auditor's going-concern decision: some UK evidence concerning independence and competence. Journal of Business Finance & Accounting, 20(2), ss. 213-228.
Bazerman, M.H., Morgan, K.P & Loewenstein, G.F. (1997). The Impossibility of Auditor Independence. Sloan Management review, 38(4), ss. 89-94.
Bolagsverket. (2018). Krävs revisor? - årsredovisningsguiden för aktiebolag.
https://bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/arsredovisning/arsredovisningsguide n-aktiebolag/revisionsberattelse/revisor-1.5701 (Hämtad 2019-01-03).
Boréus, K. & Bergström, G. (2012). Innehållsanalys. i Bergström, G. & Boréus, K. (Red.),
Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3.
Uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 49-90.
Boyd, C. (2004). The structural origins of conflicts of interest in the accounting profession.
Business Ethics quarterly, 14(3), ss. 377-398.
Brante, T. (2005). Om begreppet och företeelsen profession. Tidskrift för Praxisnära
forskning, 1, ss. 1-13.
Brante, T. (2009). Vad är en profession? Teoretiska ansatser och definitioner. i Lindh, M. (Red.), Vetenskap för profession. Borås: Högskolan i Borås, ss. 15-34.
Brierley, J.A. & Gwilliam, D.R. (2003). Human resource management issues in audit firms: a research agenda. Managerial Auditing Journal, 18(5), ss. 431-438.
Broberg, P. (2013). The auditor at work – a study of auditor practice in big 4 firms. Doktorsavhandling, Lunds universitet.
Broberg, P., Umans, T. & Gerlofstig, C. (2013). Balance between auditing and marketing: an explorative study. Journal of International Accounting, Auditing and Taxation, 22(1), ss. 57-70.
Broberg, P., Umans, T., Skog, P. & Theodorsson, E. (2018). Auditors professional and organizational identities and commercialization in audit firms. Accounting, Auditing &
Accountability Journal, 31(2), ss. 374-399.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. Uppl. Stockholm: Liber.
Bryman, A. & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2. Uppl. Stockholm: Liber.
Brännström, D. (2015). Det finns inga oberoende revisorer. Danbrannstrom. [Blogg]. 8 maj.
http://danbrannstrom.se/det-finns-inga-oberoende-revisorer (Hämtad 2019-01-03).
Burns, J. & Baldvinsdottir, G. (2005). An institutional perspective of accountants’ new roles. The interplay of contradictions and praxis. European Accounting Review, 14(4), ss. 725–757.
Carrington, T. (2010). An analysis of the demands on a sufficient audit: Professional appearance is what counts! Critical Perspectives on Accounting, 21(8), ss. 669-682.
Carrington, T. (2014). Revision. 2. Uppl. Stockholm: Liber.
Cassel, F. (1996). Den reviderade revisorsrollen. Stockholm: Nerenius & Santérus Förlag.
Catasús, B. (2016). Förtroende istället för oberoende. Tidningen Balans. 18 mars.
https://www.tidningenbalans.se/debatt/fortroende-stallet-oberoende/ (Hämtad 2019-01- 24).
Causholli, M., Chambers, D.J. & Payne, J.L. (2014). Future nonaudit service fees and audit quality. Contemporary Accounting Research, 31(3), ss. 681–712.
Clow, K.E., Stevens, R.E., McConkey, C.W. & Loudon, D.L. (2009). Accountants’ attitudes toward advertising: A longitudinal study. Journal of Services Marketing, 23(2), ss. 124–131.
Collin, S-O. (2019). Klient eller kund - eller något tredje? Tidningen Balans. 22 februari.
Craswell, A.T. (1999). Does the provision of non-audit services impair auditor independence?
International Journal of Auditing, 3(1), ss. 29-40.
David, M. & Sutton, C.D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
DeAngelo, L. (1981a). Auditor independence, 'low balling', and disclosure regulation. Journal
of Accounting and Economics, 3(2), ss. 113–127.
DeAngelo, L. (1981b). Auditor size and audit quality. Journal of Accounting and Economics, 3(3), ss. 183-199.
Deber, R.B., Kraetschmer, N., Urowitz, S. & Sharpe, N. (2005). Patient, consumer, client, or customer: what do people want to be called? Health Expectations: An International Journal
of Public Participation in Health Care & Health Policy, 8(4), ss. 345–351.
Deegan, C. (2014). Financial Accounting Theory. 4. Uppl. Australia: McGraw-Hill Education Pty Ltd.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Diamant, A. (2004). Revisors oberoende: om den svenska oberoenderegleringens
utveckling, dess funktion och konstruktion. Uppsala: Iustus Förlag.
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. i Ahrne, G. & Svansson, P. (Red.),
Handbok i kvalitativa metoder. 2. Uppl. Stockholm: Liber, ss. 34-54.
Europaparlamentet & rådet. (2006). Direktiv 2006/43/EG om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG. Europeiska
unionens officiella tidning. 17 maj. https://eur-lex.europa.eu/legal-
content/SV/TXT/?uri=uriserv:OJ.L_.2006.157.01.0087.01.SWE&toc=OJ:L:2006:157:TOC
(Hämtad 2019-03-18).
Europaparlamentet & rådet. (2014). Direktiv 2014/56/EU om ändring av direktiv 2006/43/EG om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning.
Europeiska unionens officiella tidning. 16 april. https://eur-lex.europa.eu/legal- content/SV/TXT/?uri=uriserv:OJ.L_.2014.158.01.0196.01.SWE&toc=OJ:L:2014:158:TOC
FAR. (1998). FAR 75 år – en rapsodisk skildring av utvecklingen 1923–98. Stockholm: FAR Förlag.
FAR. (2016a). Analysmodellen för prövning av revisorers opartiskhet och självständighet. [pdf]. https://www.far.se/globalassets/verktyg/exempel/analysmodellen-for-provning-av- revisorers-opartiskhet-och-sjalvstandighet.pdf (Hämtad: 2019-01-28).
FAR. (2016b). IESBAs Etikkod. https://www.faronline.se/dokument/i/iesbasetikkod/
(Hämtad: 2019-03-04).
FAR. (u.å.a). Vad gör en revisor? https://www.far.se/medlemskategorier/revisor/vad-gor- en-revisor/ (Hämtad: 2019-02-22).
FAR. (u.å.b). Revisionstjänster.
https://www.far.se/medlemskategorier/revisor/revisonstjanster/ (Hämtad: 2019-02-22).
Ferguson, M.J., Seow, G.S. & Young, D. (2004). Non-audit services and earnings management: UK evidence. Contemporary Accounting Research, 21(4), ss. 813-841.
Flint, D. (1988). Philosophy and principles of auditing – an introduction. London: Macmillan.
Gendron, Y., Suddaby, R. & Lam, H. (2006). An examination of the ethical commitment of professional accountants to auditor independence. Journal of Business Ethics, 64(2), ss. 169- 193.
Grey, C. (1998). On being a professional in a “big six” firm. Accounting, Organizations and
Society, 23(5/6), ss. 569–587.
Haslanger, S. (2000). Gender and race: (What) Are They? (What) Do We Want Them to Be?
Noûs, 34(1), ss. 31-55.
Healy, P.M. & Palepu, K.G. (2001). Information asymmetry, corporate disclosure, and the capital markets: A review of the empirical disclosure literature. Journal of Accounting and
Economics, 31(1–3), ss. 405–440.
Heischmidt, K., Elfrink, J. & Mays, B. (2002). Professional accounting services: types of marketing communications used by CPAs. Services Marketing Quarterly, 23(3), ss. 63-72.
Hodges, S. & Young, L. (2009). Unconsciously competent: academia’s neglect of marketing success in the professions. Journal of Relationship Marketing, 8(1), ss. 36-49.
Hsieh, H-F. & Shannon, S. (2005). Three Approaches to Qualitative Content Analysis.
Qualitive Health Research, 15(9), ss. 1277-1288.
Ivarsson, L. (2005). Vad betyder kundfokus? En studie av närhet, kompetens och teknik. Doktorsavhandling, Karlstad universitet.
Jensen, M.C. & Meckling, W.H. (1976). Theory of the firm: Managerial behavior, agency costs and ownership structure. Journal of Financial Economics, 3(4), ss. 305-360.
Johansson, R. (2002). Ett explikativt angreppssätt - fallstudiemetodikens utveckling, logiska grund och betydelse i arkitekturforskningen. Nordisk Arkitekturforskning, 15(2), ss. 19-29.
Justesen, L. & Mik-Meyer, N. (2011). Kvalitativa metoder: Från vetenskapsteori till praktik. Lund: Studentlitteratur.
Jönsson, S. (2005). Revisorsrollens nedgång - och fall? i Johansson, S-E., Häckner, E. & Wallerstedt, E. (Red.), Uppdrag revision. Stockholm: SNS Förlag, ss. 147-171.
Kairos Future. (2013). Framtidens rådgivning, redovisning och revision – en resa mot 2025. Stockholm: FAR. [pdf]. https://www.far.se/globalassets/pdf-ovrigt/branschen- 2025/framtidens-radgivning-redovisning-och-revision---kairos-futures-rapport.pdf
(Hämtad: 2019-01-03).
Knechel, W.R. & Sharma, D.S. (2012). Auditor-provided nonaudit services and audit effectiveness and efficiency: Evidence from pre- and post-SOX audit report lags. Auditing: A
Journal of Practice & Theory, 31(4), ss. 85–114.
Kurunmäki, J. (2012). Begreppshistoria. i Bergström, G. & Boréus, K. (Red.), Textens mening
och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3. Uppl. Lund:
Studentlitteratur, ss. 177-218.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. Uppl. Lund: Studentlitteratur.
Leftwich, R. (1980). Market failure fallacies and accounting information. Journal of
Martin, R.D. (2007). Through the ethics looking glass: Another view of the world of auditors and ethics. Journal of Business Ethics, 70(1), ss. 5–14.
Moberg, K., Valentin, N. & Åkersten, P. (2014). Bolagsrevisorn: oberoende, ansvar,
tystnadsplikt. 4. Uppl., Stockholm: Norstedts Juridik.
Morgan, G. (2009). Combining public and private in the regulation of financial markets. i Engwall, L., Wedlin, L., Sahlin, K. & Grafström, M. (Red.), Exploring the Worlds of Mercury
and Minerva. Uppsala: Uppsala Universitet, ss.151–168.
Mossberg, L. (2003). Att skapa upplevelser - från OK till WOW! Lund: Studentlitteratur.
Möller, T. (1996). Brukare och klienter i välfärdsstaten. Stockholm: Norstedts Juridik AB.
Nationalencyklopedin. (u.å.a). Klient.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/klient (Hämtad: 2019-03-05).
Nationalencyklopedin. (u.å.b). Kund.
https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/kund (Hämtad: 2019-03-05).
Palmrose, Z-V. (1986). The effect of non-audit services on the pricing of audit services: further evidence. Journal of Accounting Research, 24(2), ss. 405–411.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. 4. Uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Pentland, B. (1993). Getting comfortable with the numbers: auditing and the micro- production of macro-order. Accounting, Organizations & Society, 18(7-8), ss. 605-620.
Peterson, J. (2018). Auditor independence: does the gate-keeper function retain its value?
Business & Professional Ethics Journal, 37(1), ss. 45–66.
Picard, C-F. (2016). The marketization of accountancy, Critical Perspectives on Accounting, 34(4), ss. 79-97.
Porter, B., Simon, J. & Hatherly, D. (2008). Principles of External Auditing. 3. Uppl. Chichester: Wiley.
Power, M.K. (1997). The audit society: rituals of verification. New York: Oxford University Press.
Proposition 2015/16:162. Revisorer och revision.Stockholm: Justitiedepartementet.
Proposition 1895:6. Proposition N:o 6. Stockholm: Andra kammaren.
Quick, R. & Warming-Rasmussen, B. (2005). The impact of MAS on perceived auditor independence - some evidence from Denmark. Accounting Forum, 29(2), ss. 137-168.
Rahnert, K. & Brunsson, K. (2019). Från kollega till konkurrent - ändrade attityder inom revisorskåren. Organisation & Samhälle, 1(10), ss. 58-63.
Reid, M. (2008). Contemporary marketing in professional services. Journal of Services
Marketing, 22(5), ss. 373-384.
Riksrevisionen. (2017). Avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag – en reform
som kostar mer än den smakar (RiR 2017:35) [pdf].
https://www.riksrevisionen.se/download/18.3daa1b3d160c00a26d2c0f3/1518435499282/
RiR_2017_35_REVISIONSPLIKT_ANPASSAD.pdf (Hämtad 2019-01-03).
Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. (2012). Research Methods for Business Students. 6. Uppl. Harlow: Pearson Education.
Segesten, K. (2017). Att göra en begreppsanalys. i Friberg, F. (Red.), Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 3. Uppl. Lund: Studentlitteratur, ss.
109–117.
SFS 1910:88. Lag den 12 augusti 1910 (nr 88) om aktiebolag. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 1999:1079. Revisionslag. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 2001:883. Revisorslag. Stockholm: Justitiedepartementet.
Sharma, D.S. & Sidhu, J. (2001). Professionalism vs commercialism: the association between non-audit services (NAS) and audit independence, Journal of Business Finance and