Uppsatsens syfte och frågeställningar besvaras. Först hur UR och dess ledning arbetar för att kunskap ska skapas, användas och delas inom organisationen. Sedan hur kunskapen bidrar till organisationens lärande. Vidare vilken typ av lärande som sker och till sist vilken inverkan UR:s MCS har på kunskapshantering och organisatoriskt lärande.
Denna uppsats har som syfte att undersöka hur de MCS som UR:s ledning och högre chefer utformat påverkar kunskapshantering och organisatoriskt lärande på UR. Vidare analyseras hur kunskapshantering kan leda till organisatoriskt lärande.
6.1 Hur kunskap skapas, används, sprids och leder till organisatoriskt lärande UR arbetar på flera vis för att ny kunskap ska uppstå, både inom organisationen och genom att undersöka vad som händer i dess omgivning. Denna kunskap leder till att organisatoriskt lärande sker på olika sätt.
Det finns ett organisationsklimat där det är tillåtet att uttrycka åsikter och ifrågasätta arbetssätt och metoder. Detta leder till att arbetssätt utvärderas och utvecklas. Det experimenteras även för att hitta nya sätt att utbilda med mediers hjälp vilket skapar ny kunskap som används inom produktioner. Kunskap hämtas utanför organisationen genom olika typer av omvärldsanalyser och utvärderingar vilka leder till att produktioners innehåll och distributionskanaler förändras och utvecklas. Ny kunskap uppstår även genom att frilansare kontraktsanställs och för med sig kunskaper från tidigare arbetsplatser som kan utveckla både produktioner och arbetssätt. Samarbete med SVT och SR leder också till att nya kunskaper förs in i organisationen.
Kunskaps sprids mellan individer, grupper och över organisationen huvudsakligen genom interaktion mellan anställda, under formella och informella möten. Kunskap byggs upp och lagras främst hos individer. Informell kommunikation sker utan problem över organisationen men det har funnits svårigheter gällande formell kommunikation mellan olika avdelningar. UR har försökt att öka den kommunikationen genom den nya strategin, organisationsstrukturen samt nya lokaler.
Kunskap om vad andra avdelningar gör sprids under gemensamma veckovisa produktionsvisningar.
6.2 Vilken typ av lärande sker
Single-loop learning är det organisatoriska lärandet som sker främst genom att produktioner och arbetsätt utvärderas och förändras. Det har skett double-loop learning vilket visar sig i och med framtagande av en ny strategi och en omorganisering där UR:s inriktning och grundläggande normer och beteenden har ändrats. Double-loop learning sker även genom att UR försöker skapa nya behov hos användare genom att använda teknik och medier på nya sätt inom utbildning.
6.3 UR:s MCS inverkan på kunskapshantering och organisatoriskt lärande
UR:s MCS är i högre grad uppbyggda för att stimulera anskaffning av ny kunskap och organisatoriskt lärande än att behålla kontroll och ordning över verksamheten. Organisationens mål och inriktning för att nå mål kräver till stor del att ny kunskap införskaffas som utvecklar metoder för att lättare uppfylla användares behov. UR:s MCS är utformade så att ny kunskap kan uppstå både internt och externt och att kunskaper leder till att organisationen utvecklas och lär sig. Kunskap tolkas och omsätts till organisatoriskt lärande genom diskussioner, utvärderingar och utredningar. MCS systemen ser även till att kunskap sprids över organisationen, främst genom formella och informella möten.
Källförteckning
BöckerArgyris, C., Schön, D. A. 1978. Organizational Learning: A Theory of Action Perspective. Reading, Mass.: Addison-Wesley.
Gillham, B. 2000. Case Study Research Methods. London: Continuum.
Marquardt, M. J, Reynolds, A. 1994. The Global Learning Organization: Gaining Competitive Advantage Through Continuous Learning. Burr Ridge, Ill.: Irwin.
Marquardt, M. J, Schwandt, D. R. 2000. Organizational Learning – From World-Class Theories to Global Best Practices. Boca Raton, FL: St. Lucie Press.
Merchant, K., Van der Stede, W. 2007. Management Control Systems: Performance Measurement and Control. New York: Financial Times/Prentice Hall.
Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. 2007. Research Methods for Business Students. Harlow: Financial Times/Prentice Hall.
Senge, P. M. 1995. Den femte disciplinen: Den lärande organisationens konst. Stockholm: Nerenius & Santérus.
Simons, R. 1995. Levers of Control: How Managers Use Innovative Control Systems to Drive Strategic Renewal. Boston, Mass.: Harvard Business School Press.
Yin, R. K. 2003. Case Study Research: Design and Methods. Thousand Oaks: Sage Publications.
Artiklar
Argyris, C. (1977). “Double loop learning in organizations”. Harvard Business Review, Vol. 55, nr 5, s. 115-125.
Bapuji, H., & Crossan, M. (2004). ”From Questions to Answers: Reviewing Organizational Learning Research”. Management Learning, Vol. 35, nr 4, s. 397-417.
Bartol, K. M., Srivastava, A. (2002). “Encouraging knowledge sharing: The role of organizational reward systems”. Journal of Leadership & Organizational Studies. Vol. 9, s. 64–76
Batac, J., & Carassus, D. (2009). “Interactions between control and organizational learning in the case of a municipality: A comparative study with Kloot (1997)”. Management Accounting Research, Vol. 20, nr 2, s. 102-116
Foss, N., Minbaeva, D., Pedersen, T., & Reinholt, M. (2009). ”Encouraging knowledge sharing among employees: How job design matters”. Human Resource Management, Vol. 48, nr 6, s. 871-893.
Garvin, D., Edmondson, A., & Gino, F. (2008). ”Is Yours a Learning Organization?”. Harvard Business Review, Vol. 86, nr 3, s. 109-116.
Huber, G. (1991). ”Organiszational Learning: The Contributing Processes and The Literatures”. Organization Science, Vol. 2, nr 1, s. 88-115.
Ipe, M. (2003). ”Knowledge sharing in organizations: A conceptual Framework”. Human Resource Development Review, Vol.2, nr 4, s. 337-359
Kloot, L. (1997). “Organizational learning and management control systems: responding to environmental change”. Management Accounting Research, Vol. 8, s. 47-73.
Law, K., & Gunasekaran, A. (2009). ”Dynamic organizational learning: a conceptual framework”. Industrial & Commercial Training, Vol. 41, nr 6, s. 314-320.
Lowe, E. (1971). ”On The Idea of a Management Control System: Integrating Accounting and Management Control”. Journal of Management Studies, Vol. 8, nr 1, s. 1-12.
Rashman, L., Withers, E., & Hartley, J. (2009). ”Organizational learning and knowledge in public service organizations: A systematic review of the literature”. International Journal of Management Reviews, Vol. 11, nr 4, s. 463-494.
Senge, Peter M. (1990). ”The Leader´s New Work: Building Learning Organizations”. Sloan Management Review, Vol. 31, nr 1.
Turner, K., & Makhija, M. (2006). ”The Role of Organizational Controls in Managing Knowledge” Academy of Management Review, Vol. 31, nr 1, s. 197-217.
Intervjuer
Allerstam, Lena. Redaktionschef och ansvarig utgivare UR Samtiden, UR AB. Personlig intervju, Stockholm, 2010-10-20
Persson-Stenborg, AnnSofi. Utvärderare Strategiavdelningen, UR AB. Personlig intervju, Stockholm, 2010-10-19
Sommansson, Agneta. Strategichef, UR AB. Personlig intervju tillsammans med Max Åkerlind, Stockholm 2010-10-08 Wallmark, Ragna. Avdelningschef avdelningen för Kunskapskanalen och programutveckling, UR AB. Personlig intervju, Stockholm, 2010-10-19
Åkerlind, Max. Utredare Strategiavdelningen, UR AB. Personlig intervju tillsammans med Agneta Sommansson, Stockholm 2010-10-08. Telefonintervju, 2010-10-21
Dokument
UR:s Strategi 2010-2013
UR:s Public Service Redovisning 2009
Elektroniska källor http://www.macmillandictionary.com/dictionary/american/public-service, 1 oktober 2010 http://www.ne.se/public-service, 1 oktober 2010 http://www.radiotjanst.se/sv/Public-service/ 1 oktober 2010 http://www.ur.se, 14 september 2010
Bilaga 1: Frågemall
Inledning
Information om respondenten – namn, arbetsuppgifter, anställningstid
Strategi och vision
Orsaker till ny strategi Den nya strategin och mål
Förmedling och förankring av strategi och vision
MCS
Omorganisering
Den nya organisationen Arbetsätt
Kunskapshantering
Omvärldsanalys Utvärdering Uttrycka åsikter
Lagring och spridande av kunskaper Utveckling och förändring