med ordningen men inte tar upp tydligare, mer intressanta och meningsfulla lektioner som en del av lösningen. Högberg (2009) talar om hur elever genom trams och prat skapar gemenskap och sociala band och tillsammans på så vis ”uthärdar” tråkiga lektioner och skapar egen meningsfullhet. Vi menar att det är lärarens uppdrag att skapa lektioner som är meningsfulla och intressanta för eleverna. En strategi för att skapa sådana lektioner är enligt oss att involvera eleverna i processen, det vill säga att de får utöva inflytande.
Vi tänker att ett flerstämmigt och demokratiskt klassrumsklimat borde leda till att elever i större utsträckning vågar göra fel och även vågar stå för att någonting känns för svårt. Vi tror att detta är en viktig faktor för att minska oordningen i skolan.
5.4 Slutsats
Vi ville med vår undersökning få syn på elevinflytandets eventuella betydelse för ordning i klassrummet. Vi tolkar elevernas utsagor som att det både finns ordningsproblem i deras klassrum samt brist på elevinflytande i undervisningens innehåll. Vi har också uppmärksammat och påpekat att följden av det kan vara att eleverna tar mindre ansvar, tappar tilltron på sin egen förmåga och inte blir motiverade att delta i undervisningen. Dysthe (1996) menar att elevernas självrespekt ökar då de behandlas som någon vars åsikter är värda att respekteras. Vi tänker att ökad självrespekt rimligtvis borde leda till en ökad respekt för andra, vilket i sin tur borde leda till ett ökat ansvarstagande och en ökad demokratisk medvetenhet. Vi menar således att ett reellt elevinflytande i förlängningen kan leda till bättre arbetsro och ordning. Därför blir vår slutsats att elevinflytande i undervisningen är ett viktigt verktyg för att uppnå arbetsro och ordning i klassrummet.
6 Reflektion
Björklunds resonemang kring dagens ”flumskola” och vikten av ta tillbaka makten från eleverna känns än mer orimlig för oss efter att ha genomfört vår undersökning. Vi ifrågasätter om skolväsendet överhuvudtaget har kommit så pass långt då det gäller elevinflytande att det är möjligt att gå bakåt. Det bör snarare vara dags att ta ytterligare kliv framåt då det gäller den övergripande synen på maktfördelningen i skolan. Vi instämmer med Forsberg (2005) när hon menar att synen på makt behöver förändras för att reellt elevinflytande ska bli genomförbart. Makt, enligt detta synsätt, innehas varken av elever eller lärare utan kommer till uttryck i mötet som sker mellan dem (Forsberg 2005). Vi tror att detta perspektiv på makt skulle kunna ha betydande positiva effekter på den så kallade ”flumskolan”.
En enkel lösning på ordningsproblemen kan tyckas vara att gå tillbaka till en mer traditionell katederundervisning. Fokus ligger då på läraren som har all kontroll och sitter inne med all kunskap vilken ska överföras till eleverna. Elevernas roll i sammanhanget blir då att registrera och återge lärarens kunskaper snarare än att eleverna och läraren skapar nya kunskaper tillsammans. Synen på kunskap och tillägnandet av densamma har som allt annat förändrats och utvecklats. Genom forskning och erfarenhet har nya insikter och lärdomar kring lärande uppkommit vilka enligt oss pekar bort från att ensidigt bedriva katederundervisning. Det finns en anledning till varför en del saker lagts till historien så som vi ser det. Kan det vara så att vi har försökt gå framåt med ena benet samtidigt som vi har stått still med det andra. Har det nya synats med de med de gamla glasögonen på.
Som blivande lärare känner vi igen oss i bristen på kunskap och förståelse över hur det rent praktiskt ska arbetas med elevinflytande. Vi efterlyser en nyanserad och
öppen dialog kring begreppet och om hur vi som lärare kan arbeta på ett demokratiskt sätt. Vi upplever att debatten om elevinflytandets vara eller icke vara är för
onyanserad; antingen är man för eller emot. Det handlar antingen om att läraren måste abdikera och att eleverna får bestämma allt eller att läraren ska styra med järnhand och att eleverna inte har något att säga till om. Vi anser att det finns en mellanväg och vår definition av elevinflytande handlar om både en formell och en informell del. Det informella och osynliga inflytandet är det som fostrar demokratiska medborgare enligt oss, vilket även stödjs av Almgrens (2006) studie. Det vi benämner som ett reellt och verkligt inflytande är när det osynliga inflytandet samverkar med det synliga och formella. Vi anser därför att elevinflytande är någonting som behöver belysas och problematiseras mer i lärarutbildningen. Hade vi inte skrivit detta examensarbete hade vi inte haft de tankar och insikter vi har idag kring elevinflytande och dess innebörd. I vår framtida yrkesutövning kommer vi sträva efter att göra elevinflytande till en naturlig del av undervisningen och se det som en möjlighet istället för en belastning i vårt uppdrag.
6.1 Förslag till framtida forskning
Ett intresse av det eventuella sambandet mellan ordning och elevinflytande har växt fram hos oss under tiden på lärarutbildningen, särskilt under den verksamhetsförlagda tiden. En studie stor nog för att kunna konstatera ett sådant samband gick dock inte att genomföra inom ramen för vårt examensarbete. Det finns i nuläget mycket forskning kring både elevinflytande och ordning i skolan men inget som kopplar samman de två ämnesområdena vad vi har sett. Vi anser därför att det hade varit intressant att genomföra en storskalig undersökning där lärare och elever i olika årskurser intervjuas och observationer utförs för att se om detta samband existerar.