Enligt respondenterna i denna studie är kvinnors möjlighet att frigöra sig från en våldsam manlig partner delvis beroende av vilket stöd och vilken hjälp som erbjuds från samhället och de olika myndigheter inklusive kvinnojouren. Om det brister i dessa hjälpinsatser kan det påverka kvinnors beslut att återvända till sina våldsamma män även efter att de har sökt hjälp från berörda aktörer. Det strukturella synsättet på manlighet som en dominant företeelse har också framhållits som en orsak till mäns våld i en parrelation utifrån de professionellas uppfattning inom kvinnojourer. I analysen har vi bland annat utgått från en teori om en normaliseringsprocess som är inriktad på kvinnans strategi att hantera våldet.
Det anses att vara värd för framtida forskning att undersöka vad normaliseringsprocessen innebär för en man som utövar våld mot sin kvinna. Mer forskning kring hur brist på
hjälpinsatser påverkar utsatta kvinnor i en parrelation kan också var av betydelse i framtiden utifrån vårt resultat. Författarna av denna studie anser också att det är viktigt att fortsätta uppmärksamma problemet utifrån de strukturella perspektiven och inte bara individuella.
Det vill säga att det behövs strukturella ansatser för att förebygga och motverka problemet.
Slutligen menar vi att erfarenheterna hos kvinnojourens personal är viktiga när sådana ansatser utformas.
REFERENSLISTA
Allen, M. (2012). Domestic Violence within the Irish Travelling Community: The Challenge for Social Work. The British Journal of Social Work 42(5), 870–886. Hämtad den 15 november 2020 från https://doi.org/10.1093/bjsw/bcr140
Backman, J. (2006). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur
Baholo, M., Christofides, N., Wright, A., Sikweyiya, Y., & JamaShai, N. (2014). Women's experiences leaving abusive relationships: A shelter-based qualitative study. Culture, Health & Sexuality, 17(5), 638–649. Hämtad den 6 november 2020 frånhttps://www-tandfonline-com.ep.bib.mdh.se/doi/full/10.1080/13691058.2014.979881
Bjurshammar, D. (2010). Synen på könsmaktsförståelsen som förklaring till mäns våld mot kvinnor: En kvalitativ innehållsanalys av remissvaren på SOU 2004:121, Slag i luften.
Hämtad den 4 november 2020 från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-63383
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative research in psychology. 3, 77–101. Hämtad den 10 december 2020 från
doi.org/10,1191/1478088706qp063oa
Brottsförebyggande rådet (2009). Våld mot kvinnor och män i nära relationer. Hämtad den 5 december från
https://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f180002016/1371914720735/20 09_12_vald_kvinnor_man_nara_relationer.pdf#__utma=1.30477379.1603809692.1
609610332.1609765266.9&__utmb=1.3.10.1609765266&__utmc=1&__utmx=-&__utmz=1.1604435447.3.3.utmcsr=google|utmccn=(organic)|utmcmd=organic|ut mctr=(not%20provided)&__utmv=-&__utmk=189683499
Brottsförebyggande rådet (2020). Misstänkta personer. Hämtad den 5 december 2020 från https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/vald-i-nara-relationer.html Brottsförebyggande rådet (2020) Våld i nära relationer. Hämtad den 3 november 2020 från
https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/vald-i-nara-relationer.html
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Cullberg, J. (2003). Dynamisk psykiatri. Stockholm: Natur och Kultur.
Edwards, K. M., Gidycz, C. A., & Murphy, M. J. (2011). College Women's Stay / Leave Decisions in Abusive Dating Relationships: A Prospective Analysis of an Expanded Investment Model. Journal of Interpersonal Violence, 26 (7), 1446–1462. Hämtad den 10 november 2020 från
https://journals-sagepub-com.ep.bib.mdh.se/doi/abs/10.1177/0886260510369131
Garcia-Moreno, C., Jansen, H. AFM., Ellsberg, M., Heise, L., H. Watts. C., (2006). Prevalence of intimate partner violence: findings from the WHO multi-country study on women’s health and domestic violence. The Lancet (British Edition), 368(9543), 1260–1269.
Hämtad den 14 november 2020 från https://doi.org/10.1016/s0140-6736(06)69523-8
Gharaibeh, M., & Oweis, A. (2009). Why Do Jordanian Women Stay in an Abusive Relationship: Implications for Health and Social Well-Being. Journal of Nursing Scholarship, 41(4), 376–384. Hämtad den 7 november 2020 från
https://www.bra.se/brott-och-statistik/statistik-utifran-brottstyper/vald-i-nara-relationer.html
Hanisch, C. (1969). The personal is political - The Women's Liberation Movement classic with an explanatory introduction. Hämtad den 23 januari 2021 från
http://carolhanisch.o
Helmersson, S. (2017). Mellan systerskap och behandling: Omförhandlingar inom ett förändrat stödfält för våldsutsatta kvinnor. Lund University. Hämtad den 25 januari 2021 från https://portal.research.lu.se/portal/sv/publications/mellan-systerskap-och-behandling(d31a5a7b-ee11-4917-95b2-057b1cc92d08).html
Hendy, H. M., Eggen, D., Gustitus, C., Mcleod, K. C., & Ng, P.(2003). Decision to Leave Scale:
Perceived Reasons to Stay in or Leave Violent Relationships. Psychology of Women Quarterly, 27(2), 162–173. Hämtad den 11 november 2020 från https://journals-sagepub-com.ep.bib.mdh.se/doi/full/10.1111/1471-6402.00096
Holme, I. M., & Solvang, B. K. (1997) Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Hällen, L., M. & Sinisalo, E. (2018). Den ideella sektorn och våld i nära relationer. I L. Bruno, M. Brännvall, V. Ekström, M. Eriksson, A. L. Jonhed, L. Å. Kastling, K. Loveby, T.
Mattsson, & K. Örmon (Red.), Våld i nära relationer. Socialt arbete i forskning, teori och praktik (s. 279–288). Stockholm: Liber
Isdal, P. (2001). Meningen med våld. Stockholm: Gothia.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lacey, K. K. (2010). When Is It Enough for Me to Leave?: Black and Hispanic Women’s Response to Violent Relationships. Journal of Family Violence, 25(7), 669–677.
Hämtad den 12 november 2020 från
http://web.a.ebscohost.com.ep.bib.mdh.se/ehost/detail/detail?vid=0&sid=8842264c
-c742-495e-849d-80659710db9d%40sessionmgr4006&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZSZzY29wZT 1zaXRl#AN=105074737&db=afh
Larsson, S. (2005). Kvalitativ metod: en introduktion. I S. Larsson, J. Lilja, & K.
Mannheimer (Red.), Forskningsmetoder i socialt arbete (s. 91–129). Malmö:
Studentlitteratur.
Lundgren, E. (2004). Våldets normaliseringsprocess. Linköping: ROKS
Marinovic, A. D. (2013). Politisk, privat eller professionell praktik? Hämtad den 24 januari 2021 från http://hdl.handle.net/2077/35214
Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK, 2020). Våld i nära relationer. Hämtad den 3 november 2020 från https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/vald-i-nara-relationer/vald-i-nara-relationer/
Nilsson, G., & Lövkrona, I. (2015). Våldets kön: kulturella föreställningar, funktioner och konsekvenser. Lund: Studentlitteratur.
Parlamentarisk församling (2002). Domestic violence against women. Recommendation 1582. Europarådet. Hämtad den 3 november 2020 från
http://assembly.coe.int/nw/xml/XRef/Xref-XML2HTML-en.asp?fileid=17055&lang=en
Regeringens proposition (prop. 1990/91:113:48). Hämtad den 6 november 2020 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-en-ny-jamstalldhetslag-mm_GE03113/html
Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige. (2020) Vad är en kvinnojour.
Hämtad den 28 november 2020 från https://www.roks.se/kontakta-en-jour/vad-ar-en-kvinnojour
Stier, J. (2019). Kulturmöten: en introduktion till interkulturella studier. Lund:
Studentlitteratur AB.
Sanders, C. K. (2015). Economic Abuse in the Lives of Women Abused by an Intimate Partner: A Qualitative Study. Violence Against Women, 21(1), 3–29. Hämtad den 6 december 2020 från
https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/1077801214564167?url_ver=Z39.88-2003&rfr_id=ori%3Arid%3Acrossref.org&rfr_dat=cr_pub++0pubmed&
Scheffer L. M., Renck, B. (2008). Våld i nära partner och avgångsprocessen: Intervjuer med utsatta kvinnor. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-Being, 3 (2), 113–124. Hämtad den 9 november 2020 från
https://mdh.primo.exlibrisgroup.com/permalink/46MH_INST/ijq513/cdi_crossref_
primary_10_1080_17482620801945805
Socialstyrelsen. (2020). Kartläggning av skyddade boenden i Sverige. Hämtad den 25 januari 2021 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-6-6817.pdf#__utma=1.1417604236.1611587171.1611587171.1611587171.1&__utmb=1.2.1
0.1611587171&__utmc=1&__utmx=-&__utmz=1.1611587171.1.1.utmcsr=google|utmccn=(organic)|utmcmd=organic|utmc tr=(not%20provided)&__utmv=-&__utmk=69022481
SOU 1995:60 Kvinnofrid. Huvudbetänkande av Kvinnovåldskommissionen. Stockholm:
Fritzes. Hämtad den 25 november 2020
från http://www.sweden.gov.se/sb/d/108/a/25122
Steen, A. L. (2003). Mäns våld mot kvinnor - ett diskursivt slagfält: Reflektioner kring kunskapsläget. Göteborgs universitet: Sociologiska institutionen.
United Nations Secretary-General (2006). In-depth study on all forms of violence against women. Hämtad den 3 november 2020 från
https://documents-dds-ny.un.org/doc/UNDOC/GEN/N06/419/74/PDF/N0641974.pdf?OpenElement Vetenskapsrådet (2021). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad den 15 januari 2021 från https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html
Virkki, T. (2007). Gender, Care, and the Normalization of Violence: Similarities between Occupational Violence and Intimate Partner Violence in Finland. NORA: Nordic Journal of Feminist and Gender Research, 15(4), 220–232. Hämtad den 20 november 2020 från https://doi.org/10.1080/08038740701646663
Wendt Höjer, M. (2002). Rädslans politik: våld och sexualitet i den svenska demokratin.
Malmö: Liber ekonomi.
World Health Organisation (2005). Multi-country Study on Women’s Health and Domestic Violence agains women. Hämtad den 30 december 2020 från
http://dspace.ceid.org.tr/xmlui/bitstream/handle/1/93/ekutuphane4.1.6.4.pdf?sequ ence=1&isAllowed=y
Ödman, P. (2016). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. Lund:
Studentlitteratur.
BILAGA A: MISSIVBREV
Hej,
Vi är 2 studenter som läser Socionomprogrammet på Mälardalens högskola (MDH). Just nu håller vi på att skriva vår C-uppsats. Syfte med uppsatsen är att undersöka mäns våld mot kvinnor i en parrelation utifrån normaliseringsprocessen. Därför vill vi prata med dig i din roll som kvinnojourens personal.
Vi följer vetenskapsrådets forskningsetiska principer vilket innebär att du kommer
avidentifieras. Uppgifterna som fås i intervjun behandlas så konfidentiellt som möjligt och endast berörda kommer ta del av materialet. Arbetet kommer presenteras i form av ett examensarbete som kommer redovisas i form av ett seminarium inför vår lärare och klasskamrater.
Allt insamlat material behandlas konfidentiellt. Deltagandet är frivilligt vilket innebär att du när som helst kan välja att avbryta din medverkan utan att ange anledning. Vi önskar svar utifrån din egen erfarenhet och upplevelse gällande ämnet men du avgör själv hur mycket och vad du vill dela med dig av.
Med vänliga hälsningar Waheed och Tatiana.
Om det uppkommer frågor efter intervjun får du gärna höra av dig.
Student: Waheed Sahar
Mail: wsr14001@student.mdh.se
Student: Tatiana Egorycheva Mail: tea17001@student.mdh.se
Handledare - Eric Svanelöv, Doktorand, Mälardalens Högskola.
Mail: eric.svanelov@mdh.se
BILAGA B: INTERVJUGUIDE
Intervjufrågor
1. Vad har du för yrkestitel?
2. Hur länge har du arbetat med våldsutsatta kvinnor?
3. Vilka är dina huvudsakliga arbetsuppgifter?
4. Hur ofta träffar du kvinnor som är utsatta för våld i en parrelation i din yrkesroll?
5. På vilket sätt får du reda på om kvinnor blir utsatta för våld i nära relationer?
6. Vad kan det vara bakomliggande orsaker som leder till mäns våld mot kvinnor, utifrån din yrkeserfarenhet?
7. Vad säger/har sagt utsatta kvinnor själva om faktorer som leder till att män använder våld?
8. Hur kommer det sig att kvinnor stannar kvar i våldsamma relationer?
9. Hur kommer det sig att kvinnor bryter sig loss från våldsamma relationer?
10. Har det hänt att utsatta kvinnor som har sökt hjälp gått tillbaka till sina våldsamma partner? Om svaret är ja, kan du berätta om bakomliggande anledningen?
11. Hur skulle du beskriva ett brottsoffer utifrån din arbetserfarenhet?
12. Hur skulle du beskriva en brottsutövare?
13. Tycker du att vissa kvinnor hör till en riskgrupp som utsätts för våld i en parrelation oftare än andra?
14. Vilket typ av våld förekommer oftare?
15. Arbetar du utifrån några speciella teorier om mäns våld mot kvinnor i ditt arbete?
16. Hur arbetar ni med mäns våld mot kvinnor? Utifrån vilka arbetssätt?
17. Vilken hjälp finns det för kvinnor som utsätts för våld? (vilka lösningar och åtgärder) 18. Får de våldsutsatta kvinnor tillräcklig hjälp utifrån lagstiftningar?
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00