I denna uppsats har vi undersökt hur samtida samhälleliga rädslor förmedlas i två svenska dystopiska SF-filmer, Den blomstertid nu kommer och Aniara. Den dystopiska SF-filmen har under 2000-talet blomstrat och som vi tidigare nämnde är inte detta en slump. Världen lider idag av flera symtom som bottnar i en rädsla, oro och ångest över framtiden, oavsett om det gäller världskrig eller klimatångest. Denna undersökning fick sin inspiration från liknande akademiska studier gjorda på SF-filmer och ideologi. När något så ovanligt som att två svenska dystopiska SF-filmer gick upp på bio under 2018 - 2019, så fanns en unik möjlighet för oss att undersöka vilka rädslor som förmedlas och vilka samhällsfenomen som
kommenteras ur ett svenskt perspektiv.
Genom denna undersökning så ville vi dels kasta ljus på en genre som varit något ignorerad i Sverige under de senaste decennierna, men även undersöka dess förmåga att förmedla samtida rädslor. Vi har under denna undersökning letat efter ett ideologiskt meningsskapande, och genom att identifiera vad det är som skapar mening för individen eller gruppen i det utvalda
48
materialet kunde vi senare även utvinna rädslor, ångest och oro som är kopplat till dessa specifika meningar. Ur detta var även ett av undersökningens syften att bidra till
forskningsområdet om svensk film och hur den förhåller sig till ideologi och dess funktion i det samtida samhället.
Vad vi fann i analysen var att Den blomstertid nu kommer förmedlar rädslor som tydligare var kopplad till sin socio-historiska kontext, alltså Sveriges samtid. Filmen förmedlar rädslan för en invasion som explicit men som genom noggrann analys visade sig inneha en underliggande rädsla för ett ytterligare polariserat samhälle som produkt av samhällsutvecklingen idag. Tydliga samtida kopplingar kunde dras till terrorattentatet i Stockholm den 17:e april 2017 och till flyktingkrisen och hur den senare påverkade Sverige. I Aniara kunde analysen identifiera rädslan för människan självt. När jordens befolkning måste fly från planeten på grund av sin egen girighet etableras den samtida kopplingen men rädslan för människan i sig självt kommer ut ur hur passagerarna ombord är de som bär ansvaret för skeppet Aniaras förfall. Människans girighet förmedlas i Aniara som en varning för de samtida
klimatförändringarna på jorden, och människans ovilja att förändras är det som tillslut
kommer leda till den oundvikliga undergången, då det inte finns något skydd mot människan. Filmerna delade vissa gemensamma rädslor, så som rädslan för falska nyheter och dess effekt på samhället. Den oro och rädsla som återfinns tydligast i bägge filmerna är den om minnet. Minnet står för olika saker i bägge filmerna men har liknande beröringspunkter. I Den blomstertid nu kommer stod rädslan för förlusten av minnet för ett ytterligare led i den polarisering som sker i Sverige medan i Aniara förmedlade en mer existentiell tanke om hur människan utan minne inte längre är en människa. I ljuset av denna analys kan man alltså nå slutsatsen att det dystopiska narrativet verkar finna sig ypperligt för att kommentera sin samtid, detta konstaterades även i den tidigare forskningen.
Om filmskaparnas val har varit politiskt motiverade kan ingen annan än dem själva besvara, vad som dock kan sägas är att ur denna undersökning kan man återfinna spår av en vilja till att varna samhället för vissa utvecklingar genom att visualisera dem, antingen implicit eller explicit. Varningarna återfinns i rädslorna och hur de blir politiska går att utvinna i hur filmerna slutar. Således bidrog vi med en liten del av ett ramverk som kanske kan användas för att utvinna just dessa politiska tendenser ur samtid dystopisk SF-film, oberoende vilket land filmerna produceras i, så länge analysen görs i denna samtid kan man också se dessa tendenser. Det är onekligen också så att vi är av uppfattningen om att den dystopiska svenska
49
SF-filmen även den kommer fortsätta att blomstra. Vidare finns det möjligheter att göra liknande undersökningar i framtiden, då samhället har nya rädslor att tampas med.
10.0 Sammanfattning
I denna studie undersökte vi hur kollektiva rädslor förmedlades i två samtida svenska dystopiska SF-filmer. Vi ville även kasta ljus på den något bortglömda genren SF inom svensk film. Slutligen ville vi koppla dessa rädslor till sin samtid för att på så sätt se hur filmen såg på dessa samhälleliga problem. Ur detta forskningsområde formulerades en frågeställning: Vad är svenskarna rädda för enligt Den blomstertid nu kommer och Aniara? Baserad på studier om film och ideologi och mer specifikt SF som genre och ideologi använde denna studie en multiperspektival kulturteoretisk analys för att på så sätt se vilka parametrar i filmen som förmedlar vilken rädsla. Narrativet, symboler placerade i bilden och ljudet från filmerna fick stå för analysens grund. För att utvinna hur rädslorna kopplas till sin samtid lånas begrepp från Darko Suvin och Fredric Jameson, och för att sedan placera dem i ett ideologiskt meningsskapande har teorier från bland annat Terry Eagleton, Paul Ricoeur och Annette Kuhn används. Analysen visade att mycket av den rädsla och oro som förmedlas i filmerna går att koppla till samtiden, vissa explicit medan andra var mer implicita. Medan Den blomstertid nu kommer förmedlar rädslor som är kopplade till den socio-historiska kontexten så förmedlar Aniara rädslor om den mänskliga naturen och klimatet genom att ta det till sin spets. Båda filmerna förmedlar samtida rädslor som genom kopplingar till sin samtid förstärks och blir således varningar för den framtida utvecklingen, och vilka
utmaningar samhället kan tänkas ställas inför. Undersökningen visar således bevis på att det finns mer utrymme för vidare studier inom svensk SF-film och ideologi i synnerhet, då dess förmåga att spegla samhällets mörka sidor är aktuellt i en period då Sverige blir allt mer infekterat, men även för mer generaliserade studier inom svensk film och ideologi.
50
11.0 Källförteckning
11.1 Böcker
Bould, Mark. (2012). Science Fiction. New York: Routledge. E-bok.
Bould, Mark. Butler, Andrew. Roberts, Adam och Vint, Sherryl. (2009). The Routledge Companion to Science Fiction. New York: Routledge. E-bok
Bordwell, David. (1985). Narration in the Fiction Film. Wisconsin: University of Wisconsin Press
Bordwell, David & Thompson Kristin. (2017). Film Art: An Introduction. New York: McGraw Hill Higher Education.
Eagleton, Terry. (1991). Ideology: An Introduction. London: Verso. E-bok.
Gottlieb, Erika. (2001). Dystopian Fiction East and West: Universe of Terror and Trial. London: McGill Queens University Press. E-bok.
Kuhn, Annette. (1990). Alien Zone: Cultural Theory and Contemporary Science Fiction Cinema. London: Verso. E-bok.
Ricoeur, Paul. (2016). Hermeneutics and the Human Sciences. Cambridge: Cambridge University Press. E-bok.
Suvin, Darko. (1979). Metamorphoses of Science Fiction: On the Poetics and History of a Literary Genre. London: Yale University Press
11.2 Kapitel i antalogi
Allan, Stuart. (2001). Ideology and Hegemony. I Pearson, E. Roberta och Simpson, Philip (red.). (2001). Critical Dictionary of Film and Television Theory. New York: Routledge. E- bok. 324–330
Allan, Stuart. (2001). Ideological State Apparatuses. I Pearson, E. Roberta och Simpson, Philip (red.). (2001). Critical Dictionary of Film and Television Theory. New York: Routledge. E-bok. 323
51
Evans, Arthur. B. (2009). Nineteenth-century SF. I Bould, Mark. Butler, Andrew. Roberts, Adam och Vint, Sherryl. (red.). (2009). The Routledge Companion to Science Fiction. New York: Routledge. E-bok. 13 – 22
Herman, Luc. Vervaeck, Bart. (2014) Ideology and Narrative Fiction. I Hünh, Peter, Meister, Christoph, Jan. Pier, John. Schmid, Wolf (red.). (2014). Handbook of Narratology. Hamburg: De Gruyter. E-bok 253–269
Langer, Jessica. (2010). The Shapes of Dystopia: Boundries, Hybridity and the Politics of Power. I Hoagland, Ericka och Sarwal, Reema (red.). (2010). Science fiction, imperialism and
the Third World: essays on postcolonial literature and film. North Carolina: Macfarland & Company Inc. E-bok 171–187
Lefebvre, Martin. (2014). Symbol and Analogon (Mitry). I Branigan, Edward. Buckland, Warren. (red.). (2014). The Routledge Encyclopedia of Film Theory. New York och Abingdon: Routledge. 458–463
Murphy, Graham. J. (2009). Dystopia. I Bould, Mark. Butler, Andrew. Roberts, Adam och Vint, Sherryl. (red.). (2009). The Routledge Companion to Science Fiction. New York: Routledge. E-bok. 473 – 477
Roberts, Adam. (2009). The Copernican Revolution. I Bould, Mark. Butler, Andrew. Roberts, Adam och Vint, Sherryl. (red.). (2009). The Routledge Companion to Science Fiction. New York: Routledge. E-bok. 3 – 11
11.3 Akademisk avhandling
Määttä, Jerry. (2006). Raketsommar: Science fiction i Sverige 1950 – 1968. Diss. Uppsala: Uppsala Universitet.
11.4 Artiklar
Grewell, Greg. (2001). Colonizing the Universe: Science Fictions Then, Now, and in the (Imagined) Future. Rocky Mountain Review of Language and Literature, 55(2): 25–47. DOI:10.2307/1348255
Hedling, Erik. (2006). Ingmar Bergman and the Welfare State. Film International 4 (19): 50 – 59. https://lup.lub.lu.se/search/publication/29d8c8ca-fd04-45a1-9246-8ad8253a3aa6
52
Jameson, Fredric. (1982). Progress versus Utopia, Or Can We Imagine the Future? Science fiction Studies. 9 (2): 147–158.http://www.jstor.org/stable/4239476
Kellner, Douglas. (1991). Film, politics, and ideology: reflections on Hollywood film in the Age of Reagan. Velvet Light Trap 27 (1): 9–24.
https://pages.gseis.ucla.edu/faculty/kellner/essays/filmpoliticsideology.pdf
Ohlin, Peter. (1974). The Dilemma of SF Film Criticism. Science Fiction Studies. 1(4): 287 – 290.http://www.jstor.org/stable/4238885
Ricoeur, Paul. (1976). Ideology and Utopia as Cultural Imagination. Philosphic Exchange 7 (1): 17–28.
https://digitalcommons.brockport.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1193&context=phil_ex 11.5 Webbsidor
Beshero - Bondar, Elisa. (2019). What is Science Fiction? University of Pittsburgh. https://pitt.libguides.com/scifi [Hämtad 2019-10-23]
Lindvall, Sebastian. Svensk sci-fi på film – Aniara och dess föregångare. Svensk Filmdatabas. http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/svensk-sci-fi-pa-film-aniara-och-dess-foregangare/ [Hämtad 2019-11-26]
Lunds Universitet (2017) Filmen och den svenska välfärdsstaten https://projekt.ht.lu.se/ [Hämtad 2019-12-28]
Schmidt, Christopher. (2014). Why are the Dystopian Films on the Rise Again?
https://daily.jstor.org/why-are-dystopian-films-on-the-rise-again/ Hämtad [2020-01-02] 11.6 Film och Tv-serier
Den blomstertid nu kommer. (2018). [Film] Sverige: Crazy Pictures. Aniara. (2018). [Film] Sverige: Pella Kågerman och Hugo Lilja. Mad Max: Fury Road. (2015). [Film] USA: George Miller. Interstellar. (2014). [Film] USA: Christopher Nolan. Hunger Games. (2012). [Film] USA: Gary Ross.
53 V for Vendetta. (2005). [Film] USA: James McTeigue. Children of Men. (2006). [Film] USA: Alfonso Cuaron.
Dr. Strangelove or: How I Learned to Stop Worrying and Love the Bomb. (1964). [Film] UK: Stanley Kubrick
Godzilla. (1954). [Film] Japan: Ishirô Honda. Them!. (1954). [Film] USA: Gordon Douglas.
Ensamma i rymden. (2018). [Film] Sverige: Ted Kjellsson. Upp i det blå. (2016). [Film] Sverige: Petter Lennstrand.
Le voyage dans la lune. (1902). [Film] Frankrike: George Méliès. Rymdinvasion i Lappland. (1959). [Film] USA: Virgil W. Vogel. Battleship Potemkin. (1925). [Film] Sovjet: Sergei M. Eisenstein. The Warriors. (1979). [Film] USA: Walter Hill.
The Handmaid’s Tale. (2017-). [Tv-serie] USA: Bruce Miller. Black Mirror. (2011-). [Tv-serie] UK: Charlie Brooker.