Vi kan utifrån resultatet och den analys vi gjort dra flera slutsatser som svarar mot vår frågeställning. Det vi ser är tydliga inslag av att allt fler aktörer med tiden har kommit att påverka läroplansutvecklingen i Sverige. Det nationella intresset har mer och mer fått stå åt sidan till fördel för olika internationella inslag. Politiska strömningar, samarbeten mellan länder, globaliseringsbegreppets olika delar, nya forskningssamarbeten och tvärvetenskaplighet, samt internationella kunskapsmätningar är några exempel på sådant som påverkar hur svenska läro- och kursplaner skrivs och utvecklas. Detta har inte alltid varit fallet. Vi ser ett växande intresse för att vilja vara med och påverka vad morgondagens medborgare ska ha för kunskap och kompetens för att vara en del av både den nationella och internationella gemenskapen.
Att bedömningsarbetet för gymnasielärare i samhällskunskap förändrats mellan åren 1970- 2011 visste vi sedan innan. Men hur det förändrats och vilka konsekvenser förändringen kan tänkas ha haft för både lärare och elever är intressant. Varför det? Kunskap om vilka utvecklingsprocesser som lett fram till skolans samtida formation och funktion, samt samhällskunskapslärare roll i denna är av vikt för att bättre kunna tolka, förstå och arbeta mer effektfullt med både sin undervisning och bedömning. En sådan förståelse skapar goda förutsättningar för att bättre kunna säga något om hur framtida förändringar kommer påverka vår yrkesroll, även om ett fullständigt svar alltid kommer vara svårt att ge.
För samhällskunskapslärare står utmaningen i att anpassa sig till förändringen. Det innebär bland mycket annat om att hålla sig uppdaterad kring nya forskningsmetoder för lyckad bedömning, om att ständigt uppdatera sig kring omvärlden och ta in sådant i sin undervisning. Bedömningsarbetet har sedan 1970-talet blivit större och omfattar idag inte bara att eleverna ska ges chansen att tillskansa sig relevanta kunskaper som förgyller deras tillvaro som enskilda individer. Utan bedömningen ska också i större utsträckning ske på basis av vad exempelvis den internationella arbetsmarknaden kan tänkas behöva. Vem bestämmer det, det vill säga vem har, och fortsätter att ges, tolkningsföreträde när det gäller definitionen av värdefull kunskap? Svaret handlar om makt och det är många som gör anspråk på denna. Ett exempel på det är den svenska friskolereformen som haft stora effekter på den svenska skolan, positiva såväl som negativa, en verklighet elever och lärare tvingas förhålla sig till. Detta är dock ett ämne som ligger utanför vår problemformulering och därför inte behandlats.
Detta arbete har gett oss flera verktyg till, och perspektiv på, hur vi bättre kan förstå samhällskunskapsämnets utveckling till dess nuvarande form. I anknytning till detta har vi fått
en helhetsbild av bedömningsarbetets utveckling, användning av bedömning och bedömningsarbetets komplexitet och funktion. Vi håller med om Lundahls (2014, s. 53) beskrivning, att bedömning kan vara oerhört effektfull och positiv för en elevs lärande om den används rätt. Samtidigt som det känns skrämmande att läsa liknande forskning som säger att det finns inget som är så negativt för en elevs lärande och motivation som dålig bedömning. Bedömningsarbetet har därför blivit en av de viktigaste aspekterna av en lärares didaktiska arbete och de olika val som görs. En djupare förståelse för bedömningens funktion har hjälp oss att se annorlunda på både begreppen kunskap och bedömning, men också hur otroligt viktigt det är för eleverna, de som ofta tyvärr inte får tillräckligt med utrymme i forskningen. Dock kan det sägas, för att lyckas med sin bedömning så är relationen till sina elever det mest grundläggande. Ens didaktiska val kan visserligen hjälpa en att skapa dessa, men relationsbyggandet sträcker sig bortom det. Vi tror mycket handlar om att visa för eleverna att vi endast är människor, precis som dem, där likvärdigheten mellan en människa till en annan är en grundsten innan ens kompetenser som lärare kommer når sitt fulla bruk.
Bedömning i samhällskunskap är viktigt, precis som i alla andra ämnen i skolan. Vi har lärt oss att alltid försöka möta eleverna där de är och på ett tidigt stadium klargöra vad vi förväntar oss av dem och se till att ta reda på vilka förväntningar som finns på oss. Vi kan därigenom synliggöra flera av de lärandeprocesser som återspeglas genom förmågorna, kunskapskraven och begripliggöra dessa innan vi angriper kursens centrala innehåll.
Diskussionen kring ämnesutvecklingen har varit en stark bidragande del till att vi i detta arbete kunnat analysera lärares förändrade ramverk i takt med en förändrad kunskapssyn. Vi finner en koppling mellan en västerländsk kunskapssyn och den ämnesutveckling som ägt rum sedan 1970-talet till dagens datum. Vad som bringat fram denna utveckling kan vi inte ge ett entydigt svar på, men vi har kunnat identifiera flera processer inom olika forskningsfält som bidragit på sitt egna sätt. Samhällskunskapsämnets orientering i en allt mer kunskapsintensiv vardag har ställt elever, lärare och skolledare inför nya utmaningar under hela det tidsspann vi analyserat. Vi har dock kunnat se ett ökat fokus på informationshantering, internationalisering och kritiskt tänkande under de två senaste läroplansreformerna.
Vad som också varit tydligt är det ökande forskningsintresse som finns inom samhällskunskapsdidaktiken även om det fortfarande finns luckor inom den svenska forskningstraditionen. För att kunna angripa vår frågeställning har vi med fördel använt oss av internationella utblickar som i sig själv visat att nationella läroplaner och styrdokument inte är något som formuleras bäst med nationella skygglappar utan kräver ett angreppssätt som sätter
in Sverige på den internationella arenan. Detta för att utbilda medborgare som ska kunna verka på en internationell arbetsmarknad som ställer krav på såväl bred som djup kompetens. Vi ser inga tendenser mot att pendeln skulle svänga mot denna utveckling utan att framtidens skolungdomar måste fortsätta utveckla kunskaper om andra nationaliteter, folkgrupper och samhällen, samt dess ständiga föränderlighet. Samhällskunskapsämnets utveckling är central för att fostra medborgare i en progressiv riktning och ämnet ställer speciella krav på kunskaper om omvärlden och förmågor som utvecklar dessa kunskaper. Det för med sig krav, inte bara på elevers anpassningsförmåga, utan också på lärarens dito som kommer med yrkesuppdraget. Lärare idag drillas i den formativa bedömningens fördelar och falluckor och vi har konstaterat att det är en viktig del av lärarens verktygslåda och har fått ökat genomslag under de senaste decennierna. Vi hoppas att forskningen och akademin får möjlighet att stötta denna utveckling inom sin tradition så att lärarens arbete kan bli än mer vetenskapsbaserat. En fråga som vi tvingas lämna obesvarad är samhällskunskapsämnets status i relation till andra ämnen. Kommer samhällsvetenskapliga ämnen fortsätta ligga steget efter naturvetenskapliga ämnen och språk trots att vi ser ett ökat behov av källkritik, demokratiutveckling och mänsklig empati? Gäller detsamma forskning om bedömning i samhällskunskap?
De tydligaste bidragen till den samhällskunskapsdidaktiska forskningen i Sverige som vi funnit är Långström och Virtas (2011, 2016) böcker, samt Ekendahl, Nohagen och Sandahls (2015) bok. Framförallt är det böcker som har relevans för gymnasiet. Vetenskapsrådet (2014) menar att det finns ett stort behov av ökad samhällskunskapsdidaktisk forskning för att i framtiden ge lärare bättre förutsättningar att lyckas med sin undervisning och bedömning. Vi skulle vilja knyta an till ovanstående och poängtera vikten av detta då, som vi sett, utvecklingen inom gymnasieskolan och samhällskunskapsämnet pekar mot ett ökat krav på lärares bedömningskompetens. Ett förslag kan vara att avgränsa forskningen till att fokusera på begreppsförståelse. Istället för att studera samhällskunskapsämnet på en generell nivå så kan varje centralt begrepp i kursinnehållet med fördel angripas för att de facto kunna säga något om det specifika för just ett delområde. Exempelvis kan akademiska discipliner som statsvetenskap, ekonomi, media och kommunikation, juridik och internationella relationer bidra till den didaktiska forskningen för gymnasieskolan. Intresset för detta ser relativt svalt ut även om utvecklingen går åt rätt håll.
Referenslista
Bengtsson, J. (1994) Framtidens arbetsmarknader: en utmaning för dem som utformar utbildningspolitiken. I Gustafsson, C., Selander, S. & Dahllöf, U. (1994).
Ramfaktorteoretiskt tänkande: pedagogiska perspektiv: en vänbok till Urban Dahllöf. Uppsala: Pedagogiska institutionen.
Bergström, G., & Boréus K. (red.) (2012). Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. (3., [utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Bjessmo, L. (1994) Elevens samhällsbild. Stockholm: HLS Förlag.
Carlgren, I. (2002) Det nya betygssystemets tankefigur och tänkbara användningar. I Skolverket (2002). Att bedöma eller döma: tio artiklar om bedömning och betygssättning. Stockholm: Statens skolverk.
Carlgren, I., Forsberg, E. & Lindberg, V. (2009). Perspektiv på den svenska skolans kunskapsdiskussion. Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Castro-Hidalgo, A. (1994) Ram/process-modellen och högskoleforskning I Gustafsson, C., Selander, S. & Dahllöf, U. (1994). Ramfaktorteoretiskt tänkande: pedagogiska perspektiv: en vänbok till Urban Dahllöf. Uppsala: Pedagogiska institutionen.
Ekendahl, I., Nohagen, L. & Sandahl, J. (2015). Undervisa i samhällskunskap: en ämnesdidaktisk introduktion. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Eklöf, H. (2017) Betygen i den svenska skolan. I Hult, A. & Olofsson, A. (red.) (2017). Utvärdering och bedömning i skolan: for vem och varför? (Andra utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur.
Erickson, G., & Gustafsson, J. E. (2014) Bedömningens dubbla funktion – för lärande och likvärdighet. I U. P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (red.) Lärande Skola Bildning (s. 559- 589). Stockholm: Natur & Kultur.
Folke-Fichtelius, M., & Lundahl, C. (red.) (2010). Bedömning i och av skolan: praktik, principer, politik, (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur AB.
Gee, J. (2008). A sociocultural perspective on opportunity to learn. Cambridge University Press.
Grönlund, A. (2011). Redskap för lärande?: återkoppling i samhällskunskap på gymnasiet. Licentiatavhandling (sammanfattning) Karlstad: Karlstads universitet, 2011. Karlstad. Gustafsson, C. (1994) Antalet utvärderingsmöjligheter ör oändligt… I Gustafsson, C.,
Selander, S. & Dahllöf, U. (1994). Ramfaktorteoretiskt tänkande: pedagogiska perspektiv: en vänbok till Urban Dahllöf. Uppsala: Pedagogiska institutionen.
Gustafsson, C., Selander, S. & Dahllöf, U. (1994). Ramfaktorteoretiskt tänkande: pedagogiska perspektiv: en vänbok till Urban Dahllöf. Uppsala: Pedagogiska institutionen. Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.
Hattie, J. (2009). Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London: Routledge.
Hult, A. & Olofsson, A. (red.) (2017). Utvärdering och bedömning i skolan: for vem och varför? (Andra utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur.
Hultman, T. G. (1991) Arbetet vid de fyra forskningsinstitutionerna I Lindblad, T. (red.) (1991). Allt är relativt: centralt utarbetade prov i svenska, matematik, engelska, franska, tyska, fysik och kemi: Beskrivning, analys och förslag. Göteborg.
Karlsson, O., & Andersson, I. M. (2007). Pedagogisk utvärdering som styrning: en historia från präster till PISA. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Korp, H. (2006). Lika chanser i gymnasiet?: en studie om betyg, nationella prov och social reproduktion. Diss. Lund: Lunds universitet, 2006. Malmö.
Kurunmäki, J. (2012) Begreppshistoria. I Bergström, G., & Boréus K. (red.) (2012). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. (3., [utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Landahl, J. & Lundahl, C. (red.) (2017). Bortom PISA. (1.utg) Stockholm: Natur & Kultur. Lindström, L. (2013) Pedagogisk bedömning. I Lindström, L., Lindberg, V. & Pettersson, A.
(red.) (2013). Pedagogisk bedömning: att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. (3., [oförändrade] uppl.) Stockholm: Liber.
Lindström, L., Lindberg, V. & Pettersson, A. (red.) (2013). Pedagogisk bedömning: att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. (3., [oförändrade] uppl.) Stockholm: Liber. Lundahl, C. (2014) Bedömning. I U. P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (red.), Lärande Skola
Bildning (s. 519-557). Stockholm: Natur & Kultur.
Lundahl, C. (2014). Bedömning för lärande. (2., [oförändr.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. Lundahl, C. (2017) Betyg som kulturella artefakter. I Landahl, J. & Lundahl, C. (red.) (2017).
Bortom PISA. (1.utg) Stockholm: Natur & Kultur.
Lundahl, C. (2006). Viljan att veta vad andra vet: kunskapsbedömning i tidigmodern, modern och senmodern skola. Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2006. Stockholm.
Lundgren, U. P. (1972). Frame factors and the teaching process: a contribution to curriculum theory and theory on teaching. Diss. Göteborgs universitet. Stockholm.
Lundgren, U. P. (1994) Om begränsningarnas möjligheter. I Gustafsson, C., Selander, S. & Dahllöf, U. (1994). Ramfaktorteoretiskt tänkande: pedagogiska perspektiv: en vänbok till Urban Dahllöf. Uppsala: Pedagogiska institutionen.
Lundgren, U. P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2014). Lärande, skola, bildning [grundbok för lärare]. (3., [rev. och uppdaterade] utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
Långström, S. & Virta, A. (2011). Samhällskunskapsdidaktik: för utbildning i demokrati och samhällsvetenskapligt tänkande. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Långström, S. & Virta, A. (2016). Samhällskunskapsdidaktik: för utbildning i demokrati och samhällsvetenskapligt tänkande. (2., [rev] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Läroplanskommittén (1992). Skola för bildning: Huvudbetänkande. Stockholm: Allmänna förlag.
Odenstad, C. (2010). Prov och bedömning i samhällskunskap en analys av gymnasielärares skriftliga prov. Licentiatavhandling (sammanfattning) Karlstad: Karlstads universitet, 2010. Karlstad.
Petterson, D. Wester, A. (2014) Skolan i världen-internationella kunskapsmätningar I U. P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (red.), Lärande Skola Bildning (s. 492-518). Stockholm: Natur & Kultur.
Sahlström, F. (2008). Från lärare till elever, från undervisning till lärande: utvecklingslinjer i svensk, nordisk och internationell klassrumsforskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Selghed, B. (2006). Betygen i skolan: kunskapssyn, bedömningsprinciper och lärarpraxis. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Selghed, B. (2011). Betygen i skolan: kunskapssyn, bedömningsprinciper och lärarpraxis. (2. uppl.) Stockholm: Liber.
Skolverket (2002). Att bedöma eller döma: tio artiklar om bedömning och betygssättning. Stockholm: Statens skolverk.
Strandberg, L. (2009). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. (2.uppl.) Stockholm: Norstedt.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3.uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2014) Den lärande människan-teoretiska traditioner. I U. P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Red.), Lärande Skola Bildning (s. 251-309). Stockholm: Natur & Kultur.
Öberg, J. (2016). Samhällskunskapens dimensioner: Tio lärare ramar in sitt ämne. Lic.-avh. Jönköping: Högskolan i Jönköping, 2016. Jönköping.
Elektroniska resurser
Adolfsson, C. (2013). Läroplansteorin efter den ”realistiska vändningen” – Exemplet Kunskapsfrågan (”work in progress”). Uppsala Universitet: Den nordiska
läroplansteoretiska konferensen. Tillgänglig via:
http://int.blasenhus.uu.se/papersnctc/CAD566.pdf (Hämtad 2017-04-27).
Birney, R. C. (1964). ”The effects of grades on students”. Journal of Higher Education, (2) pp. 96-98. Tillgänglig via:
http://www.jstor.org.proxy.mah.se/stable/1979785?&seq=1#page_scan_tab_contents
(Hämtad 2017-05-09).
Broadfoot, P., Osborn, M., Sharpe, K., Planel, C., & Ward, B. (2000). National assessments: Underlying cultural values revealed by comparing English and French national tests. European journal of education, 35(3), 361-374. Tillgänglig via:
http://www.jstor.org/stable/1503687 (Hämtad 2017-05-10).
Broady, D., & Lindblad, S. (1999). På återbesök i ramfaktorteorin: Temaintroduktion. Pedagogisk forskning i Sverige, (1), 1. Tillgänglig via: http://uu.diva-
portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A60200&dswid=3760 (Hämtad 2017-04-12).
Brookhart, S. M. (2011). Educational Assessment Knowledge and Skills for Teachers. Educational Measurement: Issues & Practice, 30(1), 3-12. Tillgänglig via:
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1745-3992.2010.00195.x/epdf (Hämtad 2017-
04-03).
Forsberg, E., & Lindberg, V. (2010). En svensk forskning om bedömning – en kartläggning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig via: https://publikationer.vr.se/produkt/svensk-
forskning-om-bedomning-en-kartlaggning/ (Hämtad 2017-04-03).
Harlen, W., & Deakin Crick, R. (2003). Testing and motivation for learning. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 10(2) 169-207. Tillgänglig via:
http://sohs.pbs.uam.es/webjesus/motiv_ev_autorr/lects%20extranjeras/efecto%20ev.pdf
(Hämtad 2017-05-10).
Hattie, J., & Timperley, H. (2007). The Power of Feedback. Review of Educational Research, (1). 81. Tillgänglig via: http://journals.sagepub.com/doi/abs/10.3102/003465430298487
(Hämtad 2017-04-03).
Jakobsson, A. (2013). Att undersöka kunskapstrender med hjälp av PISA. Utbildning & Demokrati: Tidskrift För Didaktik och Utbildningspolitik, Vol 22, Iss 3, Pp. 13-36 (2013), (3), 13. Tillgänglig via:
https://muep.mah.se/bitstream/handle/2043/16255/Anders.J._U%26L.pdf?sequence=2&is
Allowed=y (Hämtad 2017-04-04).
Leahy, S., & William, D. (2009). From teachers to schools: scaling up professional
development for formative assessment. Paper presented at AERA 2009. Tillgänglig via:
http://www.dylanwiliam.org/Dylan_Wiliams_website/Papers.html (Hämtad 2017-04-04).
Lindmark, T. (2013). Samhällskunskapens ämneskonceptioner. Doktorsavhandling: Umeå universitet. Tillgänglig via: http://www.diva-
portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A663989&dswid=3931 (Hämtad 2017-04-26).
Linné, A. (1999). Om ramfaktorteorin och historisk förändring: Noteringar utifrån en läroplansteoretisk studie. Pedagogisk forskning i Sverige, 4(1), 59. Tillgänglig via:
http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/7779/6835 (Hämtad 2017-04-12).
Lundgren, U. P. (1999). Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering. Pedagogisk forskning, (1). Tillgänglig via:
http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/viewFile/7777/6833 (Hämtad 2017-04-12).
Morén, G. (2016). Samhällsfrågor i samhällskunskapsundervisningen. In Kapet (Vol. 12, No. 1, pp. 95-115). Karlstads universitet. Tillgänglig via: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:943860/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2017-04-26).
OECD (2010). PISA results 2009. What Students Know and Can Do. Student Performances in Reading, Mathematics and Science (Volume 1). Paris: OECD Publications. Tillgänglig via:
https://www.oecd.org/pisa/pisaproducts/48852548.pdf (Hämtad 2017-04-04).
Skolverket (2004). Skolans roll för elevers kunskaper om demokrati; En fördjupad studie av ung i demokratin. Dnr: 75-2003: 1546. Tillgänglig via: https://www.skolverket.se/om- skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok
%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2325.pdf%3Fk%3D2325 (Hämtad 2017-05-
02).
Vetenskapsrådet. (2014). Utbildningsvetenskapliga kommitténs arbetsmaterial. Tillgänglig via:
http://www.vr.se/download/18.27ec3921148c4f7a090c60a3/1412164100790/Utbildningsv
Styrdokument:
Skolverket. (1994). GyVux: [programmaterial för gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning]. 1994: 16, Samhällsvetenskapsprogrammet : programmål, kursplaner, betygskriterier och kommentarer. (2. uppl.) Stockholm: Statens skolverk.
Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Edita, Västerås.
Skolöverstyrelsen. (1971). Läroplan för gymnasieskolan. 3, Planeringssupplement, [1] Ekonomiska ämnen, samhällsorienterade ämnen. Stockholm: LiberUtbildningsförlag. Skolöverstyrelsen. (1975). Läroplan för gymnasieskolan. 1, Allmän del. (2., översedda uppl.)
Stockholm: LiberUtbildningsförlag.
Utbildningsdepartementet. (1994). 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94: Särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program ; Kursplaner i kärnämnen för gymnasieskolan och den gymnasiala vuxenutbildningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.