Slutsats

Den slutsats vi kan dra utav vår undersökning, kopplat till den litteratur som ligger till grund för undersökningen, är att lärarna har en liknande syn på lärande som litteraturen har. Det vill säga att samtliga lärare ansåg att man måste arbeta både i grupp och enskilt för att främja lärandet. Men också att elevens sociala relationer, självkänsla och omgivningens uppfattningar om eleven spelar en stor roll för om en elev känner sig avvikande eller inte och huruvida eleven blir inkluderad i gemenskapen i skolan. Detta i sin tur påverkar elevens möjligheter till lärande. Det finns en stor skillnad i litteraturen och lärarnas åsikter om hur man bäst hjälper elever i behov av särskilt stöd. Litteraturen pekar på att eleverna gynnas bäst av inkludering och att tillbringa så mycket tid som möjligt med sin ordinarie klass och endast vid enstaka tillfällen få enskild undervisning och detta endast när det inte finns något annat sätt. Lärarna däremot anser att eleverna gynnas bäst av att få enskild undervisning. Vi vill inte binda oss vid något utav synsätten utan anser att varje elev måste få en lösning anpassad efter just henne eller honom. Det är viktigt att vi som lärare är flexibla och kan se till varje elevs behov så att både dennes sociala och kunskapsmässiga utveckling främjas. Utifrån vår undersökning kan vi också dra slutsatsen att det är mycket viktigt att ha en grundläggande kartläggning av elevens hela situation. Detta för att kunna hjälpa eleven och ge det stöd som han eller hon är i verkligt behov av, då olika personer i elevens omgivning kan ha olika uppfattningar om elevens svårigheter. Detta är i förlängningen också viktigt när man ska utvärderar och följa upp det stöd som eleven har erhållit tycker vi. Något som kommit fram i vår undersökning är att det bästa för elevernas sociala och kunskapsmässiga utveckling att de tar emot stödet på ett positivt sätt. I och med detta blir det viktigt hur vi som lärare knyter an till våra elever, hur vi uppmärksammar deras åsikter och vilken relation vi senare får till dem.

8 REFERENSLISTA

Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur

Asp Onsjö, L. (2006). Åtgärdsprogram - dokument eller verktyg?: en fallstudie i en kommun. Diss. Göteborg: Göteborgs Universitet.

Assarsson, I. (2007). Talet om en skola för alla – pedagogers meningskonstruktion i ett politiskt uppdrag. Malmö: Malmö högskola.

Atterström, H., Persson S., R. (2000). Brister eller olikheter. Lund: Studentlitteratur. Brodin, J. & Lindstrand, P. (2004). Perspektiv på en skola för alla. Lund:

Studentlitteratur.

Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Stockholm: Skolverket. Haug, Peder, Egelund, Niels & Persson, Bengt (2006). Inkluderande pedagogik i

skandinaviskt perspektiv. Stockholm: Liber

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Groth, D. (2007). Uppfattningar om specialpedagogiska insatser: aspekter ur elevers och speciallärares perspektiv. Diss. Luleå: Luleå tekniska universitet.

Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande: från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.

Havnesköld, L. och Risholm Mothander, P. (2002). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Liber

Hjörne, E. & Säljö, R. (2008). Att platsa i en skola för alla: elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Isaksson, J. (2009). Spänningen mellan normalitet och avvikelse: om skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd. Diss. Umeå: Umeå universitet.

Isaksson, J., Lindqvist. R., Bergström, E. (2007). School problems or individual shortcomings? A study of individual educational plans in Sweden. European Journal of special needs education. Vol. 22, no.1. s.71-95

Illeris, K. (2007). Lärande. Lund: Studentlitteratur.

Jerlang, E. och Ringsted, S. i Jerlang, E. (red.) (2006). Utvecklingspsykologiska teorier: en introduktion. Stockholm: Liber.

Karlsudd, P. (1999). Särskolebarn i integrerad skolbarnsomsorg. Institutionen för pedagogik. Malmö: Lärarhögskolan i Malmö.

Karlsudd, P. (2002). Tillsammans. Integreringens möjligheter och villkor. Kalmar: Högskolan i Kalmar.

Mattson Heimdahl, E., Hansen Malmgren, A. (2009). Exclusive education in Sweden: principals´ opinions and experiences. European Journal of special needs education. Vol. 24, no 4 s. 465 – 472.

Nilholm, C. (2003). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.

Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever "i behov av särskilt stöd": vad betyder det och vad vet vi? Stockholm: Myndigheten för skolutveckling; Forskning i fokus nr. 28.

Olsson, B-I. & Olsson, K. (2007). Att se möjligheter i svårigheter: barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter. Lund: Studentlitteratur.

Patel, R., Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Persson, B. (2007). Elvers olikheter - och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber.

Persson, B. (2002). Åtgärdsprogram i grundskolan – förekomst, innehåll och användning. Göteborg: Göteborgs Universitet.

Skidmore, D. (1996). Towards an integrated theoretical framework for research into special educational needs. European Journal of special needs education. Vol. 11, no 1 s. 33 – 47.

Skolverket. (2003). Kartläggning av åtgärdsprogram och särskilt stöd i grundskolan. Stockholm: Fritzes.

Skolverket. (2008). Allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram. Stockholm: Fritzes.

Skolöverstyrelsen. (1987). Skolöverstyrelsens allmänna råd för tillämpning av

föreskrifterna i läroplanen för grundskolan om individuella åtgärdsprogram förelever med svårigheter. SÖ-FS 1987:242. Stockholm.

Svensson, P-G. (1996). Förståelse, trovärdighet eller validitet?. I Svensson, P-G. & Starrin, B. (red.) (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Starrin, B. & Renck, B. (1996). Den kvalitativa intervjun. I Svensson, P-G. & Starrin, B. (red.) (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Rosenqvist, J. (2007) Landvinningar på väg mot en skola för alla. I Pedagogisk forskning i Sverige. 12 (2) s. 109-118: Göteborgs universitet.

Utbildningsdepartementet. (1985). Skollag 1985:1100. ???

Utbildningsdepartementet. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo 94. Stockholm: Fritzes.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Westling Allodi, M. (2000). Self-concept in children receiving special support at school. European Journal of special needs education. Vol. 15, no 1 s. 69 – 78. Williams, P. (2006). När barn lär av varandra - samlärande i praktiken. Stockholm:

Liber.

Williams, P. Sheridan, S. & Pramling Samuelsson, I. (2000). Barns samlärande: en forskningsöversikt. Stockholm: Statens skolverk.

Internet:

http://www.ne.se/sok/stigmatisering (110126). http://www.ne.se/sok/heterogen (110126).

BILAGA 1

Intervjufrågor lärare

Hur ser lärarnas allmänna syn på lärande ut?

 Finns det några fördelar eller nackdelar med att eleverna arbetar ensamma respektive i grupp? Hur brukar du lägga upp arbetet för dina elever?  Vilken betydelse anser du att sociala relationer och elevernas sociala

relationsarbete i skolan har för elevernas utveckling och lärande?  Vilken betydelse skulle du säga att elevernas självkänsla har för deras

lärande? Påverkar din uppfattning i denna fråga hur du lägger upp din verksamhet?

 Vad har elevens omgivnings uppfattningar, om den enskilda individen för betydelse?

 Hur kan man, enligt din mening, bäst hjälpa elever i behov av särskilt stöd? Vilka är lärarnas erfarenheter av att arbeta med åtgärdsprogram?

 Tycker du att åtgärdsprogram på det hela taget är en hjälp eller ett hinder för dig i din undervisning? På vilket eller vilka sätt?

 Använder du elevens/elevernas åtgärdsprogram aktivt i planering/undervisning, eller ”ligger det på hyllan”?

 Hur arbetar du med de elever som har åp?, Anpassar du hela undervisningen eller får eleverna jobba med annat?

 Har eleverna möjlighet att påverka sin situation, eller är åtgärderna bestämda från början?

Vilka är lärarnas erfarenheter och upplevelser av elever med åtgärdsprogram?  Hur uppfattar du elever med åtgärdsprogram i jämförelse med andra elever?  Anser du att åtgärdsprogram är en hjälp för eleverna? Hur tror du att eleverna

uppfattar det?

 Har du lagt märke till att någon i klassen är avvikande/känner sig utanför eller har dålig självkänsla på grund av sitt åtgärdsprogram eller de insatser som sker till följd av åtgärdsprogrammet?

 Om det är så - hur påverkar detta, enligt dig, eleven?

 Har du lagt märke till om de ”vanliga” eleverna förhåller sig till eller uppfattar elever med åtgärdsprogram som avvikande/annorlunda? På vilket/vilka sätt?

 Har du lagt märke till om elever med åtgärdsprogram upplever sig själva som annorlunda eller avvikande? På vilket/vilka sätt?

Vilka erfarenheter har lärarna av de specialpedagogiska insatser som görs för elever i behov av särskilt stöd?

 Vilket är, enligt din mening, den vanligaste åtgärden för elever med åp på din skola? Vilken/vilka orsaker beror det på, enligt din mening?

 Gynnas eleverna av detta arbetssätt? Eller beror det på att det är smidigt för läraren?

 Om någon elev arbetar enskilt med annat är det accepterat i klassen?  Får alla vad de behöver eller får någon stå tillbaka i undervisningen?