Vi har i denna uppsats tolkat informanternas reseberättelser för att identifiera och inventera de kriterier målgruppen WHOPs efterfrågar när de reser. De kriterier som efterfrågas av
amerikanska WHOPs är: kultur, autenticitet, natur, gästfrihet, rekreation, bekvämlighet,
litteratur, mat och vin, shopping, äventyr.
Efter analysen av empiriskt material drar vi slutsatsen att kulturupplevelser är ett viktigt resekriterium för amerikanska WHOPs. Hur viktigt detta kriterium är handlar i grunden om vilket som är turistens primära resesyfte. För somliga av våra informanter är kulturupplevelser den främsta anledningen till att resa överhuvudtaget. För andra är kultur betydelsefullt men inte resans huvudsakliga mål. Det är få informanter som inte nämner kultur alls i sina reseberättelser. Utifrån informanternas berättelser konstaterar vi att allt ifrån att besöka museer och historiska platser till att äta lokal mat eller delta i lokalbefolkningens vardagsliv kategoriseras som kulturupplevelser. En betydande skillnad som vi noterat i informanternas sätt att se på kulturupplevelser är att vissa föredrar att delta i guidade turer eller på annat sätt organiserade upplevelser av kultur. De allra flesta anser dock att de får en mer givande upplevelse på egen hand, utan guide. De informanter som vill resa själständigt är ofta på jakt efter unika och genuina upplevelser. Då turisten på egen hand integrerar sig med
lokalbefolkningen upplevs immateriella kulturarv på ett mindre organiserat sätt. På detta sätt skapar turisten själv sin egen kunskap om den främmande kulturen. Vi konstaterar att våra informanter hellre tolkar det de ser ur sitt eget perspektiv, istället för att guiden gör det år dem. För att turisterna ska ha möjlighet att självständigt upptäcka den autentiska kulturen krävs att kulturen är relativt lättillgänglig. Detta bygger på att den autentiska kulturen
genomsyrar allt på destinationen, exempelvis genom restauranger som serverar inhemsk mat. Målgruppens efterfrågan på autentiska kulturupplevelser ställer vissa krav på destinationen. Det är viktigt att invånarna anpassar sin livsstil så lite som möjligt efter besökarna, för att dessa inte ska få en ”turistversion” av kulturen. Detta är dock lättare sagt än gjort, vilket leder till att problemet med att hitta autentiska upplevelser uppstår.
Somliga av våra informanter är medvetna om att turismen tvingar lokalbefolkningen att anpassa sin livsstil efter besökarnas krav. Flera informanter anser det viktigt att ta seden dit de kommer och visa respekt för lokalbefolkningen. Detta tyder på att målgruppen förstår att kommersialisering av värdländernas kulturer på sikt kan leda till standardisering.
Informanterna hävdar att de värderar autentiska upplevelser högt, men också att dessa blir allt svårare att hitta på grund av standardiseringen. Kommersialisering av kulturen kan vara ett sätt att bevara den, men ofta till priset av att dess äkthet försvinner.
Efter att ha tolkat reseberättelserna drar vi dock slutsatsen att det inte är autenticiteten i sig som är det vikiga, utan att turisten själv anser sig ha fått en genuin upplevelse. Våra
informanter menar att de vill finna den äkta kulturen och uppleva lokalbefolkningens verkliga vardagsliv, vilket försvåras av kommersialiseringen av kulturen. Vissa av dem berättar hur de genomskådat konstruerade föreställningar som påståtts vara genuina. Andra informanter anser sig ha uppnått målet att uppleva den autentiska kulturen. Frågan i dessa fall är om de
verkligen hittat det genuina, eller om det istället är producenten som klarat av att konstruera en upplevelse som gett turisten en autentisk känsla. Även sådant som turisten upplever som
äkta kan vara konstgjort, vilket är ett faktum som väldigt få av våra informanter reflekterat över. Informanterna tycks ofta tro att bara det uppenbart konstruerade är ickeautentiskt. Vi misstänker att flera berättelser om informanters ”genuina” kulturupplevelser egentligen handlat om iscensatt autenticitet. Dock har iscensättningen varit tillräckligt trovärdig för att informanten ska tro att allt var på riktigt. Ur turistens eget perspektiv uppfylls då kravet på autentiska kulturupplevelser. Vi anser att så länge turisten själv tror att upplevelsen, exempelvis en traditionell ceremoni, är verklig och okonstlad så blir kulturupplevelsen tillfredställande. Om turisten är belåten spelar det egentligen ingen roll om autenticiteten i själva verket var konstruerad. Så länge turisten lever i tron att allt var verkligt är han eller hon nöjd, och kriteriet om autentiska kulturupplevelser är uppfyllt.
De få informanter som var medvetna om att upplevelserna inte var autentiska var i flera fall ändå nöjda. Detta relaterar vi till det postmoderna sättet att betrakta autenticitet. Det innebär att turisten är medveten om och accepterar att upplevelsen är konstgjord. I de fall då det är omöjligt att erbjuda en fullt autentisk upplevelse kan ett konstruerat alternativ passa målgruppen. Det kan vara lättare att fylla turistens förväntningar genom att klargöra att autenticiteten är konstruerad. Genom det undviks att turisten upptäcker detta själv och blir besviken eller känner sig lurad. Vi menar att ett postmodernt sätt att se på autenticitet kan vara positivt för att målgruppen ska få tillfredsställande kulturupplevelser.
Turistdestinationer och olika kulturer liknar varandra i allt högre grad världen över, vilket har både negativa och positiva konsekvenser för resandet. Vi drar slutsatsen att målgruppen reser för att uppleva sådant som inte finns i USA. Vi har förstått att en negativ följd av
globaliseringen är att nöjet med resandet försvinner till viss del. Anledningen till detta är att den amerikanska kulturen finns representerad över hela världen. Exempel på detta är Ingrid som anser att Starbucks och McDonalds finns överallt. Vissa av informanterna anser att det är meningslöst att resa då de ändå inte får se något nytt på grund av globaliseringen.
Standardiseringen gör det svårare att hitta annorlunda upplevelser, vilket är vad målgruppen söker under resan. En positiv aspekt är ökad kunskap om främmande kulturer, vilket leder till att resenärerna har en viss kunskap om landets kultur redan innan de kommer dit. Detta underlättar förmodligen kommunikationen mellan turister och lokalbefolkning, vilket är positivt för de resenärer som vill leva nära lokalbefolkningen. Ytterligare en positiv följd är den medvetenhet som skapas genom Internet och andra ICT:s. Informationsteknologierna underlättar för turisterna att hitta nya resmål. Det är även lätt för företagen att nå ut till turisterna. Internet gör det möjligt för den enskilda individen att på egen hand skapa sin resa. Det är viktigt med flexibilitet och ett stort utbud av valmöjligheter för amerikanska WHOPs. Eftersom många informanter värdesätter skräddarsydda och unika resor så anser vi att Internet har en betydande roll. Utan Internet tror vi att flertalet informanter hade rest i mindre skala. Genom ett ökat resande ställs högre krav på destinationerna. För att turisterna ska välja en viss destination måste dess utbud fylla turistens behov. Många turister har kulturupplevelser som primärt syfte med resan. Därför tvingas vissa destinationer till att överdriva landets kultur och traditioner. För att locka resenärer anpassas kulturen efter besökarnas önskemål. Till exempel återupptas utdöda traditioner, eller så får turisterna fira påhittade högtider som egentligen inte finns.
Informanterna vill uppleva den naturliga kulturen. Det spelar inte så stor roll ifall kulturen inte är autentisk så länge de själva upplever det som trovärdigt. Vi drar slutsatsen att ett viktigt resekriterie är kulturella aktiviteter som uppfattas genuina. Ett sätt att uppleva den genuina
kulturen är att prova lokal mat och dryck. Majoriteten av informanterna påstår att mat och vin är viktigt under resan. Detta tolkar vi som att många amerikaner saknar en egen matkultur. Ett viktigt resekriterie är därför att uppleva andra länders kulinariska utbud. De flesta informanter vill gynna lokala krögare genom att besöka deras restauranger. Detta är även ett sätt att
socialisera sig med lokalbefolkningen och inte endast umgås med andra turister. På så sätt kan restaurangbesök fylla flera funktioner, både socialt, kulinariskt och kulturellt. Att äta på en lokal restaurang kan bidra till att ge besökaren ett mer genuint intryck av hela destinationer. För att informanterna ska få ett positivt helhetsintryck av destinationen krävs gästvänlighet. Både lokalbefolkningen och de som arbetar inom turistnäringen eller på annat sätt kommer i kontakt med besökaren måste bemöta denne vänligt. Fältstudien visar att gästfrihet är ett av de viktigare resekriterierna för en lyckad semester. Bemötandet har en stor betydelse i samband med vistelsen. Vi drar slutsatsen att en dålig gästfrihet och service kan bidra till en dålig ”word of mouth”. Detta i sin tur leder till att destinationens rykte försämras och turisterna väljer en annan destination. Gästfrihet är även ett viktigt kriterium vad gäller boende. Målgruppens val av boende grundar sig delvis på vänner och bekantas omdömen. Även boendets läge i förhållande till andra turistattraktioner är avgörande. Dessutom spelar turistens intressen stor roll. De WHOPs som är intresserade av att komma nära den lokala kulturen väljer ofta mindre personliga boende som drivs av lokalbefolkningen. De föredrar en
gästfrihet som inte känns framtvingad utan naturlig. Informanten vill inte känna sig som ”en i mängden” av alla gäster och väljer därför mindre boende med personlig atmosfär. Vi tolkar vissa informanters berättelser som att de får en trygghet genom att välja hotellkedjor som de känner till. Standardiseringen bidrar till att skapa trygghet då dessa informanter vet att de får vad de förväntar sig.
Utifrån fältstudiens resultat kan vi dra slutsatsen att ett varierande utbud av boenden är ett resekriterium för amerikanska WHOPs. Utifrån reseberättelserna drar vi dock slutsatsen att majoriteten väljer att bo på Bed and Breakfast ifall det finns tillgängligt. När informanterna talar om tillgänglighet menar dom att det ska finnas smidiga transportmöjligheter mellan boende och attraktioner. De kriterier som målgruppen har gällande transport är att den ska vara säker, lättillgänglig och bekväm. Det ska vara enkelt för informanterna att ta sig runt på destinationen. Något som informanterna nämner i samband med transport är bekvämlighet. Utifrån fältstudien drar vi slutsatsen att bekvämlighet är ett resekriterium gällande allt från transport, boende till organiserade resor. Vi relaterar även bekvämlighet till lättillgänglighet. På en all-inclusive anläggning eller kryssningsfartyg får informanterna tillgång till allt de
behöver. För de som väljer dessa typer av resor är bekvämlighet ett avgörande resekriterium. Att ha tillgång till shopping är ett resekriterie för många informanter. Alla informanter ägnar sig mer eller mindre åt shopping när de reser. Dock är det inte ett kriterium för alla.
Vi konstaterar även att ett resekriterium är att informanter kan ta del av naturen. Vi kan dra slutsatsen att de flesta vill kombinera natur med olika aktiviteter så som att vandra, cykla eller åka skidor. De flesta vill vara aktiva medan andra upplever naturen passivt genom att endast gå runt och njuta av landskapet. Naturen och de aktiviteter som nämns måste vara lätta att nå från destinationen. Informanterna vill att det ska vara lätt att transportera sig emellan olika attraktioner. Detta kan gälla såväl i en stad som på övriga platser så som skog och
Uppfattningen av vad som är avkopplande varierar från person till person. För vissa innebär detta att vistas på stranden eller på spa. Medan det för andra räcker att spendera tid i en annorlunda miljö. Bara att komma bort från vardagen och vistas utanför sin vanliga
omgivning kan vara rekreation. Utifrån detta kan vi dra slutsatsen att rekreation i olika former är ett av målgruppens viktigaste resekriterier. Efter att ha inventerat resekriterierna delar vi in målgruppen i två kategorier. Kategorierna har många kriterier gemensamt men skiljs åt av det primära målet med resan. Den ena kategorin reser för att upptäcka nya platser, träffa
lokalbefolkningen, titta på kultur och lära sig något på resan. De letar efter aktiva och unika upplevelser. Den andra kategorin föredrar bekväma välorganiserade resor. De vill inte behöva tänka så mycket själva utan vill ha det mesta planerat. Dessa informanter föredrar kryssningar eller all-inclusive.
Avslutningsvis vill vi framhålla att målgruppen i första hand reser för att uppleva något annorlunda. För att amerikanska WHOPs ska bli nöjda med sin resa måste kriterierna kultur,
autenticitet, natur, gästfrihet, rekreation, bekvämlighet, litteratur, mat och vin, shopping, äventyr uppfyllas på tillfredställande sätt. Innan vi tog del av reseberättelserna trodde vi att
denna målgrupp främst efterfrågade rekreation och avkoppling. Det har visat sig att målgruppen har ett större intresse för aktiv semester med lärande upplevelser.