Vandra i naturen, uppleva spa behandlingar eller shoppa lokala produkter är några upplevelser informanterna efterfrågar under semestern. Sara och hennes man vill se och uppleva så
mycket som möjligt på semestern. När de reser vill de ta del av naturen och landskapet och träffa lokalbefolkningen. På Nya Zeeland så träffade de urinvånarna Maurifolket fick se hur de lever. Detta beskriver de som en intressant och lärorik upplevelse. De vill ha värme och skönt väder på semestern men reser inte i syfte att ligga på stranden hela dagarna. När de var yngre prioriterade de detta men inte längre. Sara och hennes man reser till destinationer som erbjuder vacker natur, kultur och en chans att uppleva något annorlunda från hemma. Johnson och Thomas (1992) anser att resenärer väljer destination utifrån utbud på aktiviteter. Olika aktiviteter så som att uppleva natur, sport och kultur är några motiv Page och Connel (2004) beskriver som viktiga. Författarna menar på att majoriteten av resenärer vill vara aktiva under sin semester. Blom m.fl. (2002) instämmer med att naturupplevelser blir mer attraktiva och att sol och bad inte är det enda viktiga. När Mary och hennes man reser vill de uppleva allt ifrån kultur och shopping till naturen på destinationen. Bästa sätt för att uppleva detta är enligt dem att vandra runt på destinationen. De använder sig inte utav transportmedel utan är aktiva och vandrar. De väljer destinationer där det är lätt att ta sig fram till fots.
John har behov att vara aktiv när han reser. Han vill utforska destinationen genom att vandra eller cykla. John anser att det är positivt för både hälsan och själen. Han vill även delta i diverse aktiviteter när han reser. Under vistelsen på destinationen vill han uppleva det som är typiskt i det landet, i Frankrike deltog han till exempel i vinprovning. Johnson och Thomas (1992) förklarar att resenärer som vill vara aktiva på sin semester ser detta som ett behov. De menar på att ett motiv till en resa kan vara att vandra i fjällen (Johnson & Thomas, 1992). Flertalet av våra informanter säger sig ha behov utav aktiviteter på semestern. De kategorier våra informanter talat om är olika typer av naturupplevelser, äventyrsupplevelser,
rekreationsupplevelser och shoppingupplevelser.
5.1 Naturupplevelser
Friluftsliv, natur och landskap är en avgörande orsak till val av destination enligt några av våra informanter. Linda, Marilyn, George och Fred reste till Galapagos endast för att njuta av naturen och djuren. Detta var deras primära orsak till val av destination. Johnson och Thomas (1992) kallar dessa turister för naturtittare. Tom är en informant som tycker om att vara ute i naturen och vandra och fiska. Han har varit i Windermere och Lake District i England och vandrat. Han har även vandrat och paddlat kajak i naturområdet Abel Tasman och vandrat på glaciären Franz Josef på Nya Zeeland. Tom vill kunna kombinera vacker natur med till exempel vandring eller fiske. Enligt Blom m.fl. (2002) så är destinationer med anknytning till natur och landskap attraktiva för turister. De menar att fler och fler söker sig ut i naturen när de reser på sin semester. Bell m.fl. (2007) anser att världens befolkning blir mer och mer orolig för hälsoeffekter såsom brist på motion, övervikt som kan leda till diabetes och mentala hälsoproblem så som stress. Författarna menar på att på grund utav detta vill fler människor ha tillgång till naturen. En del av våra informanter så som Linda, Marilyn, George och Fred ville endast njuta av naturen och ta del av landskapet när de reste till Galapagos. Andra informanter så som Tom vill vara fysiskt aktiv och vandra och cykla i naturen. Alla dessa informanter tar del av
naturen på olika sätt. Att ta del av friluftsliv på semestern kan enligt Bell (1997) göras antingen mycket passivt, som att sitta och njuta av landskapet eller mycket aktivt, som ridning, vandring eller terrängcykling. Aktiviteter som bedrivs bland våra informanter är bland annat golf, vandring och fiske. Fred har stor passion för fiske men även friluftsliv generellt. Han tycker om att vara ute i naturen. Fred valde bland annat att åka till Norge på grund utav deras fiske. Terry utövar sportfiske på sin fritid och hon väljer destination utifrån fiskemöjligheter. Hon reser ofta inom jobbet så när hon väl reser i fritidssyften så vill hon kunna fiska och utöva sitt intresse. Hon har funderat på att resa till Skandinavien men än så länge har det inte funnit tid till detta.
Våra informanter kopplar ihop Sverige med fin natur och majoriteten vet vad allemansrätten innebär. Att vi i Sverige kan ströva fritt i naturen. Detta ser de som positivt. Flertalet skulle kunna tänka sig att resa till Sverige för att uppleva naturen. Blom m.fl. (2002) beskriver att naturturism skiljer sig mot annan turism då den till större delar bedrivs på enskild egendom. Platsen tillhör inte det företag eller den personen som bedriver verksamheten. I Sverige finns allemansrätten som innebär att naturen och landskapet är öppet för alla. Blom m.fl. (2002) hävdar dock att många turister inte vet vad allemansrätten innebär. Författarna menar på att det är viktigt att turister tar hänsyn då det ökade intresset för naturturism medför ett ökat tryck på naturen. Sverige och övriga länder i norden har bra förutsättningar för naturturism då den är orörd och frisk (Blom m.fl., 2002). Enligt Stueve m.fl. (2002) så bidrar naturområden med dess relaterade turist-, rekreations- och fritidsaktiviteter till cirka hälften av den totala
ekonomiska rese- och turistsektorn. Äventyrsturism sker till stor del i naturen. Ett exempel på detta är skidåkning som är en populär aktivitet bland våra informanter.
5.2 Äventyrsupplevelser
Tom är en av flera informanter som vill vara aktiv på sin semester. Han brukar resa till alperna i Europa för att åka skidor. En destination med både bra skidåkning och hotell som erbjuder bra faciliteter är viktigt. Tom vill kunna koppla av med pool och bastu efter en heldag i backen. Äventyrsturism beskriver Maurice och Hazel (2004) som utomhusaktiviteter som ofta bedrivs i naturen. Dessa aktiviteter kännetecknas utav att innehålla riskmoment och turisten är delaktig. De flesta informanter som pratat om äventyr har nämnt skidåkning men det finns även andra intressen så som fallskärmshopp. Enligt Williams och Soutar (2009) så är äventyrsturismen en växande nisch på utomhus marknaden. Författarna anser att
upplevelseindustrin har ökat markant. Steve har en passion för skidåkning men reser även på andra äventyrsresor. Han har till exempel hoppat fallskärmshopp på New Zeeland där han även bodde under flera år. Steve tycker om utmaningar och är inte rädd för att prova på aktiviteter som kräver mod. Swarbrooke m.fl. (2001) anser att denna turism kräver människor som tycker om utmaningar och som medverkar och självmant sätter sig i okända situationer. John brukar kombinera skidåkning med affärer. Han har bland annat varit i Italien och
Frankrike. Att kunna kombinera jobb med aktiviteter anser han positivt. Han har även varit på skidsemester med familj och vänner. Kate och Bob är ett par som beskriver sig själva som ”world travellers”. De vill ha utmaningar när de reser, avkopplig är inte prioritering ett för dem. De gillar äventyr och skidåkning är ett intresse båda har. De brukar försöka åka på minst en skidresa per år. Då reser de med vänner och brukar bo på hotell. De har varit i Kanada, Italien och Frankrike. De föredrar att resa när de inte är för kallt utan kan njuta av
Att uppleva äventyr är enligt Page och Connel (2009) ett intresse som växer sig allt starkare bland turister. Fallskärmshopp, att vandra i Sahara och forsränning är exempel på detta. Steve brukar åka skidor på semestern och har även provat på att hoppa fallskärm när han varit på semester. Han vill ha utmaning och spänning när han reser. Han arbetar på kontor i vanliga fall och menar på att det inte är någon spänning i vardagen. Enligt Johnson och Thomas (1992) så förknippas äventyrsresor med risker. Det som motiverar äventyrsturisten är bland annat spänning, fara, utmaning och osäkerhet. Dessa turister vill uppleva och utmana sig själva. Författarna anser att för äventyrsturisten så spelar äventyr en stor roll i dennes liv och dessa resor resulterar enligt Page och Connel (2009) i personlig utveckling, att utveckla färdigheter och att lära från erfarenheten. Äventyr i form utav skidåkning och fallskärmshopp är upplevelser som kräver mycket fysisk styrka. Äventyr är avkoppling för vissa informanter. Andra informanter kopplar ihop avkoppling med hälsa. De vill resa bort i rekreationssyfte och unna sig behandlingar eller endast ligga på stranden och läsa en bok.
5.3 Rekreationsupplevelser
Susan åker på spasemestrar med sina väninnor. Hon anser att det är en perfekt möjlighet att få kvalitetstid med sina väninnor. Hon menar på att hemma är det ofta stressigt och det är svårt att få tid över i vardagen. Bland annat har de besökt Hawaii och Japan. De har även varit på spa i USA. Hawaii är enligt Cooper och Cooper (2009) en populär destination för
spaupplevelser. Avkoppling och hälsa är enligt flera informanter viktigt på semestern. Susan vill känna sig utvilad och pigg efter sin semester. Hon anser att många resenärer är mer stressade på semestern än vad de är hemma. Speciellt de som ska hinna med så mycket som möjligt. Hon anser att fler borde åka på sparesor för att koppla av från den stressiga vardagen. Enligt Ryrie (1999) så är det vanligt att åka på spa för att koppla av. Författaren menar på de flesta människors liv är idag stressade, mer komplexa, kraven är höga och de flesta känner press i både arbetet och hemma (Ryrie, 1999). Enligt Cooper och Cooper (2009) så är amerikaner de folk som oftast reser på spas. 32,2 miljoner amerikaner reste på spas under 2006/2007. De är dubbelt så många som Japan som kommer som nummer två på listan med 15 miljoner (Cooper och Cooper, 2009).
Karen är en informant som vill ha avkoppling i form utav att ligga på stranden och läsa en bok eller vid poolen med en drink. Hon går gärna på behandlingar när hon reser, som till exempel massage på hotellet. Hon reser dock inte iväg på specifika sparesor som Susan och hennes väninnor. Människor som reser för hälsa och välbefinnande har enligt Smith och Puczkó (2009) motiveras av exempelvis sol och bad eller aktiviteter som golf och vandring. Dessutom är hälsoaktiviteter så som spa eller medicinsk vård populära (Smith & Puczkó, 2009). Cooper och Cooper (2009) beskriver denna turism som en livsstil. De anser att fler och fler reser för detta syfte. Enligt författarna så framkom hälsoturism på sent 2000 tal och spred sig över världen. De menar på att det var Baby Boomers som var det stora segment som blev medvetna om denna typ av turism. På grund utav deras medvetenhet så spred sig konceptet. Baby
Boomers kännetecknas utav att vara hälsosamma, energiska och mer inflytelserika än tidigare generationer. Detta menar författarna gör Baby Boomers till kärnmarknaden inom hälsoturism (Cooper & Cooper, 2009).
Kristin är en informant som varit på sparesa till Island. Hon ville bland annat uppleva de varma källorna. Hon fick rekommendationer från vänner som varit där. Hon var nöjd med sin resa och ansåg att det var en unik upplevelse. Reykjavik beskriver Cooper och Cooper (2009) som en ”spacity”. De menar på att Island är ett perfekt land för denna typ av turism då där finns exempelvis varma källor. Författarna beskriver speciellt en spadesign i Reykjavik som innehar flera pooler och olika bastu med olika teman. Det finns även zoo, en botanisk trädgård och gym inom området. Smith och Puczkó (2009) beskriver att gästerna kan delta indirekt eller direkt vid rekreationsresor. Med indirekta menar de att gästerna bara sitter i en pool, njuter av vädret eller ligger på stranden precis som Karen. Med direkt menar de att gästerna deltar i de aktiviteter som erbjuds eller får behandlingar, så som Susan och hennes väninnor. Spaturism är den form av hälsoturism som enligt Smith och Puczkó (2009) är den mest kända. Det finns enligt författarna (2009) olika typer av faciliteter där hälsoturism utövas så som spas, hotell, resorts, festivaler, kryssningar, fritidscenter med mera.
Ett antal av de informanter vi talat med upplever så kallade dagsspa, eller unnar sig någon typ av behandlig i samband med en resa. Exempel som de nämnt är bland annat thaimassage på stranden eller någon behandling på kryssning. David och hans fru var på semester i Turkiet för några år sedan och provade då turkiskt bad. Sara brukar unna sig behandlingar när hon varit på kryssning bland annat. Dagspa kallar Cooper och Cooper (2009) även för
skönhetsspa. Dessa varar oftast endast några timmar och det är inga övernattningar. De kan vara i samband med någon annan verksamhet eller helt fristående, som till exempel en thaimassage på stranden. Cooper och Cooper (2009) anser att Baby Boomers söker sig till spas och andra hälsorelaterade verksamheter då de vill koppla av från stress i vardagen eller har en ökad oro för hälsan. För att kunna erbjuda Baby Boomers det mesta av en spasemestern så erbjuder många resorts idag golfkurser eller andra omfattande faciliteter. Författarna anser att hälsoturism kommer öka i framtiden och vara ett vinnande koncept (Cooper och Cooper, 2009) Ett annat koncept som är populärt bland våra informanter är shopping. De flesta anser sig shoppa någon typ av produkt under semestern. Att ha med sig något hem som påminner om en resa värdesätter många informanter.
5.4 Shoppingupplevelser
Deborah och Susan är två väninnor som brukar resa tillsammans med sina döttrar på
shoppingsemester. De reser ofta till storstäder och har varit i Europeiska städer så som Paris och London. De har funderingar på att resa till Stockholm då de hört att det skall finnas bra shopping där. Deborah och Susan shoppar alltid när de reser, även när shopping inte är den primära orsaken till resan. De menar på att shopping är en del av resan, precis som mat. Tosun m.fl. (2007) beskriver att shopping har blivit en viktig del i turistnäringen. Författarna anser att shopping blir en del av upplevelsen. Turisterna vill ha en souvenir, kläder eller hantverk som påminner om resan. De anser även att shopping många gånger är en motivationsfaktor för att resa. Författarna anser att shopping är minst lika viktigt som att uppleva kultur, natur eller besöka vänner (Tosun m.fl., 2007). Författarna poängterar att en semesterupplevelse skulle vara ofullständig utan några möjligheter till shopping. De menar på att en resa är en
immateriell produkt, den går inte att ta på. Men via shoppig får turisten en materiell produkt som kan påminna om resan (Tosun m.fl., 2007).
Annie anser att shopping är något av det roligaste när hon reser. Hon brukar shoppa
souvenirer till både sig själv och sina vänner. Hon tycker att shopping är ett bra sätt för att komma nära lokalbefolkningen. Hon brukar inte handla i köpcentrum utan går till mindre lokala butiker. Genom kontakt med lokalbefolkningen får hon värdefulla tips på attraktioner, sevärdheter med mera. Tosun m.fl (2007) anser att shopping är ett socialt fenomen som innebär mer än endast produkter. Sara och hennes man brukar även de alltid shoppa på sin semester. De brukar handla i lokala butiker. De tycker det är kul med något som påminner dem om resan som till exempel kläder eller souvenirer.
Den grupp av informanter som vill ha en aktiv semester talar om naturupplevelser så som att vandra och fiska. Äventyrsresor så som skidåkning och fallskärmshopp är viktigt för en mindre del av informanterna. Hälso- och rekreationsupplevelser till spas eller för att endast koppla av på stranden nämns också som motiv till resande. Att shoppa produkter som
påminner om en resa är en annan upplevelse flertalet informanter ägnar sig åt. De informanter som väljer en aktiv semester har sällan något intresse för organiserade resor. De vill hellre upptäcka själva och väljer sällan resor på vilka allt är förutbestämt. Organiserade, bekväma resor så som kryssningar eller allinclusive är inte så viktigt för dessa resenärer. Däremot finns det informanter som värdesätter resor där de inte behöver tänka så mycket själva utan har det mesta bestämt sedan innan. Att ha tillgång till guide under resan eller att bo på en resort där allt ingår.