För att sammanfatta detta arbete så bygger dateringarna för den norrländska hällkonsten i flera fall på grunder som kan ifrågasättas. Samtidigt som forskarna överlag verkar vara överens om ungefär när bergkonsten gjordes så finns det få konkreta förslag för dess exakta tidsspann.
Däremot finns det flertalet förslag för de olika lokalerna. Av 55 hällbildslokaler har 17 ett dateringsförslag, och kvalitén på argumenten för dem varierar. Nämforsens ålder har kunnat backas upp ganska väl av flertalet forskare, även om det till stor del förutsätter att ristningarna faktiskt gjordes intill dåtida vattenytan.
Till skillnad från detta är dateringarna för lokaler såsom Korpberget och Rogen grundat på antaganden som egentligen inte har särskilt mycket stöd. Gärde och Landverk har daterats utifrån uppfattningen om att de kan kopplas till liknande figurer i Norska Nordland, men ingen tycks ha övervägt Halströms notering att detta antagande inte är problemfritt. Forsberg ligger bakom flertalet dateringar, men dessa bygger mestadels på premissen att hällkonst utvecklats på samma vis över stora delar av Norrland och Fennoskandia. Med andra ord så går det att ifrågasätta dateringarna för Norrlands hällbildslokaler. Med tanke på hur forskare flera gånger har hänvisat till andra daterade lokaler i Norge och Finland är intrycket snarare att den norrländska hällkonsten daterats som en del av ett större fenomen i regionen Fennoskandia.
Emellertid är det förståeligt att det i flera fall inte finns särskilt många konkreta dateringar utan snarare gissningar och uppskattningar. Att datera den norrländska hällkonsten saknar de dateringsförutsättningar som arkeologer annars ofta har att tillgå. Detta har även behandlats tidigare i uppsatsen då det är en av de teoretiska utgångspunkter som noterats hos forskarna.
Samtidigt som flera av de framförda dateringsförslagen i grund och botten är tveksamma så har det sällan funnits särskilt mycket mer att gå på. Med detta arbete vill jag absolut inte smutskasta forskarna bakom förslagen, däremot finns det en del att ifrågasätta inom dateringen av den norrländska bergkonsten.
87
Litteraturlista
Tryckta källor
Baudou, Evert. 1977. Den förhistoriska fångstkulturen i Västernorrland. Västernorrlands förhistoria, Motala, Borgströms tryckeri AB.
Baudou, Evert. 1978. Kronologi och kulturutveckling i mellersta Norrland under stenåldern och bronsåldern. Studier i Norrländsk Forntid. Acta Bothniensia Occidentalis.Umeå:
Västeerbottens läns hembygdsförening. Sid. 8 - 18.
Baudou, Evert. 1993. Hällristningarna vid Nämforsen: Datering och kulturmiljö. Ekonomi och näringsformer i nordisk bronsålder: Rapport från det 6:e nordiska bronsålderssymposiet 1990. Umeå, Tryckeri CITY AB.
Baudou, Evert. 1995. Norrlands forntid: Ett historiskt perspektiv. Bjästa, CEWE-förlaget.
Berglund, Mikael, 2004. Holocene shore displacement and chronology in Angermanland, eastern Sweden, the Scandinavian glacio-isostatic uplift centre. Boreas, vol. 33, s 48 – 60.
Bertilsson, Ulf. 1992. En nyupptäckt hällmålning vid Trolltjärn i Anundsjö. Arkeologi nolaskogs. Fornlämningar, fynd och forskning i norra Ångermanland. Örnsköldsviks Museum. Örnsköldsvik.
Björkqvist, Lennart. Hällmålningarna på Fångsjöberget, Jämten, 1950.
Larsson, Thomas B. & Broström, Sven-Gunnar. 2018. Nämforsens hällristningar: Sveriges största och äldsta hällristningsområde med 2 600 figurer. Näsåker, Sverige: Nämforsens hällristningsmuseum.
Bolin, Hans. 1999.Kulturlandskapets korsvägar: mellersta Norrland under de två sista årtusendena f Kr. Stockholm Studies in Archaeology 19. Stockholm
Bolin, Hans 2000. Animal magic: the mythological significance of elks, boats and humans in north Swedish rock art. Journal of material culture. London, vol 1, s, 153 - 176.
Bradley, Richard, Helskog, Knut, Chippindale, Christopher. 2001. Post-Paleolithic Europe.
Handbook of rock art research. Walnut Creek, California, Altamira Press, s, 482 – 516.
Clottes, Jean 1995. Radiocarbon dates for the Chauvet-Pont-d’Arc Cave. International Newsletter of Rock Art, nr 11, s 1 – 2.
88
Forsberg, Lars. 1987. Ett försök att urskilja sociala territorier i Norrland under bronsåldern och förromersk järnålder. Nordiskt symposium för bronsåldersforskning på Sandbjerg slott 1987. Århus, AKA-PRINT ApS.
Forsberg, Lars. 1993. En kronologisk analys av ristningarna vid Nämforsen. Ekonomi och näringsformer i nordisk bronsålder: Rapport från det 6:e nordiska bronsålderssymposiet, Nämforsen 1990. Umeå, Tryckeri CITY AB.
Fuglestvedt, Ingrid. 2018. Rock art and the wild mind: Visual imagery in mesolithic northern Europe, Oxon, Routledge.
Goldhahn, Joakim. 2006. Hällbildsstudier i norra Europa – Trender och tradition under det nya milleniet. Västra Frölunda, Intellecta DocuSys.
Gjerde, Jan Magne. 2010. Rock art and Landscapes: Studies of Stone Age rock art from Northern Fennoscandia. Diss., Tromsø universitet.
Hallström, Gustaf. 1960. Monumental art of northern Sweden: Nämforsen and other localities, Stockholm, Almqvist & Wiksell.
Hansson, Anders, 2006. Hällmålningen på Flatruet – En arkeologisk undersökning, Jämten Hedberg, Bo-Göran. Isavsmältningen ställer nya frågor om hällmålningarna. Populär arkeologi, nr 4, 2002.
Heinerud, Jans; Larsson, Thomas B. Arkeologisk dokumentation Dokumentation av en nyupptäckt hällmålning vid Bratten, Brattforsskogen 1:1, Lycksele sn, Västerbottens län.
2012.
Helskog, Knut. 1988. Helleristningene i Alta i et nordlig perspektiv. Kronologi og symbolisme. ISKOS 7, s, 67 – 75.
Helskog, Knut. 1988. Helleristningene I Alta: Spor etter ritualer og dagligliv I Finnmarks forhistorie. Alta museum.
Helskog, Knut. 2014. Communicating with the world of beings: The world heritage rock art sites in Alta, Arctic Norway. Oxford, OXBOW BOOKS.
Hemmendorff, Ove. 2001. Hällmålning i Härjedalen. Jämten.
Hemmendorff, Ove. 2002. Arkeologiska utflykter. Jamtli förlag.
89
Hesjedal, Anders. 1990. Helleristninger i tegn og tekst: En analyse av veideristningene i Nordland og Troms. Diss., Tromsø universitet.
Holmblad, Peter. Rapport över arkeologisk undersökning av Högberget III, Ramsele socken, Ångermanland, 2003. Rapport, Umeå Universitet.
Hovanta, Elise. 1997. Hällmålningen vid Letssjön i Ljusdal. Gammal Hälsingekultur.
Hälsinglands fornminnessällskap nr 3 - 4, s93-103.
Jenssen, Ronnie. 1989. Hällbilder och fångstboplatser. Arkeologi i fjäll, skog och bygd 1:
Ståndålder – tidig järnålder, Uddevalla, Bohuslänningens Boktryckeri AB.
Jenssen, Ronnie. 1989. Härjedalen och Jämtland. Hällristningar och hällmålningar i Sverige.
Helsingborg, AB Boktryck.
Jansson, Sverker, Lundberg, Erik B, Bertilsson, Ulf, Bergström, S, 1989. Hällristningar och hällmålningar i Sverige. Helsingborg, AB Boktryck.
Klang, Lennart, Lindgren, Britta, Ramqvist, Per H. 2002. Studier i regional arkeologi 2:
Hällbilder och hällbildernas rum. Umeå, UmU Tryckeri.
Käck, Jenny. 2009. Samlingsboplatser? En diskussion om människors möten i norr 7000 f kr -Kr f med särskild utgångspunkt i data från Ställverksboplatsen vid Nämforsen. Diss., Umeå universitet.
Larsson, Thomas, B. & Broström, Sven-Gunnar, 1999. Nyupptäckta hällristningar vid Laxforsen, Nordmalings socken, Västerbottens län – en kort notis. Fornvännen, vol 94, s187-190. Stockholm.
Larsson, Thomas B. & Heinerud, Jans. 2012. Allt fler hällbilder hittas – och de verkar aldrig ta slut. Populär arkeologi, nr. 4.
Larsson, Thomas B, Rosqvist, Gunhild, Ericsson, Göran, Heinerud, Jans. 2012. Climate Change, Moose and Humans in Northern Sweden 4000 cal. Yr BP. Journal of northern studies, Vol. 6, nr 1.
Larsson, Thomas B. & Broström, Sven-Gunnar. 2013. Hällmålningarna på Finnforsberget, Skellefteå sn, Raä 118 och 123, Västerbottens län. Rapport, Umeå, Umeå universitet.
90
Lindgren, Britta. 2002. Hällmålningar – Ett uttryck för materiella och immateriella
dimensioner. Studier i regional arkeologi 2. Hällbilder och hällbildernas rum. Örnsköldsvik, Mitthögskolan.
Lindgren, Britta. 2004. Hällbilder i Norr. Rapport, Umeå, Umeå universitet.
Lindgren, Britta. 2005. Rapport över arkeologisk undersökning av markyta framför hällmålningslokal Raä 160, Ramsele sn, Ångermanland 2001. Rapport, Umeå Universitet.
Lindqvist, Christian. 1983. Arktiska hällristningsbåtar - i Nordfennoskandia: On arctic rock carvings and their possible interrelationship by waterways in Finland, Sweden and Norway.
Meddelanden från Marinarkeologiska sällskapet, nr 1, s 2 – 14.
Lindqvist, Christian. 1994. Fångstfolkets bilder: En studie av de nordfennoskandiska jäggarhällristningarna. Diss., Stockholms universitet.
Lööf, Lars-Inge. 1999. Nyupptäckt hällmålning, Jämten.
Lødøen, Trond. 2010. Rock art of Norway. Oxford, Windgather Press.
Malmer, Mats P. 1981. A chronological study of north european rock art. Stockhom, Almqvist & Wiksell international.
Ramqvist, Per H. m.fl. 1985. Hällristningar vid Stornorrfors. Västerbotten, nr 1.
Ramqvist, Per H. 1989. Ångermanland, Västerbotten och Lappland. Hällristningar och hällmålningar i Sverige. Stockholm, Forum.
Ramqvist, Per H. 2016. Hällmålningarna i Gaskávrre: Nordliga bilder med geometriska motiv. Arkeologi i Norr, nr 15.
Rowe, Marwin W. 2001. Dating by AMS Radiocarbon Analysis. Handbook of Rock art research. Walnut Creek, California, Altamira Press, s, 139 – 166.
Sandström, Inger, 2000. Hällristningarna vid Duved. Gammalt och Nytt 16, s, 38 - 41. Åre.
Sjöstrand, Ylva. 2011. Med älgen i huvudrollen: Om fångstgropar, hällbilder och skärvstensvallar i mellersta Norrland. Diss., Stockholms universitet.
Viklund, Bernt-Ove 1997a. Nyupptäckta hällmålningar i Anundsjö, Fjällsjö och Ramsele i Ångermanland. Oknytt 3 - 4, s, 20 - 33.
91
Viklund, Bernt-Ove. 2004. Tre nyupptäckta hällmålningar i västra Ångermanland. Rapport, Härnösand, Kulturmiljövårdarna AB.
Viklund, Bernt-Ove. 2005. Hällmålningen vid Saskam i Lilla Luleälv, Jokkmokks kommun, Lappland, Norrbottens län. Rapport, Härnösand.
Viklund, Bernt-Ove. 2006. Nyupptäckta hällmålningar: Fjällsjö socken, Ångermanland, Strömsunds kommun, Jämtlands län. Rapport, Härnösand, Kulturmiljövårdarna AB.
Viklund, Bernt-Ove. 2006. Alces ockra: Röda älgens rike, Skogsstyrelsen.
Internetkällor
Kristenson, Peter. 2012. Korpberget i Lycksele ur arkeologiskt perspektiv. Nättidningen Svensk Historia.
https://svenskhistoria.se/korpberget-i-lycksele-unikt-ur-arkeologiskt-perspektiv/
Hämtad 2019-08-03
Frygell, Moa. 2012. Unika fynd i Lycksele. SVT.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/unika-fynd-i-lycksele Hämtad 2019-08-03
Holmberg, Örjan. 2010. Lyckseleälgar målade för 4500 år sedan. Sveriges Radio https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=109&artikel=3482192 Hämtad 2019-08-04