5.1 Sammanfattning
Inledningvis angav vi att syftet med denna studie var att öka förståelsen för specialpedagogers arbete med barn med särskilda behov och deras inkludering i förskolan.
Vi ställde samtidigt följande forskningsfrågor:
• Är förskolan är en plats för inkludering?
• Hur är specialpedagogernas arbete organiserat och inriktat?
• Vilka erfarenheter har specialpedagogerna av att arbeta med barn med särskilda behov i förskolan och vilken roll menar de att inkludering spelar i detta arbete?
Vi känner att vi har fått svar på våra frågeställningar, och genom intervjuerna har vi fått förståelse för hur viktig inkluderingstanken är i specialpedagogernas arbetsvardag. Resultatet av vår undersökning är att barn med olika behov möts i förskolan, vilket ställer krav på de som arbetar inom förskolan att underlätta detta möte på bästa möjliga sätt. Detta gör att förskolan tycks vara en plats för inkludering, särskilt då flera specialpedagoger menar att förskolan ska vara en plats för alla barn, och att samtliga specialpedagoger beskriver inkludering som hjärtat av deras arbete.
Organisationen av specialpedagogernas arbete i de två städerna ser olika ut, men deras inriktning är densamma. De arbetar genom handledning av arbetslag för att ge pedagogerna i förskolan verktyg att möta barn i behov av särskilt stöd på ett bra sätt. Undersökningen visar också att det är många faktorer som spelar in i specialpedagogernas arbete med inkludering i förskolan, såsom politik, ekonomi, verksamheten och pedagogernas möjligheter till handledning.
Specialpedagogernas erfarenheter av att arbeta med barn med särskilda behov i förskolan kan sammanfattas som att den specialpedagogiska verksamheten genomsyras av ett nära stöd till de barn som behöver det, ett fokus på barnens styrkor, samt att den specialpedagogiska
45
verksamheten ska vara tillgänglig för hela barngruppen. Dessutom har deras inkluderingsarbete inte bara en positiv påverkan på barn med särskilda behov, utan på alla barnen i verksamheten. Inkludering verkar vara något som finns med specialpedagogerna i deras arbete hela tiden, och mycket av deras handledning verkar kretsa kring att finna metoder för att inkludera alla barn.
Under våra intervjuer märkte vi även att det var många faktorer i omvärlden som spelar roll för att specialpedagogernas arbete ska kunna fungera, exempelvis politik och ekonomi. För att inte sväva ut för mycket har vi fått begränsa oss och bara nudda vid ytan på dessa. Då vår frågeställning inte handlade om ekonomi och politik valde vi att inte gå djupare in på dessa.
5.2 Undersökningens begränsingar och tillförlitlighet
Då vi endast har intervjuat fem stycken specialpedagoger från två olika städer kan reliabiliten för denna undersöknings resultat ses som begränsad. Hade vi valt att intervjua fler specialpedagoger från fler kommuner och städer hade resultatet mycket väl kunnat vara annorlunda. Fler intervjuer hade även ökat examensarbetets tillförlitlighet, och djupet av ämnet och resultatet hade kunnat få fler infallsvinklar. På grund av att det var svårt att få tag på specialpedagoger fick vi dock begränsa oss. Eftersom vi inledningsvis gick ut brett har vi under processen fått anpassa vår frågeställning. Detta har förmodligen också haft betydelse för slutresultatet, då en del aspekter som var aktuella i början fallit ur undersökningen. Resultatet hade förmodligen sett annorlunda ut om vi fokuserat på andra delar av informanternas erfarenheter. Stora delar av intervjuerna kretsaar nu kring inkludering. Eftersom vår undersökning endast tar upp fem röster om två olika städers arbetssätt, har denna studie ingen direkt generaliserbarhet för specialpedagogers arbete i Sverige. Det kan även finnas fler arbetssätt i den större staden som vi inte har fått ta del av, då vi endast intervjuade två specialpedagoger från denna ort.
5.3 Fortsatt forskning
Vi har under detta examensarbete tagit del av många intressanta och spännande erfarenheter, vilka har väckt tankar hos oss om hur man kan forska vidare i detta ämne. Vid vidare
46
forskning kan man undersöka samma omräde från andra perspektiv. Exempel på detta skulle kunna vara att undersöka hur specialpedagogernas arbete ser ut i praktiken, bland förskollärarna och barnskötarna ute på förskolorna. Man skulle även kunna undersöka ämnet utifrån ett föräldraperspektiv.
47
Referenslista
Ahlberg, Ann (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. 1. uppl. Stockholm: Liber
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppstats med kvalitativ metod: En handbok, Stockholm: Liber AB
Bowlby, John (2010). En trygg bas: Kliniska tillämpningar av anknytningsteorin, 2. uppl. Stockholm: Natur och kultur
Bronfenbrenner, Urie (1979). The ecology of human development: experiments by nature and design. Cambridge, Mass.: Harvard Univ. Press
Brørup Dyssegaard, Camilla & Søgaard Larsen, Michael (2013). Viden om inklusion, Köpenhamn: Dansk Clearinghouse for Uddannelsesforskning
Egelund, Niels, Haug, Peder, Persson, Bengt (2006). Inkluderande pedagogik i skandinaviskt perspektiv, Stockholm: Liber AB
Hundeide, Karsten (2006). Sociokulturella ramar för barns utveckling: barns livsvärldar, Lund: Studentlitteratur
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011).Utvecklingspsykologi, 3. rev. utg. Stockholm: Natur och kultur
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt, Malmö: Gleerup
Nilholm, Claes (2006). Inkludering av elever "i behov av särskilt stöd”: vad betyder det och vad vet vi? Stockholm,: Myndigheten för skolutveckling
48
Odom, Samuel L & Diamond, Karen E (1998). Inclusion of Young Children with Special Needs In Early Childhood Education: The Research Base, In: Early Childhood research Ouarlerly 13, No. 1 3-25, 1998.New York: AblexPublishingCorporation
Palla, Linda (2011), Med blicken på barnet: om olikheter inom förskolan som diskursiv
praktik, [Diss. ] Malmö: Lärarutbildningen och Lund: Lunds Universitet. Tillgänglig på nätet: http://dspace.mah.se/handle/2043/12151
Hämtad: 2014-04-20
Läroplan för förskolan Lpfö 98, revideras 2010. Stockholm. Skolverket.
Ström, Kristina & Lahtinen, Ulla (2012). Den svårfångade inkluderingen: exemplet Finland, I: Barow, Thomas & Östlund, Daniel (red.) Bildning för alla! En pedagogisk utmaning,
Kristianstad: Högskolan Kristianstad och respektive författare
Vernersson, Inga-Lill (2007). Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv, Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet (2011): Forskningsetiska principer inom humanistisk -och
samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig på nätet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Hämtad 2014-05-14
Skollagen (2010:800): Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig på nätet: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag- 2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800 Hämtad 2014-05-20
49