Utgångspunkten för min undersökning har utgjorts av antagandet att bilden de nyanlända vuxna invandrare som börjar läsa svenska på sfi har, inte alltid stämmer överrens med dess utformning och mål såsom de anges i ämnesbeskrivningen.
Undersökningen var tänkt som en kvalitativ fallstudie och den gjordes på textmaterial samlat från 16 kursdeltagare med akademisk bakgrund som deltog i sfi- undervisningen under höstterminen 2006 och vårterminen 2007. Materialet bestod av svar på en skriftlig enkät som kompletterades med material från enskilda intervjuer med dessa informanter. Fyra områden undersöktes och frågorna som ställdes avsåg: arbetsformerna som tillämpades på kursen, arbetsmaterialet som användes, utbildningens mål och funderingar om vad som krävdes för att klara sfi-provet och hur stora förväntningar informanterna hade på utbildningen. Dessutom lades till frågan om hur informanterna påverkades av sociala faktorer under sfi-utbildningens gång och egna förslag till förbättringar av utbildningen.
En övergripande slutsats är att mitt material från enkäten samt intervjuerna med en grupp högutbildade kursdeltagare inte kan bekräfta det här antagandet. Informanternas uppfattningar kring dessa områden stämmer oftast väl överrens med ämnesbeskrivningen som ges i den nya kursplanen för sfi och de få skillnaderna som framträder mellan deras synsätt och ämnesbeskrivningen är små. Därmed är det oklart om dessa skillnader är relevanta överhuvudtaget. Istället ansåg informanterna som gick i akademikergruppen att arbetsformerna var varierade, undervisningsmaterialet var intressant och att sfi-utbildningen var välplanerad och att den fungerade bra.
Undersökningen av arbetsformer på sfi-utbildningen visar att grammatikgenomgången, textläsningen och den fria skrivningen anses vara mest effektiva av majoriteten av informanterna. Även den muntliga redovisningen, grupparbetet och olika test nämns av flera informanter. Det framgår också att informanterna pläderar för en informell undervisning där kursdeltagaren på ett lustfyllt sätt själv får pröva sin språkliga förmåga och där språkets funktion sätts i första rummet. I ett fall, nämligen grupparbetet, uttrycks i Carlsons undersökning (Carlson 2003) ett synsätt som inte bekräftas av mina resultat, men även där noteras att informanterna har olika uppfattningar i frågan. Att mina resultat skiljer sig på den här punkten kan ha olika orsaker. Det är dock viktigt att påpeka att det inte är enkelt att jämföra denna typ av
resultat med annan forskning. Man bör betänka att begreppet ”grupparbete” kan tolkas på olika sätt och att informanterna skiljer sig åt. Således, som tidigare nämns i uppsatsen, var informantgruppen i Carlsons undersökning (id.) mer enhetlig med tanke på deras etniska bakgrund och på att samtliga saknade erfarenhet av akademiska studier. Detta medan i min undersökning hade alla påbörjat eller avslutat studier vid universitet. Det här förhållandet behöver inte i sig förklara den nämnda skillnaden i fråga om grupparbete, men det spelar troligen en viss roll, om man antar att det finns ett samband mellan studievana och anpassning till olika arbetsformer.
I diskussionen om arbetsmaterialet visar mitt resultat att informanterna är nöjda med såväl arbetsmaterialet som används i undervisningen som med de dataprogrammen som erbjuds parallellt. Det är viktigt att notera att hälften av informanterna kan uttrycka en viss kritik mot uppläggningen eller mot den ideologiska innebörden i läroboken +46 3
kurs C men detta bekräftar faktiskt Carlsons analys om olika sfi-läroböckers betydelse
som ”diskursiva tidsdokument” (Carlson 2003 s. 64).
Vad gäller förväntningarna informanterna har på sfi-utbildningen visar resultaten att majoriteten av dessa har rimliga förväntningar på utbildningen. Dessa förväntningar kopplas huvudsakligen till sfi-läraren som önskas vara mycket kompetent men också till goda möjligheter att snabbt uppnå sfi-nivån och klara sfi-provet. Det kan vara värt att i sammanhanget nämna att fyra av informanterna har avslutat sfi-utbildningen efter cirka 300 undervisningstimmar och de övriga efter cirka 360 timmar vilket stämmer väl överrens med informanternas egna bedömningar.
En annan generell slutsats av min undersökning är att kursdeltagrna som har gått i akademikergruppen har kunnat visa att de har en rätt uppfattning om sfi-utbildningns mål och om vad som krävs för att uppnå ett bra resultat på sfi-provet. Att mitt resultat inte bekräftar den motsatta uppfattningen som var central i min uppsats skulle kunna bero på två olika aspekter. En första aspekt skulle kunna relateras till informanternas kognitiva mognad, deras utbildningsbakgrund från hemlandet och deras människovärde sett i ett större perspektiv bortom skolans egna värderingssätt. En annan aspekt skulle kunna relateras till sättet huruvida det svenska samhället har öppnat sig och har tagit emot majoriteten av informanterna från första dagen i Sverige långt innan de blev bekanta med språket. Som tidigare nämns i uppsatsen innebär det flera svårigheter att komma till ett annat land däribland inlärningen av ett nytt språk men också anpassningen till ett nytt samhälle och en ny kultur. Med tanke på detta befinner sig många nyanlända vuxna invandrare i en svår situation och mitt resultat kan tolkas som
att själva mötet med det svenska samhället troligen spelar en mycket viktig roll i de vuxna invandrarnas inlärning av svenska och deras integration.
Även beträffande sfi-utbildningen såsom den erbjöds informanterna som gick i akademikergruppen visar i min undersökning att den var välplanerad och intressant och att den fungerade bra. Detta skulle kunna tolkas som att själva konceptet att i en sfi- grupp enbart samla personer som har avslutat en universitets- eller högskoleutbildning i hemlandet vilket för första gången har tillämpats på skolan har varit mycket intressant och kan leda till framgångsrika resultat. Det är viktigt att påpeka att mina resultat enbart är relevanta i undersökningens angivna ramar däri en bättre förståelse för hur en grupp högutbildade sfi-deltagare upplever dagens sfi-utbildning har försökts uppnås.
Hade jag kommit fram till att informanternas svar stämmer överrens med det centrala antagandet i min uppsats och kunnat visa att bilden som kursdeltagarna som gick i akademikergruppen hade på sfi-utbildningen inte stämde överrens med dess utformning och mål såsom de anges i ämnesbeskrivningen hade det varit intressant att närmare titta på den här frågan och utröna vad överensstämmandet berodde på. Vidare skulle det kunna vara intressant att i en fortsatt forskning titta på huruvida högutbildade vuxna studerande som inte tillhör kategorin ”kärleksinvandrare” upplever att sfi- utbildningen fungerar med avseende på de undersökta områdena.
Ett annat förslag till fortsatt forskning utifrån min undersökning vore att i ett ännu större sammanhang nämligen med informanter med både grundskole- och högskoleutbildning analysera hur de två informantgrupperna skulle ställa sig i de undersökta områdena och göra en jämförelse mellan de två grupperna.
Litteraturförteckning
Alvesson, Mats & Stanley Deetz (2000): Kritisk samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, Bengt- Erik (1994): Som man frågar får man svar - en introduktion i
intervju- och enkätteknik. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Bergman, Pirkko m.fl. (1992): Två flugor i en smäll. Att lära (på) sitt andraspråk. Stockholm: Almqvist & Wiksell.
Carlson, Marie (2003): Svenska för invandrare - brygga eller gräns? Syn på kunskap
och lärande inom SFI-undervisningen. Lund: Studentlitteratur.
Cerú, Eva (red.) (1993): Lärarbok 2 Svenska som andraspråk. Mera om språket och
inlärningen. Stockholm: Utbildningsradion, Natur och Kultur.
Dahl, Östen (2000): Språkets enhet och mångfald. Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, Olga (1996): Det flerstämmiga klassrummet – att skriva och samtala för att
lära. Lund: Studentlitteratur.
Egidius, Henry (2003): Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur och Kultur. Ejvegård, Rolf (2003): Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Ekerot, Lars-Johan (1995): Ordföljd Tempus Bestämdhet. Föreläsningar om svenska
som andraspråk. Lund: Gleerups.
Ellis, Rod (1985): Understanding Second Language Acquisition. Oxford: Oxford University Press.
Fasth, Cecilia & Kannermark, Annita (2005): Form I fokus Övningsbok I svensk
Grammatik Del A. Malmö: Erlanders Berlings AB.
Gull, Maria & Klintenberg Britt (2004): +46 3 kurs C Svenska för invandrare (sfi). Stockholm : Almqvist & Wiksell.
Hellström, Gunnar (2000): Gul och blå Svenska för vuxna invandrare. Uppsala: Almqvist & Wiksell.
Hyltenstam, Kenneth (1988): ”Att tala svenska som en infödd - eller nästan” I Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.): Första symposiet om svenska som
andraspråk. Volym I: Föredrag om språk, språkinlärning och interaktion.
Stockholms universitet, Centrum för tvåspråkighetsforskning. (s. 138-156) .
2 Svenska som andraspråk. Mera om språket och Inlärningen. Red. Cerú, Eva.
Stockholm: Utbildningsradion, Natur och Kultur.
Josefsson, Inger (1979): Svenska för invandrare. Rapport från projektet Svenska för invandrare som ingår i SÖ:s utvärdering av undervisningen i svenska för vuxna invandrare. Göteborgs universitet.
Jörgensen, Nils m.fl. (1994): Kommunikation och kultur i samspel. Lund: Studentlitteratur.
Lanz, Anders (1993): Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, Staffan (1993): ”Om kvalitet i kvalitativa studier.” I Nordisk Pedagogik 4/1993, ss. 194-211.
Lindberg, Inger (1996a): ”Svenskundervisning för vuxna invandrare (sfi)” I
Tvåspråkighet med förhinder? Invandrar- och minoritetsundervisning i Sverige.
Red. Kenneth Hyltenstam. Lund: Studentlitteratur.
Lindberg, Inger (1996b): Språka samman. Stockholm: Natur och Kultur. Linell, Per (1979): Människans språk. Lund: Liber.
Lightbown, Patsy & Spada, Nina (1999): How languages are learned. Oxford: Oxford University Press.
Littman, Catarina (2005): Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial. Konsten att
arbeta med levande språk. Lärarhögskolan i Stockholm. Myndigheten för
skolutveckling.
Lpf 94 Läroplan för de frivilliga skolformerna. Utbildningsdepartementet.
Lundh Christer & Ohlsson, Rolf (1994): Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring. Stockholm: SNS Förlag.
Lärarens handbok. Skollag, läroplaner, yrkesestetiska principer, FN: s barnkonvention.
(2005): Lärarförbundet: Stockholm.
Nordenstam, Kerstin & Wallin, Ingrid (2002): Osynliga flickor - synliga pojkar. Om
ungdomar med svenska som andraspråk. Lund: Studentlitteratur.
Popoola, Margareta (2002): Integration, en samtidsspegling. En översikt. Stockholm: Arena.
Prop. 2000/01: 72. Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Regeringens proposition, Utbildningsdepartementet.
Rollén, Berit (1994): ”Resultatet är dåligt!” i Ny i Sverige 2/ 1994: 17.
Roth, Hans-Ingvar (1998): Den mångkulturella parken - om värdegemenskap i skola
RRV (1989): Svenska för invandrare - ett regeringsuppdrag. Riksrevisionsverket, dnr 1989: 327. Stockholm: Riksrevisionsverket.
- (1990): Grundvux - styrning och resursutnyttjande. Riksrevisionsrapport. Stockholm: Riksrevisionsverket.
- (1992): Svenskundervisning för invandrare - uppföljning av 1991 års reform. Stockholm: Riksrevisionsverket.
SFS 1994: 895 Förordning om svenskundervisning för de frivilliga skolformerna. SIV (1995): Svenskundervisning för invandrare. En statistisk redovisning av flyktingars
svenskundervisning. Statens invandrarverk.
Sjögren, Annick (1993): Här går gränsen. Stockholm: Arena.
Skoglund, Svante, Heaver, Sandra (2004): Bok - och- webb Öppet hus. Göteborg: Erlanders.
SKOLFS 1994: 28 Förordning om kursplan för svenskundervisning för invandrare. SKOLFS 2002: 19 Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 1994: 28) om
kursplan för svenskundervisning. Statens skolverks författningssamling.
SKOLFS 2006: 28 Förordning om kursplan för svenskundervisning för invandrare. Skolverket (1997a): Vem älskar sfi? Utvärdering av svenskundervisning för invandrare
en utbildning mellan två stolar. Rapport nr 131. Stockholm: Liber.
-(2001): Att undervisa elever med Svenska som andraspråk. Ett referensmaterial. Stockholm: Liber Distribution.
-(2006): Redovisning av uppdrag om en ny kursplan för svenskundervisning för
invandrare (sfi). Stockholm: Liber.
Skolöverstyrelsen (1989): Intentioner och verklighet: en uppföljning av 1986 års sfi-
reform. Stockholm: Skolöverstyrelsen.
-(1998b): Sfi och grundläggande vuxenutbildning. programmål, kursplaner och
betygskriterier. Stockholm: Liber.
Tingbjörn, Gunnar (1994): Lärarbok 1 Svenska som andraspråk. En introduktion. Stockholm: Utbildningsradion, Natur och Kultur.
Viberg, Åke (1987): Vägen till ett nytt språk. Del1. Andraspråksinlärning i ett
Bilaga
Man_____________ Kvinna__________
Hur ställer du dig i följande frågor om sfi-utbildningen? Gradera sedan från 1 till 5 ditt svar i förhållande till varje fråga. 1 = lite grand och 5 = mycket bra.
1. Vilka arbetsformer på sfi-utbildningen tror du är mest effektiva för dig?
Grammatikgenomgång 1 2 3 4 5 Grammatiska övningar Hörövningar Diskussioner Dataövningar Textläsning Grupparbete Diktamen Tidningsläsning - redovisning Fri-/uppsats skrivning Studiebesök Pedagogiska spel
2. Hur uppfattar du arbetsmaterialet som används under sfi-utbildningen?
+46 3 kurs C 1 2 3 4 5
Gul och blå Bok - och - Webb Form i fokus Dataprogram Stenciler
Tidningsartiklar
3. Vilka förväntningar har du på sfi-utbildningen? 1 2 3 4 5
4. Vad vet du om sfi-utbildningens mål och om vad som krävs för att klara sfi- provet? 1 2 3 4 5 5. Hur tror du att du har påverkats av sociala faktorer under utbildningens gång?
___________________________________________________________________ 6. Förslag till förbättringar av sfi-utbildningen.