Vad vet du om sfi-utbildningens mål och om vad som krävs för att klara sfi-

provet?

Svaren jag fick i enkäten visar att i stort sett alla informanterna tror att de har en ganska bra uppfattning om sfi-utbildningens mål och om vad som krävs för att klara sfi-provet. Förutom fyra elever som väljer siffran 4 på skalan väljer resten av informanterna den högsta siffran, 5.

Som fallet var med föregående fråga, blev samtalen vi hade på intervjuerna mycket viktiga för att få en klar inblick i hur informanterna uppfattade frågan och för att förstå deras svar. I frågan om sfi-utbildningens mål kunde jag konstatera att varje informant kunde ange minst tre mål, och att flera mål kunde nämnas under intervjun.

Formuleringarna skiljer sig från fall till fall men inte slående och alla informanterna sätter antingen den muntliga eller både den muntliga och den skriftliga färdigheten högst. En tredjedel tar först upp den muntliga färdigheten som Nuria anger:

Jag vill mest kunna kommunicera med svenska mäniskor.

Manuel uttrycker sig så här:

Mitt mål är att prata flytande och förstå svenskarna.

Även Alexandra anger samma mål först:

Jag skulle vilja kunna uttrycka själv i enkla situationer i vardagsliv. På svenska, förstås!

De övriga informanterna sätter högst i topp både den muntliga och den skriftliga färdigheten som t.ex. Tanja anger:

Mitt första mål är att kunna uttrycka mig i skrift och tal på svenska.

Under intervjun med Lei kommer det tydligt fram att han också vill kunna diskutera t.ex. kultur, filosofi och historia med svenskar:

Jag i Kina läste mycket om vår filosofi och historia och jag tror att det kan vara bra om jag kan prata med svenska kamrater eller vänner om det. Jag vill också veta mer om svensk kultur och svenska traditioner.

Flera informanter varav Julia talar om sitt stora intresse för litteratur och i samband med det anger önskemålet att läsa svenska böcker och diskutera kring litteratur:

Jag har läst på ryska några böcker av svensk författare och tycker de var bra. Här på sfi- utbildningen började vi läsa texter och hoppas jag läsa mer sedan. Jag är nyfiken också om svenskar känner litteratur från Ukraina.

Under intervjun med Franz nämner han att det är viktigt att kunna prata fritt om vad man tidigare har gjort i sitt liv eller och om sitt hemland:

Vi alla kommer från ett annat land och därför är det mycket viktigt att kunna presentera sitt land i olika situationer. Samtidigt måste vi kunna visa att vi vet lite om Sverige också och diskutera om hur saker fungerar både här och i hemlandet.

När det gäller målet att kunna använda olika hjälpmedel och olika strategier för att lära sig svenska var det bara Jane som själv nämnde den här aspekten:

Jag tycker att det var bra att vi i gruppen fick många tips om böcker som kan hjälpa oss eller platser på webben. Från början vi hade mycket hemläxor att göra och jag hann inte. Sedan hjälpte läraren oss att planera och det var jätte bra för mig.

Under samtalen med de andra informanterna uttryckte dessa liknande synpunkter nämligen att flera diskussioner om studieteknik och planering av hemuppgifter och även andra studier togs upp vid flera tillfällen under sfi-utbildningen.

Samtidigt berättade de flesta av de här informanterna att en bra studieteknik är en självklar förutsättning för universitetsstudier vilka nog alla hade olika erfarenheter av. Carlos uttrycker det så här:

I mitt hemland får eleverna på gymnasiet jätte många läxor och det är jätte tuff. Man måste lära sig planera och hitta bra material om man vill klara gymnasiet och ha mycket disciplin. På universitetet är även svårare.

Informanterna som har valt siffran 4 i enkäten förklarar på intervjuerna att de inte kan vara säkra på att de vet exakt vilka mål sfi-utbildningen har eftersom de inte har läst någon kursbeskrivning. Samtalen visade dock att de följde i sina kollegers spår och hade en rätt uppfattning om utbildningens mål.

På andra delen av frågan om vad de tror att det krävs för att klara sfi-provet svarar alla informanterna på nästan samma sätt som Julia:

Jag tror att det blir bra om jag kommer till klassen varje dag och studerar hemma också. Jag försöker studera minst fem timmar varje dag eftersom svenska är inte så lätt språk.

Vid närmare undersökning av studietiden hemma visar det sig att olika informanter resonerar på olika sätt. Franz berättar:

Eftersom jag har familj och ett arbete med mycket ansvar har jag inte mycket tid att studera hemma. Ibland kan jag inte ens komma i skolan men jag gör alltid mina hemläxor.

Andra informanter som också har ett arbete uttrycker sig i liknande ordalag. Alexandra lägger till:

Jag försöker träna på arbetsplatsen vad jag har lärt mig men det är svårt för mig att förstå för de pratar skånska. Men jag har börjat prata svenska och det är viktigast!

Andra informanter berättar att de inte begränsar studietiden till att göra hemläxan utan tränar minst lika mycket utanför klassen med familjen, gruppkamrater och andra ute i samhället, som Carla påpekar:

Jag försöker prata med min sambo på svenska och vi har många vänner här i gruppen som vi träffas och vi har det mycket trevlig tillsammans. Vi går också hemma hos min sambos föräldrar eller ute på stan och man lär sig mycket även så här när man lyssnar på folk.

Jag har också svensk man men han mycket tyst och säga jag måste fråga läraren. Så jag tycker att jag kan klara kursen för att min lärare har varit snäll och duktig.

Ramon anger också:

Jag som andra i gruppen hade egen föreställning om utbildningens mål. Utan tvekan mycket viktig för oss var att läraren presenterade sfi-utbildningen i början av kursen på engelska. Hon visade också vad som finns efter sfi och detta öppnade våra ögon.

Fråga 4 0 2 4 6 8 10 12 14 1 2 3 4 5 Antal elever