Utifrån målgruppens behov av integrerade eller samtidiga insatser från olika huvudmän är SIP ett forum med potential att tillförsäkra att individer med samsjuklighet får sina vård- och stödbehov tillgodosedda. Jag har uppmärksammat motsättningar som omgärdar samverkan kring målgruppen som främst handlar om olika förståelser för samsjuklighetsproblematiken och därmed olika intressen för samverkan. Att uppnå en fungerande samverkan bygger även på att de professionella inte hamnar i konflikt genom att söka legitimera den egna verksamhetens handlingar utan är öppna för alternativa förståelser för lösningar på problematiken genom respekt för varandras professioner och bedömningar. Först då kan brister i de egna insatserna identifieras och alternativa tillvägagångssätt övervägas. För att uppnå detta ses forum för att mötas kring dessa frågor, såsom gemensamma utbildningar, workshops eller hospitering, som framgångsfaktorer. Resultatet ger incitament för att utveckla gemensamma riktlinjer för arbetet med målgruppen samsjuklighet för att förstärka individens möjligheter att få sitt vårdbehov tillgodosett.
Till diskussionen om samverkan har den här studien bidragit med att belysa yrkesverksamma inom skilda verksamhetsområden förstår samsjuklighetsproblematiken på skilda sätt och har olika insatser för att lösa specifika problem, insatser vars brister anses bero på faktorer utanför den egna verksamheten. I vissa fall arbetar verksamheterna således mot olika mål och har olika perspektiv på hur dessa mål ska uppnås. Kunskapen är av värde för praktiken utifrån att det påvisar ett behov av att formulera en gemensam målbild och de insatser varje verksamhet kan bidra med för att uppnå målbilden.
En insikt jag själv har fått under arbetets gång är att det som motiverar de yrkesverksammas ageranden är den egna förståelsen för problematiken, även om denna förståelse är präglad av både samhälleliga och organisatoriska faktorer. Utifrån min erfarenhet från fältet hade jag en bild av att resonemangen skulle kretsa mer kring verksamheternas lagstadgade ansvarsområden, skyldigheter och kostnader och att detta skulle visas vara hinder för samverkan. Dessa aspekter präglade inte alls samtalen i den utsträckning jag förväntade mig utan resonemangen grundade sig istället i en önskan om att erbjuda adekvat vård och stöd till dessa individer. Jag har även förstått betydelsen i att lyfta fram den önskan vid samverkan för att undvika att hamna i konflikter och missförstånd. En sista insikt jag har fått är vikten av att få frågan att handla om vad man tillsammans kan göra istället för vad var och en av aktörerna kan göra eller inte göra.
I studien har yrkesverksammas erfarenheter av samverkan i form av SIP undersökts. Vidare forskning bör ta sikte på möjligheter och strategier för att skapa en mer gynnande miljö för samverkan genom SIP ur ett ledarskapsperspektiv. Frågor kring hur relationer mellan verksamhetsområdena kan stärkas och hur styrdokument kan anpassas för att förstärka arbetet mot en integrerad vård är av särskild vikt. Studien indikerar även ett behov av studier som riktar uppmärksamhet mot de planer som upprättas vid SIP och hur dessa förhåller sig till målgruppens behov av sammansatt vård för att belysa vad samverkan faktiskt leder till i
60
praktiken. Även klienters perspektiv är angeläget att undersöka med fokus på hur de upplever att samverkan genom SIP påverkar deras situation. Utifrån de konflikter som framkommit i studien där samtal kretsar om kostnadsansvar och andra verksamheters arbetssätt är det även angeläget att studera klientens upplevelser av mötet.
61
Referenser
Angress, D., McGovern, M., Rawal, P., & Shaw, M. (2002). Psychiatric Comorbidity and Physicians With Substance Use Disorders: Clinical Characteristics, Treatment Experiences, an Post-Treatment Functioning. Addictive Disorders & Their Treatment 1(3), ss.89-98.
Axelsson, R. & Bihari Axelsson, S. (red.) (2007). Folkhälsa i samverkan mellan professioner, organisationer och samhällssektorer. Studentlitteratur, Lund.
Axelssons, R & Axelsson, S. B. (red.) (2013). Om samverkan- för utveckling av hälsa och välfärd. 1. Uppl. Lund: Studentlitteratur AB
Bergmark, Å. Lundström, T. & Stranz, H. (2015). Från lokal förankring till regional samverkan? Socialvetenskaplig tidskrift, 2, ss. 133-151.
Blumer, H. (1971). Social Problems as Collective Behavior. Oxford University Press, 18(3), ss. 298-306.
Borch, C. (2011). Niklas Luhmann.New York: Routledge
Bryant, L. (2015). Critical and Creative Research Methodologies in Social Work Research. London: Routledge.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3. Uppl. Stockholm: Liber Burr, V. (1995). An Introduction to Social Constructionism. New York: Routledge
Caicedo, M., H., Jonsson, L. & Mårtensson, M. (2013). Förutsättningar för styrning av samverkan: En studie om etablering av ett samverkansinitiativ mellan kommuner och högskola. Rapport 21. Tillgänglig: http://www.natkom.se/PDF/Rapporter/021.pdf 2013- 09-11
Cameron, A., Lart, R., Bostock, L., & Coomber, C. (2014). Factors that promote and hinder joint and integrated working between health and social care services: A review of research literature. Health and Social Care in the Community, 22(3), ss. 225–233.
Cherry, A. L. (2008). Mixing Oil and Water: Integrating Mental Health and Addiction Services to Treat People with a Co-occurring Disorder. Int J Mental Health Addiction, (6), ss.407- 420.
DOI 10.1007/s11469-007-9074-8
Chi, F. W., Satre, D. D. & Weisner, C. (2006). Chemical Dependency Patients with Cooccurring Psychiatric Diagnoses: Service Patterns and 1-Year Outcomes. Alcoholism: Clinical and experimental research, 30(5), ss. 851-859.
Clark, C. D., Kangkjaer, S., Chinikamwala, S., Semaan, S., Clement, J., Marshall, R., Pevzner, E., Truman, B. I. & Kroeger, K. (2017). Providers’ Perspectives on Program Collaboration and Service Integration for Persons Who Use Drugs. Journal of Health Services & Research, 44(1), ss. 158-167.
Creswell, J. W. & Creswell D. (2018). Research Design. Qualitative, Quantitative, and Mixed Methods Approaches. 5. Uppl. Thousand Oaks: Sage Publications.
Danermark, B. & Kullberg, C. (1999). Samverkan: välfärdsstatens nya arbetsform. Lund: Studentlitteratur.
62
Danermark, B., Englund, U. & Germundsson, P. (2011). Utredningsuppdrag gällande samarbetsformer mellan socialtjänst och skola i Hässleholms kommun. Örebro universitet, Hälsoakademin.
Danermark, B., Germundsson, P. & Englund, U. (2013). Toward an instrument for measuring the performance of collaboration across organizational and professional boundaries. Occasional Papers in Disability & Rehabilitation, 2013 (1). Malmö University, Faculty of Health and Society.
Delanty, G. & Strydom, P. (2003). Philosophies of Social Science: The Classic and Contemporary Readings. Open University Press.
DiMaggion, P.J. & Powell, W.W. (1983). The iron cage revisited: Institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields. American sociological Review, 48(2), ss. 147-160.
Direktiv 2003:133 En nationell psykiatrisamordnare. Stockholm: Regeringskansliet.
Drake R.E., Mueser K.T., Brunette M.F., & McHugo G.J. (2004). A review of treatments for people with severe mental illness and co-occurring substance use disorders. Psychiatric Rehabilitation Journal, 27(4), 360–374.
Ducharme, L., Knudsen, H. & Roman, P. (2006). Availability of integrated care for cooccurring substance abuse and psychiatric conditions. Community mental health journal, 42(4), ss. 363-375.
Dunlop, J.M. & Holosko M.J. (2004) The Story Behind the Story of Collaborative Networks– Relationships Do Matter! Journal of Health & Social Policy, 19(3), ss. 1-18. DOI: 10.1300/J045v19n03_01
EMCDDA (2016). Perspectives on drugs. Comorbidity of substance use and mental health disorders. Lisbon: EMCDDA.
Eriksson-Zetterquist, U. (2009). Institutionell teori – idéer, moden, förändring. Malmö: Liber AB.
Esaiasson, P.. Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2017). (red.). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5. Uppl. Stockholm: Nordstedts juridik.
Fahlke, C. (2015) Beroendeteamet: en bio-psyko-social smältdegel. Läkartidningen, (112), ss. 1-3.
Friedland, R. & Alford, R.R. (1991). Bringing society back in: Symbols, practices and institutional conditions. I Powell, W.W & DiMaggio P.J. (red.) The New Institutionalism in Organizational Analysis. Chicago: The University of Chicago Press.
Germundsson, P. (2011) Lärare, socialsekreterare och barn som far illa. Om sociala representationer och interprofessionell samverkan. Diss. Örebro: Örebro Universitet. Grape, O. (2006). Domänkonsensus eller domänkonflikt? – integrerad samverkan mellan
myndigheter. I Grape, O., Blom, B. & Johansson, R. (red.) Organisation och omvärld: nyinstitutionell analys av människobehandlande organisationer. Lund: Studentlitteratur. Greenwood, R., Oliver, C., Sahlin, K. & Suddaby, R. (2008). The SAGE Handbook of
63
Hasselbladh, H. & Bejerot, E. (2008). En problematisering i tiden. I H. Hasselbladh; E. Bejerot & R, Å Gustafsson (Red). Bortom New Public Management. Institutionell transformation i svensk sjukvård. ss. 7-23. Halmstad: Academia Adacta.
Hesjedal, E., Hetland, H. & Iversen, A. C. (2013). Interprofessional collaboration: self-reported successful collaboration by teachers and social workers in multidisciplinary teams. Child and Samily Social Work, 20, ss. 437-445.
Hill, C.J. & Lynn, L.E. (2003). Producing Human Services: Why do agencies collaborate? Public Management Review, 5(1), ss. 63-81.
Huxham, C., & Vangen, S. (2005). Managing to collaborate : the theory and practice of collaborative advantage. London: Routledge
Hylander, I. (2011). Samverkan – professionellas föreställningar på elevhälsoarenan. FOG- Rapport Nr 69/2011, Linköping: Linköpings Universitet.
IVO (2019). Vad har IVO sett? 2018. Stockholm: Inspektionen för vård och omsorg.
Johansson, S. (2011). Rätt, makt och institutionell förändring: en kritisk analys av myndigheters samverkan i barnahus. Diss. Lund: Lunds universitet. https://lucris.lub.lu.se/ws/files/3440437/1856760.pdf
Johansson, K., Denvall, V., Vedung, E. (2015). After the NPM Wave: Evidence-based practice and the vanishing client. Offentlig Förvaltning. Scandinavian Journal of Public Administration, 19(2), ss.69-88
Jönhill, J-I. (1997). Samhället som system och dess ekologiska omvärld. Sociologiska institutionen. Lund: Lunds universitet.
Jönson, H. (2008). Att studera sociala problem som perspektiv. (Working paper-serien; Nr. 6). Lund: Lunds universitet.
Knodt, E.M. (1995). Foreword to Social systems. I Luhmann, N. (1995) Social systems. Stanford, Calif, Stanford University Press, ss. Ix-xxxvi.
Kuussaari, K. & Hirschovits-Gerz, T. (2016). Co-occurrence of substance use related and mental health problems in the Finnish social and health bare system. Scandinavian Journal of Public Health, 44, ss.202-208.
Källmén, H., and T. Elgán (2016). Samordnad Individuell Plan (SIP) – En uppföljande studie av en utbildningsinsats till personal inom Stockholms län [Coordinated Individual Plan – A Follow-Up Study of a Training Program for Personnel in the Stockholm Region]. Rapport nr. 59. Stockholm: STAD.
Källmén, H., Hed, A. & Elgán, T. (2017). Collaboration between community social services and healthcare institutions: The use of collaborative individual plan. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, 34(2), ss. 119-130.
Lauri, M. (2016). Narratives of Governing: Rationalization, Responsibility and Resistance in Social Work. Diss. Umeå: Umeå universitet.
Leavy, P. (2017). Research Design: Quantitative, Qualitative, Mixed Methods, Art Based and Community-Based Participatory Research Approaches. New York: Guilford Press. Le Boutillier, C., Slade, M., Lawrence, V., Bird, V. J., Chandler, R., Farkas, M. & Leamy, M.
(2015). Competing Priorities: Staff Perspectives on Supporting Recovery. Administration and Policy in Mental Health and Mental Health Services Research, 42(4), ss. 429-438. https://doi.org/10.1007/s10488-014-0585-x
64
Linley, J.V., Mendoza , N.S. & Resko, S.M. (2014) Working on Treatment Teams: Educating Social Work Students to Function as Addiction Specialists within Interdisciplinary Groups. Social Work Education, 33(5), ss. 642-655. DOI:10.1080/02615479.2014.919095
Longoria, R. A. (2005). Is Inter-Organizational Collaboration Always a Good Thing? The Journal of Sociology & Social Welfare, 32(3), ss. 123-138. http://scholarworks.wmich.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=3095&context=jssw
Luhmann, N. (1977). The Differentiation of Society. The Canadian Journal of Sociology, 12(1), ss. 29-53.
Luhmann, N. (1989). Ecological communication. Cambridge: Polity Press. Luhmann, N. (1995). Social Systems. Palo Alto: Stanford University Press.
Luhmann, N. (2003a). Kärlek som passion- om kodifieringen av intimitet. Malmö: Liber AB. Luhmann, N. (2003b). Organizations. I Bakken, T. & Hernes, T. (red.) Autopoietic organization
theory – Drawing on Niklas Luhmann’s Social Systems Perspective. Copenhagen: Abstrakt forlag AS, ss.31-52.
Lundgren, L., Wilkey, C., Chassler, D., Sandlund, M., Armelius, B-Å., Armelius, K. & Brännström, J. (2013). Integrating addiction and mental health treatment within a national addiction treatment system: Using multiple statistical methods to analyze client and interviewer assessment of co-occurring mental health problems. Nordic studies on alcohol and grugs, 12, ss.59-79.
Lundström, T. & Shanks, E. (2015). Chefer och ledare i socialt arbete: Om hur ändrade organisatoriska villkor och nya ledarskapsteorier kan påverka yrkesrollen. Socionomen, 3, ss. 26–41.
Maslin-Prothero, S. E., & Bennion, A. E. (2010). Integrated team working: A literature review. International Journal of Integrated Care, 10, ss. 1-11.
Matscheck, D. & Fleetwood, C. (2013). Samverkan kring missbruk och beroende. I Axelssons, R & Axelsson, S. B. (red.) Om samverkan- för utveckling av hälsa och välfärd. 1. Uppl. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 133-150
Matscheck, D. (2018). Samordnade individuella planer – en väg till samverkan. FoU-rapport nr 32/2018. Stockholm: FoU Nordost, http://founordost.se/wp- content/uploads/2018/11/SIP-rapport-2018.pdf
Matscheck, D., Piuva, K., Eriksson, L. & Åberg, M. (2018). The Coordinated Individual Plan – is this a solution for complex organizations to handle complex needs? Nordic Social Work Research, DOI:10.1080/2156857X.2018.1489886
Mason, J. (2002). Qualitative Researching. London: Sage.
McLellan, A.T., Hagan, T.A., Levine, M., Meyers, K., Gould, F., Bencivengo, M., Durell, J. & Jaffe, J. (1998). Does clinical case management improve outpatient addiction treatment. Drug and alcohol dependence, (55), ss. 91-103.
Meyer, J.W. & Rowan, B. (1977). Institutionalized Organizations: Formal Structure as Myth and Ceremony. American Journal of Sociology. 83(2), ss. 340-363.
Michailakis, D. (2002). Hur arbetsmarknaden utestänger de funktionshindrade. Socialvetenskaplig tidsskrift. (1), ss. 15-31.
65
Miller, C. & Ahmad, Y. (2000). Collaboration and partnership: An effective response to com- plexity and fragmentation or a solution built on sand? International Journal of Sociology and Social Policy, (20), ss. 1–38.
Morgenstern, J, Blanchard KA, Mc Crady, BS, McVeigh KH, Morgan, TJ, Pandina RJ (2006). Effectiveness of Intensive Case Management for substance dependent woman receiving temporary assistance for needy families. Am J Public Health, 96(11), ss. 2016-2023. Mueser, K.T. & Gingerich, S (2013). Treatment of Co-Occurring Psychotic and Substance Use
Disorders. Social Work in Public Health, 28(3-4), ss.424-439. DOI:10.1080/19371918.2013.774676
Nordström, E. (2016.) Samordnad individuell plan (SIP) Professionellas samt barn och föräldrars erfarenheter. Diss. Jönköping: Jönköping universitet.
Nordström, E., Josephson, I., Hedberg, B., Kjellström, S. (2016). Agenda för samverkan eller verksamhetens agenda? Om professionellas erfarenheter av samverkan enligt samordnad individuell plan (SIP). Socialvetenskaplig tidskrift, (1), ss. 1-22.
Padwa, H., Urada, D., Antonini, V.P., Ober, A., Crèvecoeur-MacPhail, D.A., Rawson, R.A. (2012). Integrating Substance Use Disorder Services with Primary Care: The Experience in California. Journal of Prycoactive Drugs, 44(4), ss. 299-306.
Pavis, S., Constable, H. & Masters, H. (2003). Multi-agency, multi-professional work: experiences from drug prevention project. Health education research. 18(6), ss.717-728. Priester, M. A., Browne, T., Iachini, A., Clone, S., DeHart, D. & Seay, K. D. (2015). Treatment Access Barriers and Disparties Among Individuals with Co-Occurring Mental Health and Substance Use Disorders: An Intefrative Litterature Review. Journal of Substance Abuse Treatment, 61, ss. 47-59.
S 2017:01 Samordnad utveckling för god hälsa och nära vård. Stockholm: Socialdepartementet Schaar, I & Öjehagen, A (2003). Predictors of improvement in quality of life of severely mentally ill substance abusers during 18 months of co-operation between psychiatric and social services. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 38(2), ss. 83- 87. DOI:.org/10.1007/s00127-003-0604-9
Scheridan, J., Barnard, M. & Webster, S. (2011). Influences on the provision of drug service in England: the experiences and views of front line treatment workers. Health and social care in the community, 19(4), ss. 403-411.
Scott, W.R (2008). Institutions and Organizations. Ideas and Interests. Los Angelses: Sage. SFS 2001:453 Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2009:981 Lag om ändring i socialtjänstlagen. Stockholm: Socialdepartementet
SFS 2009:979 Lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet SFS 2017:30 Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 1988:870 Lag om vård av missbrukare i vissa fall. Stockholm: Socialdepartementet. Slayter, E. & Steenrod, S.A. (2009). Addressing Alcohol and Drug Addiction Among People
With Mental Retardation in Nonaddiction Settings: A Need for Cross-System Collaboration. Journal of Social Work Practice in the Addictions, 9(1), ss. 71-90. DOI: 10.1080/15332560802646547
66
Smith, B. & Mogro-Wilson, C. (2008). Inter-Agency Collaboration. Administration in Social Work, 32(2), ss. 5-24. DOI: 10.1300/J147v32n02_02
S 2018/04564 Uppdrag att kartlägga samsjuklighet i form av psykisk ohälsa och beroendeproblematik. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialdepartementet (2000). Ny socialtjänstlag m.m (Regeringens proposition 2000/01:80) Stockholm: Regeringskansliet
Socialdepartementet (2008). Vissa psykiatrifrågor m.m. (Regeringens proposition 2008/09:193). Stockholm: Regeringskansliet
Socialdepartementet (2012). God kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks och beroendevården. (Regeringens proposition 2012/13:77). Stockholm: Regeringskansliet Socialdepartementet (2018). Uppdrag att kartlägga samsjuklighet i form av psykisk ohälsa och
beroendeproblematik. Stockholm: Socialdepartementet. https://www.regeringen.se/4a51b3/contentassets/c01c2326ea234134823b1dd7380d91e6 /uppdrag-att-kartlagga-samsjuklighet-i-form-av-psykisk-ohalsa-och-
beroendeproblematik-s2018_04564.pdf
Socialstyrelsen (2019a). Kartläggning av samsjuklighet i form av psykisk ohälsa och beroendeproblematik. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2019b). Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialutskottet (2017). Samordnad individuell plan (SIP) – en utvärdering. Stockholm: Socialutskottet. https://data.riksdagen.se/fil/31481311-EDE6-4F1B-ACBF- 065D5C97058A
SoF 2001:937 Socialtjänstförordning. Stockholm: Socialdepartementet
Sohlberg, P. & Sohlberg, B. (2019). Kunskapens former: vetenskapsteori och forskningsmetod. 4 uppl., Stockholm: Liber.
SOU 2003:99 Ny sekretesslag. Stockholm: Justitedepartementet
SOU 2006:100 Ambition och ansvar: Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder. Stockholm: socialdepartementet
SOU 2016:2 Effektiv vård. Slutbetänkandet av En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården.
Stier, J. (2012). (Van)modernitet och identitet. Lund: Studentlitteratur.
Szerman, N., Lopez-Castroman, J., Arias, F., Morant, C., Babi, F., Mesias, B., Basurte F., Vega, P., & Baca-Garcia, E. (2012). Dual Diagnosis and Suicide Risk in a Spanish Outpatient Sample. Substance Use & Misuse, 47, ss. 383–389. DOI: 10.3109/10826084.2011.636135
Tiet, Q. Q. & Mausbach, B. (2007) Treatments for patients with dual diagnosis: A review- Alcoholism: Clinical and experimental research, 31(4), ss. 513-536.
Torrens, M. Rossi, P., Martinez-Riera, R., Martinez-Sanvisens, D & Bulbena, A. (2012). Psychiatric Co-Morbidity and Substance Use Disorders: Treatment in Parallel Systems or in One Integrated System? Substance Use & Misuse, 47, ss.1005-1014. doi: 10.3109/10826084.2012.663296
67
United Nations A/RES/70/1. The 2030 Agenda for Sustainable development. A/RES/70/1. Webber, M., McCree, C. & Angeli, P. (2011). Inter-agency joint protocols for safeguarding
children in social care and adult mental-health agencies: a cross-sectional survey of practitioner experiences. Child and Family Social Work, 18, 149–158. DOI: 10.1111/j.1365- 2206.2011.00816.x
Weiss, J. (1981). Substance vs. Symbol in Administrative Reform: The Case of Human Services Coordination. Policy Analysis, 7(1), ss. 21-45.
Winquist, M. (2016). Uppföljning av arbetet med Samordnad Individuell Plan i Uppsala Län [Follow-Up of Implementation Work with Coordinated Individual Plan in the Uppsala Region]. FoU-rapport 2016/1, Uppsala: Regionförbundet Uppsala län.
Åkerström Andersen, N. (2003) Polyphonic organisations. I Bakken, T. & Hernes, T. (red.) Autopoietic organization theory – Drawing on Niklas Luhmann’s Social Systems Perspective. Copenhagen: Abstrakt forlag AS, ss. 151-182.
Öjehagen, A. (2011). Samsjuklighet mellan alkohol- och narkotikaberoende och psykisk sjukdom eller personlighetsstörning. I J. Franck, J & I. Nylander (Red.), Beroendemedicin. Lund: Studentlitteratur, ss. 33-40.
68