Slutsatser

Det framkommer av tidigare forskning att chefsrollen i förskolan har en historia av att vara otydlig och där stora delar av uppdraget har inneburit att de administrativa uppgifterna har

tagit mycket tid i anspråk. Den kvalitativa undersökningen visar också att de administrativa delarna tillsammans med budgetuppföljningar fortfarande tar en stor del av rektors arbetstid samtidigt som kraven har ökat när det gäller uppdraget som pedagogisk ledare.

I min studie är det tydligt att rektorer har olika upplevelser av sitt uppdrag beroende på kontext. Det går inte att fastställa att rektorer med små enheter har en större möjlighet att verka som pedagogiska ledare än de rektorer som har många förskolor att leda. Det

framkommer att ledningsorganisationen har stor betydelse för vilka möjligheter de har i sitt uppdrag. Även om rektor är ansvarig för sin inre organisation är det de ekonomiska

förutsättningarna som blir avgörande för vilka stödfunktioner som är möjliga. En av rektorerna lyfter ansvaret som kommunerna har för att visa på att det statliga uppdraget inom förskolan är betydelsefullt. För att visa på detta skulle förskolorna behöva ekonomisk ersättning för att få bättre förutsättningar att kunna organisera för detta, menar hon, och lyfter att de i hennes enhet inte har haft möjlighet att minska barngrupperna som önskat utifrån att de inte har ekonomiska möjligheter.

Kraven på chefer inom förskolan höjdes plötsligt i och med den nya läroplanen 1998 medan kraven på grundskolans rektorer ökat successivt, i jämn takt, genom åren. Sådana satsningar har inneburit stödjande insatser från samhället, till skillnad mot hur det har blivit för chefer inom förskolan, där kraven plötsligt ökat utan att några stödjande insatser har satts in. Det har även gjorts en jämförelse mellan vilka kvalifikationer som krävdes vid annonsering efter föreståndare på 70–90-talen jämfört med de krav som ställs på förskolechefer/ rektor förskola under 2000-talet. Resultatet visar att kraven för att styra och leda

förskoleverksamheten har ökat och att kraven på förskolechefer i annonserna ofta har varit högre än kraven på rektorer i grundskolan (Ivarson Alm, 2013). Det överensstämmer med de synpunkter som rektorerna i denna studie nämner; de lyfter att kraven har blivit fler

samtidigt som de har fått minskade resurser och att fler och fler arbetsuppgifter ska inrymmas i yrkesuppdraget. Att förutsättningarna ser så olika ut för olika enheter inom förskolan gör att en måste fråga sig hur kvaliteten och likvärdigheten i förskolan kan mätas. När rektors roll och stödfunktioner i ledningsorganisationen ser så olika ut är det relevant att fundera kring vilka olika förutsättningar rektor har att verka som pedagogisk ledare. I min studie är det tydligt att det inte bara handlar om hur stor enhet rektor leder, utan att det även handlar om den inre organisationen och vilka förutsättningar som ges från huvudman. Genom åren har det genomförts utredningar som kommer fram till att kvaliteten behöver förbättras och likvärdigheten ses över. Det har då beslutats om satsningar inom förskolans område. När dessa satsningar har uteblivit, för att andra politiska beslut fattas, menar rektorerna att det ändå kvarstår krav som rektorerna ska leva upp till och förändringar som rektorerna ska verkställa inom befintliga ramar.

Det framkommer i intervjuerna att de flesta rektorer är nöjda med den verksamhet som bedrivs inom de förskoleenheter där de verkar idag. Att deras ändrade yrkestitel ska leda till högre kvalitet och ökad likvärdighet kan de se är möjligt på sikt. De är positiva till att det blir obligatoriskt för alla rektorer i förskolan att studera på den statliga rektorsutbildningen. Den största betydelsen av den ändrade titeln tror de kan innebära en ökad status för förskolan i allmänhet och chefsrollen i förskolan i synnerhet – när det väl har implementerats i hela samhället. Men då behöver det stå rätt titel i dokument, rätt titel behöver användas av

huvudmän, föreläsare och i litteratur. En viktig del för att samhället i allmänhet ska få en förståelse för förskolans uppdrag och för att förskolans status ska höjas är att politiker och journalister använder rätt vokabulär. Därmed titeln på denna studie: ”Så länge politiker och journalister säger dagis kan inte vår status höjas”, där jag har citerat en av rektorerna som ingår i denna studie. Yrkesuppdraget som rektor i förskolan är ett komplext uppdrag som innehåller många olika delar. Det är betydelsefullt att yrkesuppdraget som rektor i förskolan lyfts fram och att det skapas en förståelse kring hur uppdraget har förändrats i takt med att förskolan som institution har förändrats. Den bild av förskolan, formad av dess historiska bakgrund, som fortfarande lever kvar på många håll i samhället behöver kritiskt granskas och en nutida bild av förskolan som en del av utbildningsväsendet behöver lyftas fram. Kritiskt tänkande handlar för Foucault om att ständigt ifrågasätta vårt eget tänkande, de ingrodda tankebanor som finns i oss och våra förutbestämda utgångspunkter. (Axelsson & Qvarsebo, 2017). Vrå, Winther Jörgensen och Phillips (2000) menar att Foucault med sin

diskursanalys, som bygger på socialkonstruktionismen, inte ville klarlägga hur saker och ting ligger till eller vad människor egentligen menar. Språket som konstruktion är en

representation av världen och det vi kan studera är hur olika begrepp och diskurser är konstruerade. Så fort vi använder ord tolkar vi vår omvärld och därför blir diskursen ett sätt att ordna tillvaron och kategorisera vår kunskap. Eftersom språket är laddat med värderingar finns det inget neutralt sätt att med hjälp av språket beskriva världen, vilket innebär att all språkanvändning skapar eller återskapar diskurser. Rektorer i denna studie lyfter att genom att definiera förskolan utifrån gamla begrepp är det möjligt att samhällsmedborgarna tror att förskolans verksamhet fortfarande erbjuder samma typ av verksamhet som den gjorde tidigare, och som många har egen erfarenhet av. Då förskolan har genomgått stora

förändringar under de senaste 20 åren är välutbildade pedagoger stolta över den utbildning som erbjuds, och då är det också viktigt att rätt definition används. Då språket är laddat med värderingar får det också betydelse för förståelsen av kontexten, vilket också får en påverkan på värderingar och därmed status. Det är därför informanter som deltagit i denna studie tydligt vill lyfta att en statushöjning är betydelsefull för att få en förståelse för förskolan som kontext och därmed få en förståelse för betydelsen av yrkesuppdraget som rektor i förskola. Foucault lade mycket vikt vid kunskapens klassificerade funktion, då han menade att det i all kunskap finns ett inslag av klassificering; en vilja att placera ut människor i olika bestämda fack. Han menade att denna identitetsbenämning i sig innebär en form av maktutövning, då människan ”nålas fast” och utan möjlighet att ta sig ur sin klassificering (Hörnqvist, 2012). Rektorerna i denna studie lyfter att förskolan som institution vill ta sig ur det fack som förskolans historiska bakgrund har placerat dem i och visa på vilken utbildning som erbjuds i förskolan idag och vad det innebär för yrkesuppdraget som rektor i förskola.

Då utredningar visar att kvaliteten i förskolan skiftar mellan olika verksamheter och att likvärdigheten behöver öka är det värt att nämna att denna undersökning är liten med ett fåtal rektorer som ingår i studien. Om studien hade varit större och där rektorer från olika delar av landet hade ingått, hade det blivit ett bredare resultat att analysera och dra slutsatser av. I en större studie är det möjligt att det hade framkommit att flera rektorer i förskolan tänker att den ändrade yrkestiteln tillsammans med förtydliganden i läroplanen främst skulle bidra till en ökad kvalitet i förskolan. De rektorer som ingår i denna studie upplever att de

driver en verksamhet med hög kvalitet och lyfter istället att den främsta betydelsen av deras ändrade yrkestitel innebär en ökad status.

Mångfalden av krav på rektor att ständigt utveckla verksamheten ställer krav på skolledaren att kunna prioritera vilka frågor som ska drivas och att disponera sin arbetstid på rätt sätt för verksamheten. Chefer i förskolan ska enligt Skolinspektionen använda analyser för att

bedöma och förbättra kvaliteten och därmed ge förutsättningar för att barnen ska utvecklas och utmanas i relation till strävansmålen. Lyckas rektorn med att balansera mellan olika krav och att leda verksamheten målinriktat finns goda förutsättningar för att ledarskapet ska leda till en kännedom och utveckling av sig själv, sina medarbetare, verksamheten, omvärlden och externa intressenter (Törnsén & Ärlestig, 2018, Sagerberg, 2019, Munkhammar, 2019). Rektor samarbetar med många olika människor i sin roll och därför är det intressant att studera hur rektor i sin roll kan utöva makt, men även hur personer som rektor interagerar med kan påverka rektors möjligheter i ledarskapet och i sin maktutövning. Då makt skapas i mänskliga relationer menade Foucault att makt behöver studeras i interaktionen mellan människor: Individer har olika styrkor beroende på vilka styrkeförhållanden som föreligger. Makten är individuell, samtidigt som individen påverkas av rådande samhällsnormer och värderingar (Foucault, 2002, 2010). Rektor skapar relation till många olika människor, som alla påverkar yrkesuppdraget. Det finns en skyldighet att bjuda in till delaktighet och

inflytande och möjligheten till styrning är beroende av interaktionen med andra människor. När det gäller skolans roll i samhället så var Foucault negativ till att elever sätts i långa bänkrader och att överföring av kunskap sedan sker från läraren håll. Han menade att det inte är lärarens roll att lära eleverna vad de ska tänka. Han tyckte i stället att en eleverna skulle observera, dokumentera och sedan reflektera över det dokumenterade materialet för att dra kloka slutsatser (Aubrey & Riley, 2021). Foucault skulle uppskatta att barn på ett annat sätt idag är delaktiga och har ett inflytande över sin utbildning och att undervisning mer sker utifrån barnens nyfikenhet och frågeställningar. Att vårdnadshavare också har ett större inflytande över utbildningen skulle Foucault se som positivt. Utifrån hans maktteori skulle en kunna säga att vårdnadshavare genom detta inflytande till viss del har en möjlighet att styra rektor och utöva den makt som detta krav på delaktighet möjliggör. Samtidigt lyfter rektorer som ingår i denna studie att de upplever att deras ändrade yrkestitel höjer deras status enligt vårdnadshavares uppfattning, vilket innebär att yrkesuppdraget i sig befäster maktpositionen. Rektorer upplever att deras status och makt ökar bara av att de använder sin nya yrkestitel. Foucault (1993) menade att makt är något som utövas och inte något som är i någons ägo. Han menade också att den som utsätts själv är deltagare i maktens diskurs, och därmed reproducerar den. Makten producerar ett vetande samtidigt som vetandet

producerar ett maktförhållande.

Utifrån resultatet av min studie blir det tydligt att chefsrollen i förskolan behöver ses över och att rektorernas arbetsmiljö behöver en genomlysning. Dels för att kunna skapa en likvärdighet, dels för att rektorer i förskolan ska ha en arbetssituation där de känner att de kan hantera sitt komplexa uppdrag och leva upp till skollag och läroplan. Det är viktigt att yrkesuppdraget lyfts fram och att det blir tydligt vad som ingår i uppdraget, för att veta vilka stödfunktioner runt rektor som är nödvändiga för ett hållbart ledarskap där det pedagogiska ledarskapet prioriteras. Med en ökad status kan följden bli en ökad förståelse för