6 Avslutande diskussion
6.3 Slutsatser och implikationer
6.3.1 Huvudresultat
Syftet i denna studie var att via en kvalitativ ansats studera några skolors arbete med jämställdhet. De två huvudfrågeställningar som formulerats; “Hur arbetar några av Sveriges skolor med jämställdhet?” och ”Hur upplever yrkesverksamma jämställdhet inom skolverksamheten, i förhållande till det pedagogiska arbete som bedrivs?” har besvarats. Ett av huvudresultaten som belyser hur några svenska skolor kan tänkas arbeta med jämställdhet är att det förekommer ett medvetet aktivt pedagogiskt arbete med jämställdhet i viss utsträckning inom skolorna. Jämställdhetsarbetet som sker ämnesövergripande kan beskrivas som ett viktigt resultat inom denna studie, eftersom det återfinns inom majoriteten av skolorna som undersökts. Vidare kan ämnesövergripande arbete med jämställdhet anses som viktigt för att det kan tänkas genomsyra olika grundämnen i form av ett kontinuerligt pedagogiskt arbete av läraren. Istället för att arbeta med jämställdhet vid specifika tillfällen såsom exempelvis temadagar, kan ett jämställdhetsperspektiv implementeras med enkla medel såsom i litteratur, annat skolmaterial eller via vilka perspektiv läraren väljer att undervisa olika ämnen utifrån. Ytterligare resultat som exemplifierar en medvetenhet kring jämställdhetsarbetet i skolan är att majoriteten av lärarna arbetar individanpassat med den enskilda individens behov i första hand. Ett resultat som kan vara viktigt att framhäva inom denna studie är en av lärarnas betoningar på språkbruket som en central förutsättning för jämställdhetsarbetet inom skolan. Genom att tänka på vilka uttryck respektive formuleringar som används, i undervisning och i samtal med respektive om eleverna, så kan ett jämställdhetsarbete främjas. Vidare resultat som kan beskrivas som viktigt är att jämställdhetsarbetet även kan implementeras på skolan i form av jämställdhet som ett eget ämne utöver grundämnena, där fokus läggs på olika områden som berör jämställdhetsperspektivet respektive genus för att undervisas och diskuteras exempelvis en gång per vecka i skolan.
Det andra huvudresultatet inom denna studie är att det trots ett medvetet pedagogiskt arbete med jämställdhet även förekommer ett inkonsekvent pedagogiskt arbete med jämställdhet i skolan. Flera av lärarna menar att de trots ovilja ofta bemöter elever olika beroende på kön, att de har svårigheter att arbeta aktivt utifrån de ramar som finns beträffande jämställdhet i skolans styrdokument och läroplan samt att det i vissa fall
förekommer aktiv separering av flickor och pojkar inom undervisningen. Fortsättningsvis framgår även stereotypisering i stor grad, något som kan exemplifiera ett inkonsekvent pedagogiskt arbete med jämställdhet. Ovanstående presenterade huvudresultat besvarar den första forskningsfrågan inom denna studie, vidare besvaras den andra forskningsfrågan i form av resultat som berör lärares upplevelser av jämställdhetsarbetet i skolan. Många lärare menar att föräldrar kan vara såväl en förutsättning som en begränsning för jämställdhetsarbetet, beroende på vilka värderingar eller åsikter som föräldrarna har och för vidare till sina barn. Att arbeta individanpassat nämns som en förutsättning av majoriteten av lärarna samtidigt som tidsbrist beskrivs som en begränsning. Slutligen berättar många lärare att de har svårt att tolka och praktiskt införliva de riktlinjer kring jämställdhet inom läroplanen som ofta upplevs som otydliga.
6.3.2 Socialpedagogiska implikationer
Grundskolan är en plats där barn och unga utvecklas såväl akademiskt och intellektuellt samtidigt som den egna identiteten och individuella behov respektive egenskaper växer fram. Vidare kan skolan beskrivas som en miljö och en plats där barn och unga befinner sig i och på en stor del av sin tid varav den pedagogik respektive fostran som sker och förmedlas kan anses som viktig för barn och ungas förutsättningar till en god psykosocial utveckling. Beroende på vilken pedagogik som förmedlas inom skolan kan det diskuteras huruvida individers förutsättningar till en god psykosocial utveckling kommer att påverkas. Om skolan arbetar utifrån ett inkonsekvent pedagogiskt arbete beträffande jämställdhet, så finns risken att stereotyper förstärks, bibehålls och återskapas i vad som kan beskrivas som en ständig cirkel. Detta i sin tur kan tänkas begränsa individer i form av sätt att uttrycka sig samt val beträffande beteende och agerande.
Ur ett socialpedagogiskt perspektiv bör varje enskild individ ha förutsättningar att utvecklas utifrån enskilda behov, viljor, drömmar och egna förutsättningar. I den situation där stereotypisering sker i skolan finns en risk att flickor och pojkar förbiser sina egna behov och viljor för att istället göra val utifrån de strukturella normer och förväntningar som vilar på samhällets stereotyper beträffande kön och genus. Att inom skolans ramar istället bedriva ett pedagogiskt arbete utifrån en medvetenhet kring jämställdhetsperspektivet, kan ur ett socialpedagogiskt perspektiv betonas som viktigt och centralt, då ett jämställdhetsarbete kan tänkas leda till att den enskilda individen istället står i fokus, oberoende av de begränsningar som kön respektive genus annars kan tänkas utgöra. Vilket i sin tur kan främja en god psykosocial utveckling, där individers förutsättningar till inkludering utvecklas i en positiv riktning, för att vidare främja delaktighet, gemenskap och en känsla av meningsfullhet. För att detta ska vara möjligt så krävs att kunskap kring jämställdhetsperspektivet belyses samt medvetandegörs i den mån att pedagoger, lärare och socialpedagoger kan öka sin medvetenhet och arbeta utifrån ett mer konsekvent och systematiskt sätt med jämställdhet.
Denna studie har bidragit med kunskap och perspektiv på vad jämställdhetsarbetet inom skolan kan omfattas av respektive exemplifierat hur det inom några skolor praktiseras. Samtidigt som kunskap om vad som kan tänkas förbättras, förändras eller behöva implementeras för ett mer välfungerande och mer konsekvent jämställdhetsarbete har presenterats. Den kunskap som frambringats inom denna studie är värdefull för den socialpedagogiska praktiken då den bidrar till en djupare förståelse kring jämställdhetsperspektivets teoretiska förståelseramar.
6.3.3 Framtida forskning
Skolinspektionen utför just nu en pågående kvalitetsgranskning av den svenska grundskolans arbete med jämställdhet, som förväntas vara klar våren 2020 (Skolinspektionen, 2020). Varav det kan argumenteras för att den föreliggande studien kan beskrivas som relevant, aktuell för sin tid och inte minst viktig. Vilket även kan beskrivas som en av studiens förtjänster. På området framtida forskning kan det tänkas behöva forskas kring hur ett konsekvent och systematiskt arbete med jämställdhet i den svenska skolan ska implementeras, på ett sätt som möjliggör för lärare och pedagoger att aktivt bedriva och tillämpa jämställdhetsarbete i form av aktiva och konkreta insatser. Det kan diskuteras huruvida läroplanen och de styrdokument som finns beträffande jämställdhet inom skolverksamheten behöver specificeras och tydliggöras. Stereotypisering verkar vara något som begränsar och tyder på ett inkonsekvent pedagogiskt arbete med jämställdhet. Trots detta sker det förhållandevis ofta men även omedvetet från lärare respektive pedagoger inom skolan. Av denna anledning kan vidare forskning kring varför stereotypisering sker, hur den ser ut och på vilket sätt som den kan undvikas eller begränsas vara nödvändig.
7 Referenser
Berger, Peter L., Luckmann, Thomas & Olsson, Synnöve (2011). Kunskapssociologi: hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet. 3. uppl. Stockholm: Wahlström & Widstrand
Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. uppl. 3. Stockholm: Liber
Cederlund, Christer & Berglund, Stig-Arne (2017). Socialpedagogik: pedagogiskt socialt arbete. Upplaga 2 Stockholm: Liber
Dahl, Ulrika (2016). Kön och genus, femininitet och maskulinitet. I Lundberg, Anna & Werner, Ann. (red.) En introduktion till genusvetenskapliga begrepp [Elektronisk resurs]. Göteborg: Nationella sekretariatet för genusforskning. Tillgänglig på Internet:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-31185
Fabes, Richard A., Phalke, Erin, Martin, Carol Lynn, & Hanish, Laura D. (2013). “Gender-segregated schooling and gender stereotyping”. Journal: Educational Studies. Volym 39, 2013 - Upplaga 3. Tillgänglig på internet: doi-org.proxy.lnu.se/10.1080/03055698.2012.760442
Frawley, Timothy. (2005). “Gender Bias in the Classroom: Current Controversies and Implications for Teachers”. Childhood Education; Olney. Vol 81. s.221-227. Tillgänglig på internet: http://proxy.lnu.se/login?url=https://search-proquest-com.proxy.lnu.se/docview/210389789?accountid=14827
Frödén, Sara. (2018) “Situated Decoding of Gender in a Swedish Preschool Practice”. Etnography and Education. Vol. 14. s.121-135. Tillgänglig på internet:
https://www-tandfonline-com.proxy.lnu.se/doi/full/10.1080/17457823.2017.1422135
Hart, Laura C. (2016). “When “Separate” May Be Better: Exploring Single-Sex Learning as a Remedy for Social Anxieties in Female Middle School Students”. Middle School Journal. Vol. 47, s. 32-40. Tillgänglig på internet:
https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/00940771.2016.1124660?needAccess=tr ue DOI:10.1080/00940771.2016.1124660
Hellman, Anette (2010). Kan Batman vara rosa?: förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2010.
Heyder, Anke, & Kessels, Ursula. (2015) “Do Teachers Equate Male and Masculine with Lower Academic Engagement? How Students' Gender Enactment Triggers Gender Stereotypes at School” Social Psychology of Education: An International Journal Vol. 18, s. 467-485. Tillgänglig på internet: DOI:10.1007/s11218-015-9303-0
Hirdman, Yvonne (1988). Genussystemet: reflexioner kring kvinnors sociala underordning. Kvinnovetenskaplig tidskrift. 1988:3. Tillgänglig på internet:
http://ub016045.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/viewFile/1490/1303
Hirdman, Yvonne (2003). Genus: om det stabilas föränderliga former. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
Human Development Reports. (2019) Gender inequality index (GII) [Elektronisk resurs]. United Nations Development Programme. 2019. Tillgänglig på internet:
http://hdr.undp.org/en/content/table-5-gender-inequality-index-gii
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Lgr 11 (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: reviderad 2019. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på internet:
https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for-grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019
Mayeza, Emmanuel. (2017). “‘It’s not right for boys to play with dolls’: young children constructing and policing gender during ‘free play’ in a South African classroom. Journal Discourse: Studies in the Cultural Politics of Education. Vol. 39. s. 590-602. Tillgänglig på internet: doi-org.proxy.lnu.se/10.1080/01596306.2017.1290584
Morrissette, Victoria, Jesme, Shannon, & Hunter, Cheryl. (2017) “Teacher and administrators perceptions of gender in the classroom”. Journal: Educational Studies.
Vol. 44. s.295-312. Tillgänglig på internet:
doi-org.proxy.lnu.se/10.1080/03055698.2017.1373631
Nationalencyklopedin (2020) Genus. Hämtad 2020-02-05, från
https://www-ne-se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/genus
Nationalencyklopedin (2020) Genusteori. Hämtad 2020-02-05, från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/genusteori
Nationalencyklopedin (2020) Judith Butler. Hämtad 2020-04-01, från https://www-ne-se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/judith-butler
Nationalencyklopedin (2020) Jämställdhet. Hämtad 2020-02-10, från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/j%C3%A4mst%C3%A4lldh et
Nationalencyklopedin (2020) Jämlikhet. Hämtad 2020-02-10, från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/j%C3%A4mlikhet
Nationalencyklopedin (2019) Konstruktionism Hämtad 2019-12-20, från https://www-ne-se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/konstruktionism
Nationalencyklopedin (2020 Könsroll. Hämtad 2020-02-10, från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/k%C3%B6nsroll
SFS 2008:567. Diskrimineringslagen. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Shutts, Kirstin, Kenward, Ben, Falk, Helena, Ivegran, Anna, & Fawcett, Christine (2017) “Early prescool enviroments and gender: Effects of gender pedagogy in Sweden”. Journal of Experimental Child Science. Vol. 162. s. 1-17. Tillgänglig på
internet: https://www-sciencedirect-com.proxy.lnu.se/science/article/pii/S0022096517302692
Skolinspektionen. (2020). Grundskolors arbete med jämställdhet [Elektronisk resurs].
05-12-19. Stockholm: Skolinspektionen. Tillgänglig på internet:
https://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn-- granskning/Kvalitetsgranskning/Skolinspektionen-granskar-kvaliteten/tematisk-kvalitetsgranskning-av-grundskolors-arbete-med-jamstalldhet/
Skolinspektionen. (2020). Barn och elevombudet [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolinspektionen. 07-02-20. Tillgänglig på internet: https://beo.skolinspektionen.se/sv/
Skolinspektionen. (2017). Förskolans arbete med jämställdhet [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolinspektionen. 2017. Tillgänglig på internet:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kva
litetsgranskningar/2017/jamstalldhet/jamstalldhet-i-forskolan.pdf
Statistiska centralbyrån. (2018). På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2018 [Elektronisk resurs]. Stockholm: Statistiska Centralbyrån. 28-06-17. Tillgänglig på internet: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter- amne/levnadsforhallanden/jamstalldhet/jamstalldhetsstatistik/pong/statistiknyhet/pa-tal-om-kvinnor-och-man.-lathund-om-jamstalldhet-2018/
Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. 2., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. Reviderad utgåva.
Stockholm: Vetenskapsrådet.