Slutsatser om hållbar utveckling

Den teoretiska bakgrunden sammanfattas nedan i ett antal punkter att beakta vid utveckling och exploatering av en ny stadsdel. Dessa punkter används sedan som underlag för utformning av Östra Stranden i det föreslagna gestaltningsprogrammet. Varje punkt efterföljs av en kort sammanfattande text där slutsatser dras.

1. Skapa förutsättningar för delaktighet och inflytande i samhället

Det är viktigt att medborgarna får vara med och fastslå vilken stad de vill ha, hur den ska se ut och fungera. Därför är öppna beslutsprocesser som engagerar medborgarna att eftersträva. Genom att alla i kommunen eller staden får vara med och påverka hur de nationella målen bäst ska nås lokalt ökar lojaliteten och toleransen bland invånarna. 2. Lyft identiteten som kuststad, bygg för framtiden och för 10 000 nya Luleåbor

Luleå kommuns Vision 2050 samt framtidsbilder och mål som ska leda fram till visionen skapar en gemensam bild av hur utvecklingen ska ske i Luleå. Detta är ett viktigt underlag för att säkerställa en hållbar utveckling för staden. En utveckling av Östra Stranden svarar väl mot de två riktningarna ”Lyft identiteten som kuststad året runt” samt ”Bygga för framtiden” som är en del av Luleå kommuns vision. Detta då områdets läge som en del av centrumhalvön vid Skurholmsfjärdens strand är viktigt att ta vara på. Nya bostäder på Östra Stranden skulle även ge möjlighet för fler invånare i staden och kunna bidra till en inflyttning till kommunen. Detta skulle ge en skjuts i arbetet mot 10 000 nya Luleåbor.

3. Skapa ett tydligt stadsmönster med estetiskt tilltalande bebyggelsemiljö

Det är viktigt att staden har ett tydligt mönster som gör att man lätt kan orientera sig. Trygghet och gemenskap främjas dessutom av en tydlig stadsstruktur. Att estetiskt tilltalande utformning av bebyggelsemiljön uttryckligen anges som ett allmänt intresse att beakta vid byggande och planläggning är positivt. Tillsammans med en god funktion bidrar detta till en hållbar stadsutveckling. Ett intressant konstaterande är att vackra ting inte är lika utsatta för vandalism och förstörelse, vilket också leder till en ekonomisk lönsamhet då tingen får en längre livslängd. Detta är något att ha i åtanke vid alla typer av utformningsarbete – att det kan löna sig att lägga ner lite extra tid och möda på just den estetiska biten, trots att denna kan vara svår att mäta.

4. Ta tillvara stadens karaktär och inspireras av beprövade formspråk

Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö bör beaktas och eftersträvas vid exploatering av ett nytt område i en stad. Genom att ha med detta i åtanke kan en god och hälsosam livsmiljö uppnås i den nya stadsdelen, vilket även gynnar resten av staden.

Det är viktigt att ta vara på stadens karaktär vid planering för om- och tillbyggnad. Historiskt viktiga stråk, grönområden och strukturer kan tydliggöra och förklara den

42

karaktär staden har idag. Om kulturhistoriskt värdefull bebyggelse bevaras kan man därför undvika att förlora eller förvanska stadens karaktär.

Att den så kallade kvartersstaden fungerat väl i olika tider och samhällen beror antagligen främst på det Ullstad (2008) konstaterar gällande äldre stadsplaner: De är anpassningsbara. Med kvartersstadens strikta form i kombination med en varierad bebyggelse och ett varierat innehåll kan staden lättare följa med i utvecklingen av staden utan större förändringar på stadsstrukturen i stort.

(Hela staden…) nämner att stadsbyggnadskonst av hög konstnärlig kvalitet ofta har uppnåtts bäst när kreativiteten fått utvecklas inom en begränsande ram. Detta kan antas ha att göra med att man med helt fria tyglar kanske skapar en arkitektur som inte har koppling till platsen eller till den övriga arkitekturen. Även om en diversifierad bebyggelse ska eftersträvas kan byggnader som står utanför sammanhanget motverka en enhetlighet och tydlighet i stadsrummet, vilket riskerar en känsla av förvirring. Därför är det bra att behålla den befintliga skalan i helhet och detalj, även om man väljer ett modernare formspråk på nya byggnader eller kompletteringar.

5. Håll en mänsklig skala på bebyggelsen och låt inte buller hindra utbyggnad

Det har visat sig att höga, storskaliga hus och enformig bebyggelse väcker känslor av uppgivenhet och avståndstagande. Detta är något att ta i beaktning vid planering av ett nytt område. Detsamma gäller de störningar från buller och vibrationer som järnväg och fordonstrafik kan ge upphov till. Genom olika byggnadstekniska lösningar går det att stänga ute mycket av bullret. Att det visat sig vara möjligt att skapa s.k. tysta sidor som understiger riktvärdena trots bullerstörningar är också bra att veta, liksom att det kan vara lämpligt att placera kontor närmast järnvägen. Buller behöver alltså inte utgöra ett hinder vid utbyggnad av staden.

6. Planera för funktionsblandning och folkliv

Utöver en varierad bebyggelse och olika upplåtelseformer bör bostäder vara riktade mot olika brukargrupper. En sådan stadsdel bidrar till en nyanserad befolkning och skapar möjligheter att bo kvar inom samma område om man av olika anledningar måste byta bostad. I stadsmiljö bör bostäder vara blandade med arbetsplatser, handel och service för att skapa en intressantare miljö att vistas i, både för boende i området och stadsbesökare. Det är också viktigt med en sådan funktionsblandning vid transportnoder, då dessa visat sig användas effektivare samtidigt som kommersiell verksamhet i dess närhet gynnas. Kontor i ett stationsnära läge har dessutom visat sig gynna tågresande och minska bilkörning.

Varierade målpunkter gör att fler söker sig till resecentrumet och dess närområde, utöver de som ska resa. Det har visat sig att de flesta som idag åker tåg, går eller cyklar till stationen. Detta innebär ett upptagningsområde på 1-2 km, inom vilket de viktigaste målpunkterna bör ligga. Liv och rörelse under en större del av dygnets timmar är något som gör att en stadsdel upplevs tryggare. Polisens trygghetsrapport

43

(2009) visar bl.a. att det finns en något större otrygghet att vistas ute en sen kväll i Luleå centrum jämfört med i övriga kommunen, men att detta inte är så påtagligt att man avstår från aktiviteter. Detta verkar positivt, då Luleå centrum ska vara en både trygg och säker plats att vistas och bo på.

7. Skapa estetiska, funktionella och tillgängliga offentliga rum

Stadens offentliga rum är viktiga då de ger möjlighet till möten och samtal. Gatornas, torgens och parkernas utformning ska vara estetiskt tilltalande samtidigt som de ska fungera för både människor och trafik, i stillhet och i rörelse. Av alla offentliga platser är gatan det viktigaste rummet för liv, rörelse och möten i staden.

Eftersom alla har olika förutsättningar bör man utgå från varje enskild individ vid planering. Gena gång- och cykelvägar med måttliga lutningar är att eftersträva, men också alla byggnader och allmänna färdmedel med hållplatser måste anpassas till rörelsehindrades och andra funktionshindrades förmåga för att alla som fysiskt klarar en förflyttning ska kunna genomföra den på egen hand.

8. Planera för tillgänglig grönska, frisk luft och en integrerad dagvattenhantering

Att luftföroreningar bedöms orsaka runt 700 av 35 000 cancerfall i Sverige per år är en indikation på att fordonstrafiken måste minska. Dessutom smutsar avgaserna ner fasader, balkonger och uteplatser vilket gör att dessa inte kan användas. Genom att plantera träd kan något av dammet och partiklarna bindas. Grönområden är också bra då de reglerar vind och temperatur samt gynnar rekreation och friluftsliv i staden. Att i grönområdena även integrera dagvattenhantering berikar stadsmiljön, utjämnar nederbördstoppar och möjliggör effektivare rening. Gröna tak kan vara ett komplement till dagvattenhanteringen och kompenserar till viss del för de gröna ytor som bebyggs vid förtätning eller nyexploatering.

9. Främja fysisk aktivitet och skapa trygga och säkra färdvägar för gående och cyklister Att få fler att gå och cykla istället för att ta bilen ligger i samhällets intresse. Regelbunden fysisk aktivitet ger bättre hälsa och välbefinnande samt sjukdomsförebyggande effekter. Lyckas man hålla sig fysisk aktiv genom livet kan man dessutom hålla sig friskare och leva ett oberoende liv längre.

En av kommunens viktigaste uppgift är att ge invånarna en trygg, trivsam och vacker miljö att vistas i. För att undvika otrygghet när man färdas till fots eller med cykel är det viktigt med alternativa färdvägar som har god överblickbarhet och belysning nattetid. Djupa, smala tunnlar, gångbroar, passager och återvändsgränder bör undvikas, liksom nischer, hörn och vegetation där det går att gömma sig. Att gå eller cykla istället för att välja bilen har inte bara positiva effekter på folkhälsan utan även på miljön. T.ex. kan ytor i staden som annars behövs till fordonstrafik användas på andra sätt. För att skapa säkra färdvägar för gång- och cykeltrafikanter kan det ofta behövas planskilda korsningar.

44

Ett slagkraftigt medel för att öka cykelanvändandet har visat sig vara goda parkeringsmöjligheter. Detta har antagligen att göra med att man när man väljer att cykla vill ha möjlighet att ta sig ända fram till målet. Finns där inga parkeringsplatser förlorar cykelresan en stor del av sin smidighet och risken finns att man väljer att ta bilen istället. För att gynna anslutningsresor med cykel till en kollektivtrafiknod är det därför viktigt med goda cykelparkeringsmöjligheter. Detta gäller både korttidsparkering utomhus och långtidsparkering i cykelgarage.

10. Planera för ett tillgängligt, funktionellt och miljövänligt transportsystem

Genom att eftersträva ett tillgängligt och funktionellt transportsystem kan rättvisa, jämställdhet, utveckling och sysselsättning uppnås och utökas i samhället. Satsar man dessutom på miljövänliga transporter kan de nationella miljökvalitetsmålen nås. Fordonsutvecklingen som skett och fortfarande sker gör att transporthastigheterna har ökat. Genom att en större region nås på samma tid skapas möjligheter till en större och mer varierad arbetsmarknad samt underlag för en utökad service. Man kan minska transportavstånden genom att skapa knutpunkter för olika trafikslag som samtidigt är attraktiva målpunkter då de innehåller bostäder, arbetsplatser, service och kulturutbud. Vad gäller bilparkeringar så är det bättre med många små parkeringsplatser omgärdade av grönska än med ett stort parkeringsfält. Olika hastighetsdämpande åtgärder behövs i staden där de olika trafikslagen blandas, men dessa bör utformas med hänsyn till gatans karaktär och stadens identitet.

Att resa kollektivt är mer yteffektivt än att resa med bil, då ytor frigörs som kan användas för andra mer positiva urbana aktiviteter. Kollektivtrafiken skapar tillgänglighet för de som av olika anledningar inte har tillgång till bil, vilket gynnar både jämställdhet och jämlikhet. Det ska gå smidigt att angöra stationen eller resecentrumet till fots, med cykel, lokal- och länstrafikbussen, tåg och även med bil och taxi.

11. Använd generella avstånd för järnvägsnära samhällsplanering

De generella avstånden från järnväg till olika verksamheter och bebyggelsestrukturer sammanfattas i figur 9, s.45. Runt 10 meter från spårmitt får lägre vegetation finnas och här får även bilvägen börja. Parkering, garage och förråd samt mindre parkträd får finnas med början 15 meter från spårmitt. För större parkträd gäller ca 30 meter, liksom för kontorsverksamhet. Bostäder bör ligga 30-50 meter från spårmitt som närmast. Troligtvis behövs då någon slags bullerskärm.

45

 Lägre vegetation och avstånd till vägkant (ca 10 m)

 Parkering, garage, förråd och mindre parkträd (ca 15 m)

 Kontor, större parkträd (ca 30 m)  Bostäder (från ca 30-50 m)

Figur 9 Generella avstånd från järnväg till olika verksamheter på Östra Stranden. Innifrån och ut: Lägre vegetation och avstånd till vägkant, ca 10 meter (grön); Parkering, garage, förråd och mindre parkträd, ca 15 meter (blå); Kontor, större parkträd, ca 30 meter (orange); Bostäder från 30-50 meter (röd).

46