Utifrån denna fallstudie kan man dra en rad intressanta slutsatser. Jag kom-mer först att redovisa dem och sedan diskutera dem närmare nedan.
Läs- och skrivpraktiken på Grunden Media fostrar en kultur som leder till att deltagarna aktivt kan skapa sig en egen identitet inom ramen för gemenskapen.
Läs- och skrivpraktiken på Grunden Media skapar möjligheter för ett livslångt lärande i stället för att fostra en vård- eller förvaringskultur
Läs- och skrivpraktiken på Grunden Media skapar olika former för medlemskap i en bredare social gemenskap än vad många av deltagarna annars skulle få.
Läs- och skrivpraktiken på Grunden Media fostrar en kultur där deltagarna skapar kontakter dels med varandra, dels med det omgivande samhället. Med andra ord, praktiken leder till att de får ett ökat ett ökat socialt nätverk.
Läs- och skrivpraktiken på Grunden Media är i sig en effekt av ett aktivt engagemang hos handledarna.
För personer med utvecklingsstörning, precis som för alla andra personer, är det viktigt att få möjlighet att utveckla sitt läsande och skrivande. Ut-vecklingen har de senaste åren gått mot en explosionsartad ökning av in-skrivningar på Daglig verksamhet. Personer med utvecklingsstörning har fått allt svårare att komma in på arbetsmarknaden. Det kan naturligtvis ha
flera orsaker. En kan vara att de inte har tillräcklig skrivkompetens. Även om de inte kommer in i arbetslivet är det angeläget att de uppmuntras att utveckla sina läs- och skrivfärdigheter, eftersom att kunna läsa och skriva är en förutsättning för att kunna bli delaktig i samhället. Men det är också viktigt att kunna kommunicera vad man skrivit. Då kan man få kontakt med andra människor, och det i sin tur leder i förlängningen till att språk och skrivande utvecklas ytterligare. Dessutom torde deltagarna genom att få en identitet som skrivare stärkas i sin självbild (jfr Wenger 1998). Här har Daglig verksamhet ett stort ansvar.
I denna pilotstudie har jag via visuell etnografi försökt fånga de skriv- aktiviteter som försiggår i en skrivpraktik på Grunden Media. Metoden har sina fördelar därför att den kan gestalta skrivandet i praktiken. Det finns dock en nackdel med att fotografera skrivaktivteter eftersom det är förenat med vissa svårigheter att ge skrivpraktiken rättvisa.
Grunden Media lever upp till ansvaret att utveckla deltagarnas skriv- aktiviteter. Här blir deltagarna inte passivt insocialiserade som omsorgs- tagare, eftersom handledarna inte tillämpar det ”omsorgstänk” som pri-oriterar vård och omsorg på bekostnad av läs- och skrivundervisning. På Grunden Media lyckas man förena den viktiga omsorgen och det goda emo-tionella klimatet med meningsfulla läs- och skrivaktiveter.
Mottot som verkar genomsyra verksamheten är att människor måste få misslyckas för att de ska utvecklas. Följaktligen ser handledarna möj- ligheter hos deltagarna, uppmuntrar deras kreativitet (Wenger 1998) och utmanar dem i deras närmaste utvecklingszon (Vygotsky 1962). Genom att låta deltagarna interagera aktivt runt de meningsfulla aktiviteterna triggas deras kognitiva potentialer i den aktuella situationen (Wenger 1998). Resul-taten är i överensstämmelse med Van den Bos et al. 2007:840ff., Alfassi et al.
2009:295ff., Lundberg & Reichenberg 2013:93ff. och Reichenberg 2013.
På Grunden Media verkar det finnas vad man brukar kalla motstånds- identitet (Wenger 1998:164ff.). Anne och Sofie och deras kamrater vägrar ac-ceptera samhällets tillskrivna roller utan i stället skapar de sig identitet gen-om sina läs- och skrivaktiviteter. De är således personer sgen-om erkänner sina svårigheter men som inte tillåter att de därför reduceras som människor. De vill inte bli sedda som ett stort ”funktionshinder”. Anne och Sofie fångade detta när de framhärdade i att ”ingen ska känna sig utanför. Aldrig stänga ute någon från en grupp. Aldrig tala oförskämt om någon eller om varandra.
Man får inte peka ut varandra. Man ska inte tala illa om någon person som inte är närvarande och inte kan försvara sig.”
Finns då inga kritiska synpunkter på resultaten? En sådan skulle kunna vara att jag intervjuat för få deltagare under en för kort period i denna pilot- studie. Detta är en rimlig invändning och det har redan öppnat upp för en
studie där jag återkommande besöker verksamheten, och där jag också in-tervjuar andra deltagare.
KÄLLOR OCH LITTERATUR
Alfassi, Miriam, Weiss, Itzhak & Lifshitz, Hefziba 2009. The efficacy of reciprocal teach-ing in fosterteach-ing the readteach-ing literacy of students with intellectual disabilities.
I: European Journal of Special Needs Education 24. S. 291–305.
Cuban, Larry 1990. Reforming Again, Again, and Again. I: Educational Researcher 19:1.
S. 3–13.
Färm, Kerstin 2004. Fritid och kultur. I: Ann Bakk & Karl Grunewald (red.), Omsorgsboken.
en bok om människor med begåvningsmässiga funktionshinder. 4:e omarbetade upp- lagan. Stockholm: Liber. S. 296–304.
Gee, James Paul 2000. Identity as an analytic lens for research in education. I: Review of Research in Education 25. S. 99–125.
Grunden Media <www.grundenmedia.se>. Hämtat 8.1.2012.
Grunewald, Karl 2009a. Från idiot till medborgare. Stockholm: Gothia.
Grunewald, Karl 2009b. Lång väg från idiot till medborgare. I: Specialpedagogik 5. S. 9–12.
Grunewald, Karl 2011. Utvecklingsstördas historia. Arbetet eller sysselsättning – ett måste! I: UNIK 5. S. 31.
Jackson, Robin 2003. [Recension av] Mental retardation: Definition, classification and systems of support. American Association on Mental Retardation. I: British Jour-nal of Developmental Disabilities 49:96. S. 53–54.
Koppenhaver, David A. 2000. Literacy in AAC: What should be written on the envelope we push? I: Augmentative and Alternative Communication 16. S. 267–277.
Lundberg, Ingvar & Reichenberg, Monica 2013. Development of reading comprehension among adolescents with mild intellectual disabilites – An intervention study. I:
Scandinavian Journal of Educational Research 1. S. 89–100.
Nilholm, Claes 2005. Specialpedagogik. Vilka är de grundläggande perspektiven? I: Peda-gogisk Forskning i Sverige 10:2. S 124–138.
Pink, Sarah 2008. Mobilising Visual Ethnography: Making Routes, Making Place and Making Images. I: Forum: Qualitative Social Research. Sozialforschung 9:3. Art. 36.
Reichenberg, Monica 2010. Elever i gymnasiesärskolan läser och samtalar kring lättlästa texter. I: Dagrun Skjelbred & Bente Aamotsbakken (red.), Faglig lesing i skole og barnehage. Oslo: Novus forlag. S. 97–121.
Reichenberg, Monica 2013. ”I liked the text about the little bird”. Five intellectually disab- led persons talk about texts. I: Scandinavian Journal of Disability Research 15. S.
108–124.
Rosenström, Lotta 2009. ”Sån kärlek har man aldrig varit med om.” En studie av högläsning för personer med demens. Opublicerad magisteruppsats. Stockholm: Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete.
Selander, Staffan 2008. Designs for learning – a theoretical perspective. I: Designs for learning 1. S. 19–21.
Skjelbred, Dagrun 2013. Tekstkulturer, teksthendelser og skrivehandlinger i skolen. Vad sier læreplanene? I: Norunn Askeland & Bente Aamotsbakken (red.), Syn for skriv-ing. Læringsressurser og skriving i skolens tekstkulturer. Oslo: Cappelen Damm Akad-emisk. S. 56–68.
Swärd, Ann-Katrin & Florin, Kristina 2011. Särskolans verksamhet. Uppdrag, pedagogik och bemötande. Lund: Studentlitteratur.
Wenger, Etienne 1998. Communities of practice. Learning, meaning and identity. New York:
Cambridge University Press.
Van den Bos, K. P. et al. 2007. Adults with mild intellectual disabilities: Can their reading comprehension ability be improved? I: Journal of Intellectual Disability Research 51:11. S. 835–849.
Vygotsky, Lev S. 1962. Thought and Language. (Studies in communication.) Cambridge, Mass: M.I.T. Press.
Muntlig information: Peter Mattson 10.2.2012.
ANN-CATRINE EDLUND är docent i nordiska språk vid Institutionen för språkstudier, Umeå universitet. I sin forskning intresserar hon sig för vardag- ligt skriftbruk i början av 1900-talet i norra Sverige. Hon har genomfört fallstudier av kvinnors dagböcker och visböcker, se t.ex. Ett rum för dagen (2007). Hon har varit koordinator för det RJ-finansierade nordiska nätver-ket ”Vardagligt skriftbruk. Diakrona perspektiv på literacy i Sverige och övriga Norden” 2009–2012 och är medlem i styrgruppen för ett nordiskt och tvärvetenskapligt projekt ”Reading and Writing from Below: Toward a New Social History of Literacy in the Nordic Sphere During the Long Nineteenth Century”.
PER-OLOF ERIXON är fil.dr i litteraturvetenskap och professor i pedago-giskt arbete vid Umeå universitet. Hans forskningsintresse är inriktat mot modersmålsundervisning i svensk skola. I två projekt, ”Genrer i rörelse” (VR 2005–2006) och ”Skolämnesparadigm och undervisningspraktiker i skärm-kulturen” (VR 2010–2012) studerar han hur ny digital teknologi utmanar skolämnets paradigm. I ett academic literacy-projekt, ”Kampen om texten”
(VR 2012–2015), utforskar han hur studenter förhåller sig till olika discip- linära skrivtraditioner och epistemologier.
SUSANNE HAUGEN är universitetslektor i nordiska språk vid Institu-tionen för språkstudier, Umeå universitet. I sin forskning har hon intresser-at sig för relintresser-ationen mellan standardisering och vardagligt skriftbruk i väst-nordiska språk. För närvarande forskar hon kring vardagligt skriftbruk på Island kring sekelskiftet 1900 inom det tvärvetenskapliga projektet ”Read-ing and Writ”Read-ing from Below: Toward a New Social History of Literacy in the Nordic Sphere During the Long Nineteenth Century”.
SOFIA KOTILAINEN är fil.dr i Finlands historia och innehar en postdok-toral forskartjänst inom Finlands Akademi (Suomen Akatemia) med plac-ering vid Institutionen för historia och etnologi vid universitetet i Jyväsky-lä. Hon har studerat finska namnpraktiker över tid ur kultur-, familje- och genushistoriskt perspektiv, immateriella kapital inom sociala relationer samt literacy- och utbildningshistoria under perioden 1700–1950. Postdok-torprojektet benämns ”The Benefits of Literacy in Everyday Life”.
BRITT LILJEWALL är fil.dr i historia och docent i agrarhistoria vid Sver-iges lantbruksuniversitet. Hon har i sin forskning studerat olika genrer av folkligt självbiografiskt skrivande under 1800-talet. I Bondevardag och
sam-BERIT LUNDGREN är universitetslektor i pedagogiskt arbete vid Institu-tionen för språkstudier, Umeå universitet. Fokus i hennes forskning är un-dervisning och lärande inom literacy och svenska som andraspråk. Senast har hon publicerat sig i Education Inquiry 4:2 (2013). I ett samarbete med forskare vid Nelson Mandela Metropolitan University, Port Elizabeth, har hon studerat elevers skrivande och läsande i sydafrikanska skolor.
MONICA REICHENBERG är professor i allmändidaktik vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet. Tidigare var hon professor i literacy vid Institutionen för språkstudier, Umeå universitet.
Hon är vetenskaplig ledare för ett nordiskt forskningsprojekt om läsning i grundsärskolan och genomför den svenska delen av studien. Hennes forskningsintressen är läsförståelse, interventionsstudier och texters till-gänglighet ur ett delaktighetsperspektiv.
KARIN STRAND är fil.dr i litteraturvetenskap och forskningsarkivarie vid Svenskt visarkiv i Stockholm. Efter doktorsavhandlingen om den sentimen-tala schlagertraditionen i Sverige, Känsliga bitar. Text- och kontextstudier i sentimental populärsång (2003), har hennes forskningsintressen kretsat kring motiv i och mediering av äldre populära visor i former som skillingtryck och handskrivna visböcker. Från och med hösten 2013 deltar hon i det treåri-ga forskningsprojektet ”Utanförskapets röster” (finansierat av Kulturrådet) med en studie av tiggarverser och blindvisor i skillingtryck.
GUNNAR TERNHAG är professor i musikvetenskap vid Stockholms uni-versitet och professor i ljud- och musikproduktion vid Högskolan Dalarna.
I flera artiklar har han behandlat handskrivna visböcker såsom vissångares egna dokumentationer av sitt visintresse. Han är också redaktör för an-tologin Samlade visor. Perspektiv på handskrivna visböcker (2008).
INGRID ÅKESSON är fil.dr i musikvetenskap och forskningsarkivarie vid Svenskt visarkiv i Stockholm. Hennes forskningsområden omfattar olika as-pekter på folkliga sångtraditioner, historiskt och i nutiden. Hon har behand-lat förhållandet mellan muntligt och skriftligt, gehör och text, bland annat i Folklig koralsång tillsammans med Margareta Jersild (2000) och i artikeln
”Oral/Aural Culture in Late Modern Society? Traditional Singing as Profes-sionalized Genre and Oral-Derived Expression” i Oral Tradition 27:1 (2012).
Kungl. Skytteanska Samfundet. I anslutning till tidskriften utges två mo-nografiserier, Northern Studies Monographs (publikationsspråk engelska, tyska och franska) och Nordliga studier (publikationsspråk svenska, norska och danska).
Tidskriftens chefredaktör är:
Professor Lars-Erik Edlund Institutionen för språkstudier Umeå universitet
SE-901 87 Umeå
lars-erik.edlund@nord.umu.se www.jns.org.umu.se
Northern Studies Monographs
1. Heidi Hansson & Catherine Norberg, eds., Cold Matters: Cultural Perceptions of Snow, Ice and Cold. Umeå 2009.
2. Giuseppe Nencioni, The Italians in the Arctic Explorations: A Critique of the Reinterpretation of Nationalism. Umeå 2010.
Nordliga studier
1. Olle Sundström, ”Vildrenen är själv detsamma som en gud”: ”gudar”
och ”andar” i sovjetiska etnografers beskrivningar av samojediska världs-åskådningar. Umeå 2008.
2. Gunnar Hauk Gjengset, Matti Aikio: verk og virke. Umeå 2011.
3. Ann-Catrine Edlund (red.), Att läsa och att skriva. Två vågor av vardagligt skriftbruk i Norden 1800–2000. Umeå 2012.
4. Ann-Catrine Edlund & Susanne Haugen (red.), Människor som skriver.
Perspektiv på vardagligt skriftbruk och identitet. Umeå 2013.