Tidigare forskning visar att det kan vara svårt att komma bort från att kategorisera barn samt vikten av sociala sammanhang för barns delaktighet. Ramverket Building Blocks syftar till att alla barn och barn i behov av stöd ska inkluderas i gruppen och att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Building Blocks kan vara ett material som genom samtal kan vägleda pedagoger att anpassa förskolans verksamhet för att möta barns olika behov och skapa möjlighet till att delta, lära och utvecklas tillsammans. Denna studie har fokuserat på att kritiskt granska materialet och dess användbarhet i den svenska förskolan gällande specialpedagogiska situationer. I vår studie framkom tydligt utifrån pedagogens perspektiv att förändringar i verksamheten på de tre avdelningarna har gynnat alla barn och varje barn. Det vore av intresse att forska vidare utifrån barnets perspektiv hur ramverket Building Blocks kan bidra till deras lärande och utveckling i specialpedagogiska situationer.
42
Referenser
Ahlberg, A. (Red.) (2009). Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning. (1.
uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Ahlberg, A. (2007) Specialpedagogik - ett kunskapsområde i utveckling. I Vetenskapsrådet.
Reflektioner kring specialpedagogik: sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Ainscow, M., Dyson, A., Goldrick, S., & West, M. (2012). Making schools effective for all:
rethinking the task. School Leadership & Management, 32(3), 197–213.
Askland, L. & Sataøen, S.O. (2003). Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns uppväxt.
(1. uppl.) Stockholm: Liber.
Assarson, I. (2009). Utmaningar i en skola för alla: några filosofiska trådar. Stockholm:
Liber
Barron, K. (Red.) (2004). Genus och funktionshinder. Lund: Studentlitteratur.
Benjamin, T. E., Lucas-Thompson, R. G., Little, L. M., Davies P. L., & Khetani, M. A.
(2017): Participation in Early Childhood Educational Environments for Young Children with and Without Developmental Disabilities and Delays: A Mixed Methods Study. Physical &
Occupational Therapy In Pediatrics, 37:1, 87-107, DOI:10.3109/01942638.2015.1130007 Björk-Åkesson, E. (2014). Specialpedagogik i förskolan. I A. Sandberg (Red.), Med sikte på förskolan - barn i behov av stöd (s. 23–41). Lund: Studentlitteratur.
Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Bryman, A., (2013). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB
Castro, S., Granlund, M. & Almqvist, L. (2017) The relationship between classroom quality-related variables and engagement levels in Swedish preschool classrooms: a longitudinal study, European Early Childhood Education Research Journal, 25:1, 122-135, DOI:
10.1080/1350293X.2015.1102413
Edefelt, D. (2015). Utmaningar i förskolan.: att förebygga problemskapande beteende.
Stockholm: Gothia Fortbildning.
Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. (3. [rev.] uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Eriksson, L.T. & Hultman, J. (2014). Kritiskt tänkande: utan tvivel är man inte riktigt klok. (2.
uppl.) Stockholm: Liber.
43
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.
Fischbein, S. (2007) Specialpedagogik i ett historiskt perspektiv. I Vetenskapsrådet (2007).
Reflektioner kring specialpedagogik: sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Fischbein, S. & Österberg, O. (2004). Mötet med alla barn. Gleerups Utbildning AB.
Gerrbo, I. (2012). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering i praktiken.
Akademisk avhandling i pedagogik, vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik.
Acta Universitatis Gothoburgensis. http://hdl.handle.net/2077/30583
Gjems, L. (1997). Handledning i professionsgrupper: ett systemteoretiskt perspektiv på handledning. Lund: Studentlitteratur.
Graham, L. J. & Harwood, V. (2011) Developing capabilities for social inclusion: engaging diversity through inclusive school communities. International Journal of Inclusive Education.
Vol. 15, No. 1, February 2011, 135–152.R
Gustafsson, J. & Myrberg, E. (2002). Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat: en kunskapsöversikt. Stockholm: Statens skolverk.
Göransson, K., Lindqvist, G., Klang, N., Magnusson, G., & Nilholm, C. (2015). Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning: en enkätstudie. Karlstad:
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogiska studier, Karlstads universitet.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:784444/FULLTEXT01.pdf
Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Stockholm: Statens skolverk.
Hautaniemi, B. (2015). Hermeneutikens och etikens betydelse för lärande. I B. Qvarsell, C.
Hällström och A. Wallin (Red (2015). Den problematiska etiken. Om barnsyn i forskning och praktik. Göteborg: Daidalos förlag.
Helldin, R. (2010). Kritik, vetenskap och profession i en rättvis skola. I R. Helldin & B.
Sahlin (red.). Etik i specialpedagogisk verksamhet. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Hjörne, E., & Säljö, R. (2008). Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Janson, U. (2001). Togetherness and Diversity in Preschool Play e Togetherness f et la Diversité dans le jeu des Enfants d'âge Préscolaire Sentimiento de Unio´n y Diversidad en el Juego Preescolar. International Journal of Early Years Education, 9:2, 135–143, DOI:
10,1080/ 713 670 687.
Jobér, A. (2015). Social klass i skolan: det kompensatoriska uppdraget. (1. utg.) Stockholm:
Natur & kultur.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
44
Lundqvist, J., Allodi Westling, M., & Siljehag, E. (2015b). Inclusive education, support provisions and early childhood educational pathways in the context of Sweden: A longitudinal study. International Journal of Special Education, 30 (3), 3–16. 5.
Lutz, K. (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola: möte med det som inte anses lagom. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Lutz, K. (2009). Kategoriseringar av barn i förskoleåldern [Elektronisk resurs]: styrning &
administrativa processer. Diss. Lund: Lunds universitet, 2009. Malmö.
Lutz, K. (2006). Konstruktionen av det avvikande förskolebarnet: en kritisk fallstudie angående utvecklingsbedömningar av yngre barn. Licentiatavhandling Malmö: Malmö högskola, 2006. Malmö.
Merriam, S.B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod (Nilsson, B.). Lund: Studentlitteratur.
Normell, M. (2002). Pedagog i en förändrad tid - om grupphandledning och relationer i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Nuthall, G. (2004). Relating classroom teaching to student learning: A critical analysis of why research has failed to bridge the theory-practice gap. Harvard educational review, 74 (3), 273-306.
Nylund, M., Sandback, C., Wilhelmsson, B. & Rönnerman, K. (2016). Aktionsforskning i förskolan - trots att schemat är fullt. (Andra upplagan (reviderad)). Stockholm: Lärarförlaget.
Odom, Samuel L. (2016). The Role of Theory in Early Childhood Special Education and Early Intervention. In: Reichow B., Boyd B., Barton E., & Odom S. (Eds.) Handbook of Early Childhood Special Education (pp. 21-36). Switzerland: Springer International Publishing.
https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1007/978-3-319-28492-7
Palla, L. (2013). Konstruktioner av det behövande barnet. Om “vad”, “vem” och
intersubjektivitet i en specialpedagogisk förskolekontext. I J. Aspelin (Red.), Relationell specialpedagogik: i teori och praktik (s. 163–177). Kristianstad: Kristianstad University Press.
Palla, L. (2009). En förskola för alla: tre artiklar om förskola och (special)pedagogik.
Kristianstad: Kunskapsgruppen för specialpedagogik, Sektionen för lärarutbildning, Högskolan Kristianstad.
Persson, B. (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. (3., omarb. uppl.) Stockholm: Liber.
Qvarsell, B. (2015). Etik i barnrelaterad pedagogisk forskning och praktik – som en fråga om respekt. I C. Hällström, A. Wallin & B. Qvarsell. Den problematiska etiken: om barnsyn i forskning och praktik. (1. uppl.) Göteborg: Daidalos.
Regeringens proposition 1992/93:159 Om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Reichow, B. (2016). Evidence-Based Practice in the Context of Early Childhood Special Education. In: Reichow B., Boyd B., Barton E., & Odom S. (Eds.) Handbook of Early Childhood Special Education (pp. 107-121). Switzerland: Springer International Publishing.
https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1007/978-3-319-28492-7
45
Renblad, K., Brodin, J. (2012). Kvalitén i förskolan påverkar barns välbefinnande: Några förskolechefers syn på den nya läroplanen och kvalitet i förskolan. Socialmedicinsk Tidskrift, 89 (4–5), 416–424.
Rienecker, L. & Stray Jörgensen, P. (2014). Att skriva en bra uppsats. (3., omarb. uppl.) Lund: Liber.
Rosenqvist, J. (2007). Några aktuella specialpedagogiska forskningstrender. I Vetenskapsrådet (2007). Reflektioner kring specialpedagogik: sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Runström Nilsson, P. (2015). Pedagogisk kartläggning: att utreda och dokumentera elevers behov av särskilt stöd. (3., [uppdaterade] uppl.) Malmö: Gleerup.
Sandall, S. R., & Schwartz, I. S. (2008). Building Blocks for Teaching Preschoolers with Special Needs (2nd ed.). Baltimore: Paul H. Brookes
Sandall, S. R., Schwartz, I. S. & Gauvreau, A. (2016). Using Modifications and
Accommodations to Enhance Learning of Young Children with Disabilities: Little Changes That Yield Big Impacts. In: Reichow B., Boyd B., Barton E., & Odom S. (Eds.). Handbook of Early Childhood Special Education (pp. 349-361). Switzerland: Springer International
Publishing.
https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1007/978-3-319-28492-7
Sheridan, S. & Pramling Samuelsson, I. (2016). Barns lärande: fokus i kvalitetsarbetet. (2.
uppl.) Stockholm: Liber.
Siljehag, E. (2012). Demokrati och frigörande med estetik: Ett led i en medvetenhetsprocess för alla barn? I A. Klerfelt & B. Qvarsell (Red.), Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken.
(s. 199–218). Malmö: Gleerups.
Skolinspektionen (2016). Förskolans pedagogiska uppdrag [Elektronisk resurs].
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsg ranskningar/2016/forskolan-ped-uppdrag/rapport-forskolans-pedagogiska-uppdrag.pdf Skolverket (2005). Handikapp i skolan. Det offentliga skolväsendets möte med
funktionshinder från folkskolan till nutid. Rapport 270. Stockholm: Fritzes.
Statens Skolverk [SE] Dnr U2017/1929/S. Översyn av läroplanen för förskolan – genomförandeplan. Hämtad 26 november, 2017 från Skolverket,
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3848 [Redovisning av plan för genomförandet av regeringsuppdraget om en översyn av läroplanen för förskolan hämtad från sida på nätet som kan förändras]
Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm:
Norstedts akademiska förlag.
46
Sverige (2016). Skollagen (2010:800): med lagen om införande av skollagen (2010:801). (7., [uppdaterade] uppl.) Stockholm: Wolters Kluwer. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Sverige. Skolverket (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. uppl.]). Stockholm:
Skolverket.
https://www.skolverket.se/regelverk/skolfs/skolfs?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverke t.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolfs%2Fwpubext%2Ffs%2FRecord%3Fk%3D572
Sverige. Skolverket (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3299.pdf%3Fk%3D3299
Sverige. Skolverket (2006). På andras villkor: skolans möte med elever med funktionshinder.
Stockholm: Skolverket.
Sverige. Specialpedagogiska skolmyndigheten (2016). Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning: Handledning: förskola, skola och fritidshem. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Säfström, C. (2015). Jämlikhetens pedagogik. (1. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning.
Söder, M. (red.) (2005). Forskning om funktionshinder: problem, utmaningar, möjligheter.
Lund: Studentlitteratur.
Tallberg Broman, I., Vallberg Roth, A-C., Palla, L. & Persson, S. (2015). Förskola – Tidig intervention. Stockholm: Vetenskapsrådet.
UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter.
Stockholm: UNICEF Sverige. https://unicef.se/barnkonventionen https://lagen.nu/2010:800#K8P1S1N1
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva).
Stockholm: Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/nyheterpress/nyheter2017/godforskningssedinyomarbetadversion.5.7da5d2 8715e1bca492d1a433.html
Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Handledning (2016). Specialpedagogiska skolmyndigheten. Härnösand.
https://www.spsm.se/globalassets/tillganglighet/spsm_vv_handlingsplan_forskola_juni2016_t illganglig.pdf
Westling Allodi, M. (2007) Equal Opportunities in Educational Systems: The case of Sweden. European Journal of Education, 42 (1), 133–146.
Westling Allodi, M. (2016) Särskilt stöd i den svenska skolan och internationellt - en jämförande analys av policy och praktik för specialpedagogiska insatser och särskilt stöd.
Working Paper Serie, 3:2016, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
47
Åsén, G. (red.) (2015). Utvärdering & pedagogisk bedömning i förskolan. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Åsén, G., & Vallberg Roth, A. C. (2012). Utvärdering i förskolan: En forskningsöversikt.
Stockholm: Liber.
48