Tematisering och korsanalys av genomförda samtal och enkäter

En korsanalys utifrån de tre avdelningarnas samtal och enkätsvar har utförts för att finna skillnader och likheter gällande pedagogernas uppfattningar kring ramverket. Sammanlagt har det utförts 15 samtal som efter bearbetning och analys har lett oss till två tematiseringar:

vägledande samtal samt anpassningar för alla barn och varje barn som i korsanalysen redovisar samtalsgruppens arbete.

Tema 1: Vägledande samtal.

Under första samtalet var alla avdelningars pedagoger aktivt deltagande. Pedagogerna på förskolan Blå och Grön visade stort intresse kring sitt deltagande i studien: “vi tror… det hjälper oss att få lite struktur på gruppen” (avd. Grön, samtal 1) vilket skiljde sig från förskolan Röd där gruppen inledningsvis signalerade tidsbrist och stress vid uppstart av en ny termin.

Ytterligare funderingar kring nystart på termin lyftes av pedagogerna på förskolan Blå och Grön gällande verksamhetens struktur, ny barngrupp, nytt arbetslag och hur det påverkar pedagogerna i deras arbete under studien. Alla uppsatsskrivare informerade pedagogerna på avdelningarna kring aktionsforskning och samtalsgrupperna fick utdrag ur Aktionsforskning i förskolan - trots att schemat är fullt av Rönnerman (2016) att läsa. En pedagog på förskolan Blå lyfte att tankesättet kring aktionsforskning liknar hur pedagogerna tidigare arbetat genom att utse ett förändringsområde, arbeta med det, utvärdera och börja om på nytt. På avd. Grön reflekterade en pedagog i samtal 2 utifrån Kvalitetsskattning kriterie 6 kring aktionsforskning som en bra metod i samband med att få arbeta med projekt: "Det var väl så aktionsforskning var, jag tyckte det lät bra. Att man få göra egna projekt...samtidigt påminner det lite om Lyssnandets pedagogik också". Samtalsgruppen på avdelning Röd och Blå diskuterade olika tolkningar av frågorna i kvalitetsskattningen utifrån hur de betonar orden i frågeställningarna och om de olika tolkningarna har betydelse för sin skattning och vidare arbete. Citatet nedan visar diskussion kring tolkningar i Kvalitetsskattning gällande fråga 6: Arbetar barnen med projekt och ges det möjlighet till att leka och utforska?

Pedagog 1: Nej, inte med projekt just, inte än men de ges ju möjlighet att utforska och leka Uppsatsskrivare R: Ja, där kan man tänka på frågan... att det är två frågor i en Pedagog 2: Jaha…jag tänkte att leka och utforska i projektet.

(Avd. Röd, samtal 2)

Pedagogerna på avd. Blå uttryckte till skillnad mot avd. Röd gällande var betoning på vissa ord läggs i fråga 2: Erbjuds barnen olika aktiviteter under hela dagen? och ansåg att frågan kan tolkas på olika sätt beroende om man lägger betoningen på ordet olika eller hela. Vidare lyftes på avd. Röd hur de arbetar med att förbereda ett barn i behov av stöd genom att samtala och

finnas nära honom som stöd i verksamheten i de situationer som kan vara utmanande för barnet som en pedagog berättar: “förbereda honom vad som finns och stötta där vi ser att det kan bli jobbigt…att vi kan vara med i bakgrunden” (Samtal 3).

Alla tre samtalsgrupper lyfte tankar på organisationsnivå samt grupp- och individnivå i relation till verksamheten. Avdelning Röd diskuterade skattning av individuella barn och uppsatsskrivare R förtydligade att skattningen är på gruppnivå och vid granskning av sin verksamhet kan det i en del situationer genom skattningen bli tydligt att vissa individer i gruppen deltar mer eller mindre aktivt samt att verksamhetens ”förmåga” att möta barnen med deras olika behov ser olika ut beroende på verksamhetens utformning. En pedagog sa:

“Verksamheten anpassas mer när vi diskuterar och pratar och har kommunikation med varandra hur vi ska jobba” (samtal 2). En pedagog på avd. Blå lyfte tidigare upplevelser gällande problematik kring arbetet med enskilt barn utifrån organisationsnivå vid kvalitetsskattningens fråga 3: Arbetar pedagogerna med enskilda barn i mindre grupper och med hela gruppen vid olika tider under dagen? och uttryckte:

Jag tycker att det är svårt det här med enskilda barn det är lättare i mindre grupper och hela grupper att jobba. När vi haft vissa barn som behöver punktinsatser så har det varit svårt att få till. Där man behöver punktinsatsträna då tycker jag att det varit svårt att få till i verksamheten med alla organisatoriska bitar.

(Samtal 1)

Samtalet fortsätter där pedagogerna bekräftar varandras tankar och menar att den organisatoriska delen försvårar att få till aktiviteter på individnivå som ger någonting där en pedagog sa: “Det enskilda barnet gentemot hela gruppen liksom, hur ska vi mäta det, alla barn kanske behöver en halvtimme själv med en pedagog” och en annan pedagog i samtalsgruppen hade en ny tanke gällande kvalitén kring det individuella stödet:

Dom som verkligen behöver skulle man behöva göra mer med och att det kanske är lite mer planerat. Det kan ju bli så att nu har man ju en tid över här och då kanske det inte blir så bra som det skulle blivit om man hade förberett något.

(Avd. Blå, samtal 1)

Enkätsvaren visar att en pedagog inte alls tyckte att ramverket gav möjlighet till att skatta vad verksamheten behöver utveckla på organisationsnivå och ingen av pedagogerna svarade i hög grad på denna fråga vilket väcker tankar hos oss uppsatsskrivare hur det kommer sig. Gällande möjlighet att skatta utvecklingsbehov på gruppnivå och individnivå samt där frågorna gick in på strategier som att möjliggöra inbäddade och upprepade aktiviteter var det däremot flera pedagoger som ansåg i hög grad att ramverket var till stöd. Vi ställer oss frågan om dessa frågor lättare kan besvaras för att pedagogerna är verksamhetsnära?

De tre samtalsgrupperna resonerade samt reflekterade kring barngruppen och verksamheten med olika infallsvinklar vilket öppnar upp för en större medvetenhet och förståelse för både deras egen och andras upplevelser. En pedagog på avd. Röd uttryckte: “det tycker jag är jätteviktigt för…både ens egen utveckling och arbetslaget så att man hinner sitta och prata och

…planera…hur man tänker…idéer…och så” (samtal 5). Vidare diskuterades även att Building Blocks blev ett sätt att få bekräftelse att pedagogerna redan har ett arbetssätt som gynnar barnen och verksamheten: “Man blir mer medveten och reflekterar mycket mer i helheten också” (avd.

Blå, samtal 5). Pedagogerna på alla tre avdelningarna gav uttryck för att Building Blocks material kan vara till hjälp för att se problemområden i verksamheten och få stöd för förändring genom samtalen. Åtta pedagoger ansåg i hög grad att vägledning av specialpedagog kring ramverket kan förbättra verksamheten gällande specialpedagogiska frågor vilket uttrycktes bland annat av en pedagog på avd. Blå som sa:

Jag kan känna att jag inte är helt inne i materialet [...] men jag kan ju känna att vi har lyft och sett att? här är ett problem i verksamheten, det här skulle vi behöva gå vidare med, det här skulle hjälpa och sen så gör vi det. På så sett har man blivit hjälpt av materialet.

(Samtal 5)

Utifrån enkätens svar och pedagogernas uttryck gällande vägledande samtal är det av intresse att diskutera ramverkets behov av vägledning samt om den vägledningen behöver hållas i av en annan profession som exempelvis specialpedagog.

Samtalen på alla tre avdelningar genomsyrades av en öppen dialog där pedagogerna lyssnade in varandra genom att följa upp och leda samtalet vidare samt bekräftade varandras kompetenser kring barnen, verksamheten och deras pedagogiska roll:

Pedagog 1: Fast du (säger namnet på pedagog 2) du gör ju det här jätte ofta Pedagog 2: Vadå?

Pedagog 1: Det tänker du säkert inte på själv…när du ser att det spårar ur då går du ofta och hämtar och säger ”kom nu gör vi det här”…fast det tänker du nog inte själv på.

Pedagog 2: Gör jag…va bra.

(Avd. Röd, samtal 3)

Samtalen har fortlöpt i en växelverkan mellan pedagogerna och uppsatsskrivarna där vi såg en ökad medvetenhet kring barnens behov genom ett kollegialt lärande. I de fem samtalen har pedagogerna inspirerat varandra ömsesidigt och det som framkom behöver förstås i relation till kontexten genom hela processen.

Tema 2: Anpassningar för alla barn och varje barn

De tre avdelningarna hade på samtal två efter kvalitetsskattningen av sin verksamhet kommit fram till ett förändringsområde på varje avdelning. Blå och Röd bestämde att utveckla lärprocesser inom meningsfulla sammanhang utifrån barnens intressen och upplevelser. På avd.

Grön utgick pedagogerna utifrån om barnens alster, skapande och berättelser finns synliga på avdelningen. Samtalsgruppen på avdelning Grön diskuterade vidare för att komma fram till ett problemområde och samtalet resulterade i att pedagogerna påbörjade ett förändringsarbete i lärmiljön. De två andra förskolorna definierade sitt problemområde på samtal två där avdelning Blå skulle arbeta med att stödja de barn som hade svårighet att tydligt visa sitt eget intresse och avd. Röd ämnade att stödja barnen “vandrarna” till att stanna kvar i aktiviteter. Alla pedagoger var delaktiga och kvalitetsskattade sin verksamhet vilket kan förklara ett högt resultat på enkätens fråga om ramverkets material är användbart för att skatta sin verksamhet. Då vi ville veta om Building Blocks jämförelsevis med andra skattningsmaterial kunde skatta verksamheten var det bara en pedagog som svarade i hög grad och frågan vi ställer oss är om andra material är bättre eller om de som inte svarade i hög grad anser att det är svårt att jämföra Building Blocks med annat skattnings material eller om de inte tidigare har använt liknande stöd för att utveckla verksamheten.

Pedagogerna på samtliga tre avdelningar gjorde intresseinventeringar hos något eller några barn. På avd. Blå som skattade tre barn visades att det fanns intresse hos det första barnet för sortering, siffror, bokstäver och engelska språket. Barnet räknade ofta materialet som lektes med och valde att använda engelska ord vid de tillfällen hen pratade. En pedagog beskrev en spelsituation mellan barnet och pedagogen: “hen svarade på engelska och då bekräftade jag på svenska för att det också är en önskan från föräldrarna att hen inte bara ska fastna i dom engelska orden utan att hen också ska lära sig dom svenska” (samtal 3). Det andra barnet hade stort intresse kring hästar vilket gavs uttryck för i viss lek samt verbalt och bekräftades av vårdnadshavarna men pedagogerna hade svårt att fånga barnet kring detta intresse: “jag tänker att det kan ju vara ett intresse att hen tycker om hästar men det är inget som intresserar henne här, det kan vara intressant med mamma i stallet men här vill hen leka med kompisar” (samtal 3). Tredje barnet lekte ofta bredvidlek i skogsrummet med naturmaterial genom att följa och imitera kamraterna som lekte i rummet. Pedagogerna funderade om det fanns ett intresse gällande leken i rummet eller om det är annat som för barnet dit. En pedagog berättade:

“Skogsrummet var ju något som vi jobbade med i våras men nu, nu har vi ju egentligen inte förankrat det hos barnen...i den här intresseskattningen så är det ju ingenting just kring skogen”. Intresseskattningen tydliggjorde för pedagogerna att barnen var i behov av språkligt stöd för att kunna uttrycka sina intressen. Pedagogerna på avdelning Röd såg att ”vandrarna”

samt vissa barn i gruppen stannade kvar i leken och intresserade sig för insekter, de tyckte om att ta hand om insekterna.

Pedagog: Det var då vi kom in på insekter…hen höll på att leta spindlar och hen byggde och samla grejer...var väldigt fast i den aktiviteten...då kom vi in på insekter att det kan bli ett fokusområde…det var flera som var intresserade av insekter…ta hand om och ge den mat och bygga ett hus.

(Samtal 3)

På avdelning Grön visade barnen ett stort intresse kring bilar med tillhörande garage, bygg och konstruktion där en pedagog berättar: “konstruktion är någonting som är ett stort intresse hos barnen…hållbarhet och rumslighet [...] de bygger in saker i våningar, på längden…dom bygger…fantastiskt!” (samtal 4). Ytterligare ett intresse var upplevelsematerial såsom flaskor med olika material i. En pedagog visar hur barnen gjorde och berättar “stod och klämde på den där…den här…runda genomskinliga” (Samtal 4). På avd. Grön synliggjordes barnens intressen tydligt i deras samtal och lek.

Avdelning Blå inledde efter samtal två ett arbete med TAKK i ett språkutvecklande syfte genom att bland annat sätta upp stödteckenbilder på väggarna vid matbordet samt att de sjöng sånger och förstärkte med stödtecken på samlingen. En pedagog sa: ”Mitt bord är väldigt intresserat av tecken och det är ju bra eftersom … och… sitter här så det är jättekul” (samtal 3). Pedagogen berättar vidare att två barn som sitter vid det nämnda bordet har stort behov av språkligt stöd. Avdelning Grön fortsatte sitt arbete med TAKK och bildstöd i samband med sånger i samling, matsituation och påklädning där en pedagog berättar från ett samtal med en vårdnadshavare: “Men mamma sa också idag när hen lämnade dom... va gör ni...nånting sånt här? [...] Ja de är tecken för fisk sa jag [...] de är en matramsa sa jag…fisken simmar ner i knät varsågod och ät. (samtal 3). Vidare lyftes att ett barn med neurodiagnos i gruppen har tagit till sig stödtecken. Hen har tittat på pedagogerna och barnen när de använder TAKK och visar att hen har lärt sig: “Så har hen inte gjort tidigare!” (samtal 4). Avd. Röd arbetade med bildstöd i

samlingen där pedagogerna betonade vikten av att förankra bildstödet hos samtliga pedagoger vilket gynnar alla barn och varje barn.

En likhet mellan alla tre avdelningar var att i samtal två lyfta vikten av att arbeta med barnen i mindre gruppsammanhang såsom att grupperna befinner sig fysiskt på olika ställen med olika aktiviteter för att bättre synliggöra alla barn och öka förutsättningarna för barnen att kunna komma till sin rätt i gruppen. Pedagogerna på alla tre avdelningar såg ett behov av att arbeta i mindre gruppsammanhang: “Vi har den pedagogiska miljön som är uppdelad i hörnor som erbjuder olika material och olika aktiviteter...bygg och konstruktion...rollek...ateljé [...] det är ett givande sätt med stationer, barnen får välja själva” (avd. Röd, samtal 3). Avdelning Blå såg möjlighet till språkutveckling genom mindre grupper och avd. Grön att skapa trygghet för de nyinskolade barnen. Pedagogerna på avd. Grön genomförde i dialog med barnen innan samtal tre förändringar av lärmiljön genom att göra rum i rummet samt anpassa placeringen av material mer passande för barnens åldrar vilket barnen gav positiv respons på som ledde till större förståelse och fler tankar gällande lärmiljöns betydelse. Ett resultat av den processen var identifieringen av deras problemområde vilket var att lärmiljön var otillräcklig och behövde anpassas för de yngre nyinskolade barnen.

Vi uppsatsskrivare informerade på samtal tre om nivå 3 (inbäddade lärmiljöer) och 8 strategiområden i Building Blocks som pedagogerna kommande vecka fokuserade kring och alla tre samtal innehöll tankar och reflektioner gällande hur pedagogerna kan arbeta med varje barn med stöd av oss uppsatsskrivare. Utifrån strategiområde åtta, medvetet osynligt stöd vilket innebär att pedagoger gör små justeringar för att underlätta för barnen i specialpedagogiska situationer, berättar en pedagog på avd. Röd att hen känner igen sig i arbetssättet och säger:

”det gör vi lite, det här med osynligt…vi känner igen oss väldigt mycket i det” vilket inte övriga förskolor reflekterade kring.

På avd. Blå arbetade en pedagog med nytt matematiskt och utmanande sorteringsmaterial på nivå 4 (individuella stödstrategier) vid flera tillfällen med ett barn som väljer att använda engelska ord vid de tillfällen som barnet talar (barnet har svenska som modersmål).

Pedagog: engelska kan ju vara ett av hans intressen, inte bara bokstäver generellt och det är ju intressen vi vill hitta och lyfta. Det viktigaste är ju att hen vill kommunicera.

Uppsatsskrivare B: Här kan ni arbeta på gruppnivå, eller med en kamratstödjare och utmana på en lagom nivå.

(Samtal 4)

En pedagog berättade att de skapat hus av mjölkkartonger som de målade, hen sa då: “house”

och räknade antal sidor på huset mm. Pedagogerna kom fram till att försöka spinna vidare där när hen visade intresse av att arbeta en längre stund i ateljén och samtidigt hålla kvar hens intresse kring språk och siffror.

Samtal fyra utgick från arbetet med strategiområderna vuxenvägledning och kamratstöd på avdelning Blå och Röd. Pedagogerna i båda samtalsgrupperna lyfte Vygotskijs proximala utvecklingszon. På avd. Blå utifrån språkfrämjande där en pedagog sa: “vi vill utmana barnet men att det är en svår balansgång så att hen inte blir arg” (samtal 5). Pedagogerna på avd. Röd

hade arbetat utifrån nivå 4 (individuella stödstrategier) genom att vid upprepade tillfällen sitta i mindre grupp med barnet “vandraren” och lekkompetenta barn för att spela spel i syfte att öva samspel och interaktion. Pedagogerna diskuterade vilka barn som skulle kunna vara lämpliga, stabila kamrater till ”vandraren” för att erbjuda ”den proximala utvecklingszonen” enligt Vygotskij. Pedagogerna beskriver varför de upplever att det var en bra aktivitet och strategi för det här barnet: “Dels var det något nytt…sen vet jag att hen gillar att spela och lägga pussel när hen får tänka lite...och sen det här att hen fick vara i en mindre grupp…i ett lugnare sammanhang…och bara kunna slappna av i det”

På samtal fyra diskuterade pedagogerna på avdelning Röd strategier i Building Blocks och blev under samtalet medvetna om hur de redan arbetar i verksamheten och en pedagog säger gällande materialet att: “det konkretiserar det hela på något vis”. Det systematiska materialet hjälper pedagogerna att tillsammans tydliggöra strategier och förhållningssätt de redan använder i verksamheten även om det sker omedvetet och utan att de satt ord på det, varken för sig själva eller tillsammans i gruppen. Uppsatsskrivare G fick genom samtalen bekräftat från pedagogerna att arbetssättet kändes bekant och pedagogerna på avd. Blå upplevde att de kände igen aktionsforskning. Tema 2 beskriver pedagogernas arbete med anpassningar för alla barn och varje barn som pågått under de fem veckor vi testade Building Blocks ramverk. Alla pedagoger utom en har lagt upp till en timme utöver samtalsträffarna på att genomföra skattningen av kvaliteten, planering och genomförande av aktiviteter, en pedagog har lagt mellan en och två timmar. Tiden som pedagogerna avsatt till processen bör läggas i relation till den förändring som genomförts i verksamheten. Vid femte och sista samtalet gjordes en kort summering av veckans förändringsarbete innan pedagogerna muntligt sammanfattade processen där pedagogerna gav uttryck för sina tankar och en pedagog sa: “det vore roligt att få dela med sig av det här till alla de andra också” och fortsätter: “det är ett kanonmaterial” (avd. Röd). Sex pedagoger menar att ramverket i hög grad varit användbart för att skatta sin verksamhet samt att sju av nio pedagoger kan tänka sig att fortsättningsvis arbeta utifrån ramverket Building Blocks.

Vidare kommer en fördjupning av resultat och sammanfattade reflektioner att diskuteras i nästkommande del.

Diskussion

Syftet med studien var att kritiskt granska det pedagogiska ramverket Building Blocks intentioner och dess upplägg samt hur materialets strategier gällande specialpedagogiska situationer kan vägleda pedagogerna i deras förändringsintentioner till att stödja alla barn och varje barn i en inkluderande svensk förskoleverksamhet. Under diskussionsdelen kommer vi utifrån syftet granska undersökningens metod och resultat med stöd av studiens frågeställningar:

• På vilket sätt kan materialet Building Blocks genom aktionsforskningsansats vägleda pedagoger för en inkluderande verksamhet utifrån dess fyra nivåer: kvalitetsgranskning av förskoleverksamheten, anpassningar i verksamheten utifrån styrdokument, inbäddade pedagogiska strategier på gruppnivå och individuella stödstrategier?

• Vilka möjligheter och hinder framkommer med Building Blocks som stöd till specialpedagogiska tillvägagångssätt, metoder och strategier i en inkluderande lärmiljö?

Resultatet visar att vägledande samtal och anpassningar gällande specialpedagogiska situationer har haft stor betydelse i processen med ramverket Building Blocks. Genom en analys av de enskilda avdelningarnas samtal samt en korsanalys med syfte att finna processer som är återkommande i de olika miljöerna för att se likheter och skillnader i

samtalsgruppernas arbete har vi funnit två teman:

• Vägledande samtal

• Anpassningar för alla barn och varje barn

Dessa två teman kommer att diskuteras och diskussionsdelen innehåller även etiska

reflektioner gällande vikten att garantera studiens deltagare fullständig konfidentialitet och avslutas med specialpedagogisk relevans som diskuterats i samtalsgrupperna under processen med ramverket.

Metoddiskussion

Studiens val av syfte samt metod och upplägg inriktar sig på en aktionsforskningsansats med fallstudier och mixmetod, en kombination av både den kvalitativa och kvantitativa metodansatsen. Samtalsgruppen tar stöd av aktionsforskning som metod i syfte att undersöka

In document Building Blocks kan vägleda: Ett specialpedagogiskt material för alla barn och varje barn (Page 34-41)