Smart trafikstyrning zon

Vi bedömer att smart trafikstyrning tillhör zon 2 (Figur 7 Sortering av Stockholms stads smarta städer satsningar). Enligt projektledaren är satsningen tänkt att nyttja en kamera, ett bildigenkänningssystem och trafikdata från Google Maps för att i realtid analysera trafikflöden för att optimera styrningen av trafikljus. Kameran fångar vad som händer i den övervakade korsningen, bildströmmen tolkas sedan av bildigenkänningssystemet som identifierar fotgängare, fordonstyper (exempelvis personbil, lastbil och cykel) och blåljus. Denna data används sedan som beslutsstöd för att i realtid optimera hur korsningens trafikljus ska fungera. Data från Google Maps kombineras med data från enstaka korsningar för att styra trafiken på en större skala, exempelvis genom att skapa “gröna vågor” där trafikanter möts av en serie grönljus för att snabbt tas igenom flera korsningar. För att satsningen ska kunna fatta beslut om trafikljusen behöver den övervaka trafikanterna i realtid, alltså har satsningen ett övervakande syfte. Satsningen har den tekniska förmågan att behandla personuppgifter såsom privatpersoners rörelse på allmän plats som fotgängare eller cyklister och kan även användas för att på ett probabilistiskt sätt finna vart personer är genom att associera ägandeskap av fordon till den som kör fordonet.

Smart trafikstyrning behöver inte betraktas som personuppgiftsbehandlande enligt biträdande IT- direktör, projektledare smart trafikstyrning och van Zoonen (2016), detta eftersom tjänsten inte måste behandla data om individer för att fungera på ett fullgott sätt. De menar att eftersom det räcker att veta att en människa vill passera gatan för att slå om övergångsställets belysning, inte vilken människa som vill passera så behandlas inte personuppgifter. Vidare så lägger Projektledare smart trafikstyrning och Programledaren emfas på att kamerornas bildström inte kommer återges på ett sätt som är greppbart av människor vilket de anser vidare tryggar den personliga integriteten. Vi ser dock att eftersom maskinerna har en högre förmåga till korrelering och bearbetning av stora mängder data så skulle en bildström som kan tolkas av maskiner potentiellt vara mer skadlig för den personliga integriteten. Det är billigare att övervaka en folkmassa via maskiner än med en mänsklig arbetsstyrka, något som är positivt utifrån satsningens huvudsyfte (effektivisering av trafikstyrning) men potentiellt problematiskt utifrån ett integritetsperspektiv. Ett exempel på hur denna risk skulle kunna realiseras tas upp av

106

Programledaren som nämner att kamerornas användningsområde skulle kunna utvidgas till att stötta preventivt polisarbete där bildströmmen får visas på ett sätt som människor förstår ifall det finns en risk för brott (exempelvis vid bildning av stora folkmassor). Vi anser att tjänsten behandlar personuppgifter eftersom tjänsten behöver kunna särskilja människor från och annat i miljön, för att göra detta behöver den behandla biometriska uppgifter som är en form av personuppgift (Europaparlamentet och rådets förordning, 2016/679/4). Eftersom tjänsten behandlar personuppgifter i ett övervakande syfte bedömer vi att tjänsten tillhör zon 2.

Mer extrema, men tekniskt möjliga exemplen på andra personuppgifter (Europaparlamentet och rådets förordning, 2016/679/4) som satsningen skulle kunna behandla är:

● Sexuell läggning (medborgare kliver ut från eller in i en kameraövervakad HBTQ bar)

● Religiös åskådning (medborgare kliver ut från eller in i en kameraövervakad religiös byggnad) ● Politisk hållning (medborgare ut eller in i en partilokal)

Behandling av dessa personuppgifter förutsätter en högre grad av digitalisering och sammankoppling av system än vad som återfinns i dagsläget, exempelvis sammanfogning av data från smartphones eller smarta hem, smarta fordon etc. och den data som satsningen ämnar behandla. Vi ser dock en poäng i att lyfta denna potentiella personuppgiftsbehandling då de ligger i linje med integritetskränkande aktiviteter såsom aggregering, identifiering och osäkerhet (Solove, 2006) och dessutom potentiellt fråntar individen möjligheten att välja hur hen framställer sig själv inför samhället, (Lundgren, 2018) vilket bland annat kan skada yttrandefriheten och därigenom hämma demokratin (Gaire et al., 2019).

107

Figur 7 Sortering av Stockholms stads smarta städer satsningar

Både smart belysning och smart trafikstyrning använder sig av sensorer för att se när människor finns i närheten, trots detta har vi valt att placera smart belysning i zon 3 och smart trafikstyrning i zon 2. Vi har gjort detta eftersom det finns en skillnad i hur respektive satsning identifierar människor. Smart belysning använder sig av rörelsesensorer medan smart trafikstyrning använder sig av kameror och bildigenkänningsmjukvara. Smart trafikstyrning har alltså godare tekniska förutsättningar att behandla personuppgifter samt bedriva profilering (Europaparlamentet och rådets förordning, 2016/679/4) än smart belysning och bör därför betraktas behandla personuppgifter till en sådan grad att satsningen placeras i zon 2. Vidare bedömer vi att satsningen till följd av detta bör konsekvensbedömas i enighet med GDPR artikel 35 (Europaparlamentet och rådets förordning, 2016/679/35) något som respondenterna inte tar upp. Vi ser att en konsekvensbedömning är central då satsningen använder ny teknik och skulle kunna bidra till profilering som avser individens förflyttning, intressen, ekonomiska situation, vistelseort och beteende. Något som motsäger denna oro är Artikel 9 (Europaparlamentet och rådets förordning, 2016/679/9) som undantar personuppgiftsansvariga ansvaret för behandling av personuppgifter som “på ett tydligt sätt har offentliggjorts av den registrerade”. Om så vore fallet skulle undantaget kunna gälla kamerorna som används för smart trafikstyrning och skulle kunna innebära ett minskat retuscherings- och dataminimeringskrav på Stockholms stad. Frågan blir då huruvida behandlingen är juridiskt korrekt eller om det finns annat juridiskt stöd (exempelvis kameraövervakningslagen) som berör denna typ av behandling. Detta är en fråga som behöver studeras

108

ytterligare, men sett till denna studie ser vi det som alarmerande att respondenterna och dess stöddokument inte lyfter denna potentiella konflikt. Frågan om andra lagar såsom kameraövervakningslagen kan spela in utanför studiens omfattning vilket belyser vikten av vidare studier inom området. Vi ser att satsningen kan behöva betrakta integritetsfrågan i ett större avseende oavsett vad befintlig lagstiftning säger då kameraövervakning av känsliga platser såsom partilokaler och religiösa byggnader skulle kunna bidra till “the chilling effect" (Solove, 2006) med en begränsning av yttrandefriheten och demokratin som konsekvens (Gaire et al., 2019 och Marmor, 2015). Medborgare med kontroversiella politiska åsikter kan bli mindre benägna att organisera sig ifall de vet att den tekniska förmågan till observation av deras organisering finns. Dessutom kan den data som är tänkt att behandlas aggregeras för att dra slutsatser om grupper av människor och kombineras för att identifiera individer (Solove, 2006), eller stjälas av tredje part för att nyttja i andra syften (Solove, 2006). Vidare så har satsningen ett annat potentiellt personuppgiftsbehandlande syfte, enligt biträdande IT-direktör och programledaren skulle satsningen kunna nyttjas i ett brottsförebyggande och brottsutredande syfte bland annat genom att observera folksamlingar och fungera som beslutsunderlag för polisen vid uppkomsten av folksamlingar. Ett annat sätt som denna satsning skulle kunna bidra till “the chilling effect” på (Solove, 2006) är att nedsätta medborgares förmåga att organisera sig för demonstrationer, utföra civil olydnad eller genomföra andra handlingar som strider mot samhälleliga normer. Detta eftersom medborgarna vet att polisen kan komma att agera proaktivt mot folksamlingar på allmän plats. Å andra sidan kan satsningen bidra till ökad medborgerlig trygghet där polisen ges förmågan att gripa in på ett effektivare sätt och minska skadorna på person och egendom, något som bland annat biträdande IT-direktör lyfter som en fördel med den typen av effektivisering.