• No results found

Zon 4: Opersonliga data som används för tjänster

4.1 Kartläggning av empiriska källor

4.2.2 Smarta stadens roll i bemötandet av samhälleliga utmaningar

Här beskriver vi utifrån empirin det som ses vara satsningar och projekt för den smarta staden på en generell nivå. Vi har i empirin sett tydliga initiativ för vad som beskrivs som framtida samhällsutmaningar och hur den smarta staden och delinitiativ kan skapa lösningar.

Regeringskansliet (2017) ser att den smarta staden ska bemöta de samhälleliga utmaningarna: urbaniseringen, den demografiska utvecklingen, hälsofrågan och en allmän effektivisering av staden. Vi ser att Biträdande IT-direktör ger en god sammanfattning av respondenternas syn på den smarta stadens roll i bemötandet av samhälleliga utmaningar. Respondenten anser att teknik kan nyttjas för att göra stadens processer smartare och effektivare, vilket gör att staden kan erbjuda invånarna de bästa levnadsvillkoren på sikt.

Respondenterna och Stockholms stad (2017a) berättar att den smarta staden behövs för att bemöta samhälleliga utmaningar såsom högre påfrestningar på infrastruktur till följd av en växande stadsbefolkning, kravet på minskad resursförbrukning till följd av klimatförändringar och högre påfrestningar på vården till följd av en åldrande befolkning. Biträdande IT-direktör beskriver: “Staden ska vara ekonomiskt hållbar, den ska vara ekologiskt hållbar och socialt hållbar”. Respondenterna ser att den smarta staden möjliggör resursbesparingar, vilket höjer chansen att det finns tillräckligt med resurser för att förse den växande befolkningen med en god livskvalitet. Respondenterna utgår i stor utsträckning från strategin (Stockholms stad, 2017a) som legat till grund för identifiering av vilka utmaningar som den smarta staden bör bemöta och hur de kan bemötas, se 4.2.3 Den smarta stadens utveckling och tabell 4 Samhällsutmaningarna Stockholms stads samtida smarta stad-initiativ bemöter. Strategin fastställer att samhällsutmaningarna ska bemötas genom teknisk utveckling, förändrade beteenden och behov och nya tjänster och arbetssätt. Teknisk utveckling ses som grundbulten i digitaliseringens del av bemötandet av samhälleliga utmaningar. Programledaren berättar att ett första steg är att bygga en IoT-plattform med vilken stora mängder data kan nyttjas i effektiviserande, beslutsstödjande och beslutsfattande syfte. Biträdande IT-direktör berättar att infrastrukturen skulle kunna nyttja artificiell intelligens (AI) för att underlätta och effektivisera exempelvis trafikstyrning.

72

Strategin (Stockholms stad, 2017a) definierar även tekniska och organisatoriska mål för Stockholms stads organisation i utvecklingen av den smarta staden. De tekniska målen fokuserar på att nyttja den digitala teknikens möjligheter för att effektivisera stadens funktioner och skapa nya funktioner som ger medborgarna mervärde, vilket har mynnat ut i de satsningar som beskrivs i 4.2.3 Den smarta stadens utveckling och som lär ligga till grund för kommande satsningar. De organisatoriska kraven fokuserar på att sammanfoga olika delar av organisationen för att effektivisera befintliga handlingsmönster, finna nya samarbetsområden och minska risken att flera avdelningar utvecklar varsin lösning på ett gemensamt problem. Historiskt sett har Stockholms stad arbetat i “stuprör”, där varje avdelning fokuserat på sina egna satsningar utan att involvera parter som inte har en uppenbar koppling till satsningen. Respondenterna menar “stuprörstänket” står i vägen för den smarta stadens utveckling och skapar ett organisatoriskt förändringsbehov. Samarbeten över verksamhetsgränser behöver öka för att satsningen ska ha god effektivitet, vilket vi kan se ett exempel på i följande citat av Programledaren:

“dom digitala lösningarna kräver samverkan och om varje förvaltning ska utveckla sin egen del skulle det bli oerhört kostsamt. Så i Stockholm (anm. organisationen Stockholms stad) har vi tagit beslut att vi ska ju bygga centrala lösningar alltså dom saker som är centralt för alla inom vår organisation dom ska vi hantera centralt. Så att inte varje stadsdel och varje olik förvaltning bygger egna, till exempel mailsystem”.

De förändrade samverkanskraven har exempelvis medfört frågetecken kring upphandling, förvaltning och krav på informationsägande. Projektledare Smart trafikstyrning berättar att kamerasystemet som projektet smart trafikstyrning (även kallad multisensorn) behöver för att styra trafiken medför frågor om vem som ansvarar för sensorn, hur den bör förvaltas och vem som är informationsägare. Eftersom sensorn förväntas nyttjas av flera intressenter inom Stockholms stad behövs nya strukturer för att tillgodose det behovet. Arbetet med att realisera den smarta staden har alltså förändrat hur Stockholms stads delorganisationer samverkar, något som kan få konsekvenser bortom satsningen på smarta städer.

Projektledare Näringsdepartementet förklarar att samverkansprogrammet smarta städer verkar för att möta de stora samhällsutmaningarna: klimatförändringar, demografiska förändringar och urbanisering. Biträdande IT-direktör beskriver också demografiska förändringar som en samhällsutmaning: “Samtidigt blir befolkningen äldre, så om inte vi blir smarta så hur ska vi då kunna finansiera framtidens välfärd?”, respondenten ser den smarta staden som ett sätt att hantera utmaningen. Biträdande IT-direktören förklarar att landstinget gjort utredningen Landstinget 2050 där de framhåller bristen på anställda inom vården som en utmaning. Utmaningen återfinns även i Stockholms stad där

73

Biträdande IT-direktören berättar: “vi kommer heller inte kunna anställa alla dem som behöv för att kunna utföra dom välfärdstjänster som vi erbjuder idag om vi inte jobbar på ett smartare sätt”.

Enligt Projektledare Näringsdepartementet är även finansiella begränsningar en ständig utmaning vid utvecklingen av smarta städer, respondenten förklarar att det finns utmaningar kring kommunernas möjligheter till att dra nytta av öppna data och att utveckla nya system. Kommunernas kompetens och storlek anses också sätta begränsningar för utvecklandet av den smarta staden, där större kommuner bedöms ha en fördel eftersom de har tillgång till högre kompetens och mer utvecklingsmedel. Initiativ kring delningsekonomi som en smart stad-lösning anses också ha stora utmaningar eftersom det är otydligt hur dessa nya typer av affärsmodeller ska hanteras.