Studien sammanför de två områdena integritet och smarta städer. Eftersom detta område är outforskat har vi under studiens gång sett många intressanta infallsvinklar att undersöka. I detta avsnitt kommer vi att presentera några av de områden vi ser som intressanta för vidare forskning.
Vi har i denna studie undersökt omfattningen och definitionen av den smarta staden, där vi konstaterat att en vedertagen definition saknas. Vidare forskning kan därför fortsätta undersöka den smarta stadens betydelse och omfattning, där vi ser utrymme för fler empiriska fallstudier, eftersom beslutsfattare och akademiker beskriver termen på olika sätt. En utökad förståelse för termen är gynnsamt då det används politiskt, genom att tydliggöra vad termen innebär blir det lättare för medborgare att förstå vad som föreslås och för intressenter som ska skapa den smarta staden att förstå vad det faktiskt innebär. Fortsatt forskning om termen kan bidra till såväl konsensus kring innebörden, vilket skulle förenkla kommunikation om termen, som till en utökad förståelse för hur begreppet redan används vilket höjer sannolikheten att termen befästs av teoretiker och praktiker. En vidare forskningsfråga skulle alltså kunna vara “Hur definieras den smarta staden?”
Utifrån studien ser vi en distinktion kring olika typer av övervakning. Viss typ av övervakningsteknik klassificeras som kameror och kameraövervakningslagen är då applicerbar. Annan typ av övervakningsteknik klassificeras som sensorer där kameraövervakningslagen inte är applicerbar. Bägge fall bedriver personuppgiftsbehandling, alltså är GDPR applicerbart. Det skulle vara intressant att bedriva vidare forskning kring övervakning, sensorer och kameror i syfte att förstå dess förhållande till integritet i den smarta staden såväl juridiskt som samhälleligt. Detta eftersom tekniken är central i införlivandet av den smarta staden och är en pusselbit som möjliggör effektiviseringen. Blivande forskningsfrågor skulle alltså kunna vara “Hur fungerar det juridiska samspelet kring kameraövervakning, sensorer och personuppgiftsbehandling i den smarta staden sett till medborgerlig integritet?” och “Vad är den juridiska distinktionen mellan en kamera och en sensor?”.”.
I studien har vi berört potentiella integritetsmässiga konsekvenser av den smarta staden med stöd av ett ramverk, i syfte att identifiera och förstå konsekvenserna samt när GDPR bör beaktas. Vi ser att satsningar i den smarta staden kan bidra med såväl effektivisering som integritetskränkning. För att underlätta beslutsfattarnas avvägning mellan integritet och effektivisering skulle vidare forskning med fördel kunna fokusera på att utveckla ett ramverk som tar hänsyn till avvägningen mellan aspekterna. Ett ramverk skulle kunna underlätta beslutsfattande genom att ge beslutsfattare ett välgrundat mönster att utgå ifrån.
122
Eftersom medborgarnas samarbetsvillighet är central för en fungerande smart stad är en utökad förståelse för deras förhållning till offentlig sektors hantering av personuppgifter av intresse. Vi har noterat en avsaknad av forskning kring detta område hos bland annat Van Zoonen (2016, s. 475) “Given the absence of research about people's concerns about their local governments handling their data, we do not include this in the grid.” Eftersom den smarta staden är ett samspel mellan beslutsfattare och medborgare skulle det vara intressant att studera hur mycket medborgarna litar på beslutsfattarna med sina personuppgifter och vad de tänkbara konsekvenserna för nivån av tillit kan vara för den smarta staden. Genom vidare forskning skulle beslutsfattare få större förståelse för medborgarnas upplevda tillit till de beslutsfattare som inför den smarta staden, insikter som kan underlätta den smarta stadens utveckling.
123
9 Referenser
Ahvenniemi, H., Huovila, A., Pinto-Seppä, I., & Airaksinen, M. (2017). What are the differences between sustainable and smart cities? Cities, 60, 234–245.
Albino, V., Berardi, U., & Dangelico, R. M. (2015). Smart Cities : Definitions, Dimensions, Performance, and Initiatives. Journal of Urban Technology, 22(1), 3–21.
Bazeley, P. (2009). Qualitative Data Analysis - More Than Analysing Themes. Journal of Qualitative Research, 2, 6–22.
Braun, T., Fung, B. C. M., Iqbal, F., & Shah, B. (2018). Security and privacy challenges in smart cities. Sustainable Cities and Society, 39(November 2017), 499–507.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 2:7. Liber, Stockholm.
Cui, L., Xie, G., Qu, Y., Gao, L., & Yang, Y. (2018). Security and privacy in smart cities: Challenges and opportunities. IEEE Access, 6, 46134–46145.
Cöster, M., & Westelius, A. (2016). Digitalisering (1:a uppl.). Stockholm: Liber AB.
Danermark, B., Ekström, M., Jakobsen, L., & Karlsson, J. C. (2002). Explaining society. Critical realism in the social sciences. New York: Routledge.
Dubois, A., & Gadde, L.-E. (2002). Systematic combining: an abductive approach to case research. Journal of Business Research, 55, 553–560.
Eckhoff, D., & Wagner, I. (2018). Privacy in the Smart City - Applications, Technologies, Challenges, and Solutions. IEEE Communications Surveys and Tutorials, 20(1), 489–516.
Europaparlamentet och rådets förordning, 2016/C 202/01 Konsoliderade versioner av fördraget om Europeiska Unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (2016/C 202/01). Hämtat 2019-04-02 från https://eur-lex.europa.eu/legal-
124
Europaparlamentet och rådets förordning, 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Hämtat 2019-03-01 från http://data.europa.eu/eli/reg/2016/679/oj
Ferraz, F. S., & Ferraz, C. A. G. (2014). Smart City Security Issues: Depicting Information Security Issues in the Role of an Urban Environment. Proceedings - 2014 IEEE/ACM 7th International Conference on Utility and Cloud Computing, UCC 2014, 842–847.
Gadecki, J. (2018). Smart Cities: Challenges for the Community. 2018 2nd National Interdisciplinary Scientific Conference: Power of Algorithms, TechSpo 2018.
Gaire, R., Ghosh, R. K., Kim, J., Krumpholz, A., Ranjan, R., Shyamasundar, R. K., & Nepal, S. (2018). Crowdsensing and privacy in smart city applications. Smart Cities Cybersecurity and Privacy. Elsevier Inc.
Google (2019). Google Terms of Service. Hämtat 2019-05-22 från https://policies.google.com/terms?hl=en#toc-content
Goldkuhl, G. (1998). Kunskapande. Linköpings Universitet.
Granath, M., & Axelsson, K. (2014). Stakeholders´ Views on Ict and Sustainable Development in an Urban Development Project. ECIS 2014 Proceedings, 0–14.
Hassan, N. R. (2017). Constructing the right disciplinary is questions. Americas Conference on Information Systems: A Tradition of Innovation, AMCIS 2017, 2017–August, 1–10.
Ismagilova, E., Hughes, L., Dwivedi, Y. K., & Raman, K. R. (2019). International Journal of
Information Management Smart cities : Advances in research — An information systems perspective. International Journal of Information Management, 47(December 2018), 88–100.
Jovanovic, M., Dlacic, J., & Okanovic, M. (2018). Digitalization and society’s sustainable development - Measures and implications. Zbornik Radova Ekonomskog Fakulteta U Rijeci- Proceedings of Rijeka Faculty of Economics, 36(2), 905–928.
125
Kramers, A., Höjer, M., Lövehagen, N., & Wangel, J. (2014). Smart sustainable cities - Exploring ICT solutions for reduced energy use in cities. Environmental Modelling and Software, 56, 52–62.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lacinák, M., & Ristvej, J. (2017). Smart City, Safety and Security. Procedia Engineering, 192, 522– 527.
Lee Baskerville, R. L., & Lee, A. . (2003). Generalizing generalizability in information systems research. Information Systems Research, 14(3), 221.
Lee, & Baskerville. (2012). Conceptualizing Generalizability: New Contributions and a Reply. MIS Quarterly, 36(3), 749.
Li, Z., & Liao, Q. (2018). Economic solutions to improve cybersecurity of governments and smart cities via vulnerability markets. Government Information Quarterly, 35(1), 151–160.
Litmus Labs (2019). Email Client Market Share. Hämtat 2019-05-22 från
http://emailclientmarketshare.com/?utm_campaign=blogsidebar&content=report&utm_source=litmus blog&utm_medium=blog
Lundgren, B. (2018). Information, Security, Privacy and Anonymity. KTH Royal Institute of Technology.
Marmor, A. (2015). What Is the Right to Privacy? Philosophy & Public Affairs, 43(1), 3–26.
Marx, L. Smith, M. (1994) Does Technology Drive History? - The Dilemma of Technological Determinsim. The MIT Press.
Meijer, A. J., Gil-Garcia, J. R., & Bolívar, M. P. R. (2015). Smart City Research: Contextual Conditions, Governance Models, and Public Value Assessment. Social Science Computer Review, 34(6), 647–656.
126
urban governance. International Review of Administrative Sciences, 82(2), 392–408.
Myers, M. D. (1997). Qualitative Research in Information Systems. Qualitative Research in Information Systems, (June), 291–304.
Myers, M. (2000). Qualitative Research and the Generalizability Question: Standing Firm with Proteus. The Qualitative Report, 4(3), 1–16.
Myers, M. & Newman, M. (2007). The qualitative interview in IS research: Examining the craft. Information and Organization, 17(1), 2-26.
Näringsdepartementet (2017) Faktablad: Regeringens strategiska samverkansprogram. September 2017, Näringsdepartementet.
Näringsdepartementet (2018) Lägesrapport 4: Smarta städer. Maj 2018, Näringsdepartementet.
Parviainen, P., Kääriäinen, J., Tihinen, M., & Teppola, S. (2017). Tackling the digitalization
challenge: how to benefit from digitalization in practice. International Journal of Information Systems and Project Management, 5(1), 63–77.
Prosser, W. L. (1960). Privacy. California Law Review, 48(3), 383–423.
Regeringskansliet. (2017). Regeringens strategiska samverkansprogram Smarta städer. Hämtat 2019- 05-22 från
https://web.archive.org/web/20180420070258/http://www.regeringen.se/regeringens- politik/regeringens-strategiska-samverkansprogram/smarta-stader
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2011). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (192-210). Stockholm: Liber.
Rosadi, D, S., Suhardi, S., & Kristyan, S. A. (2018). Privacy challenges in the application of smart city in Indonesia. 2017 International Conference on Information Technology Systems and Innovation, ICITSI 2017 - Proceedings, 2018–January, 405–409.
127
Rosengren, C., Svensson, M., & Åström, F. (2016). Digitalisering och personlig integritet: En systematisk kunskapsöversikt. (Rapport från Rättssociologiska institutionen och Lunds universitets internetinstitut). Lunds universitet.
Schoeman, F. (1984) Philosophical Dimensions of Privacy: An Anthology. New York: Cambridge University Press.
Silva, B. N., Khan, M., & Han, K. (2018). Towards sustainable smart cities: A review of trends, architectures, components, and open challenges in smart cities. Sustainable Cities and Society, 38 (January), 697–713.
Solove, D. J. (2006). University of Pennsylvania Law Review. University of Pennsylvania Law Review, 154(3), 477–565.
Statens offentliga utredningar (2017:52) Så stärker vi den personliga integriteten (SOU 2017:52).
Stockholms kommun. (2019). Wikipedia. Hämtad 2019-05-22 från
sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Stockholms_kommun&oldid=45241772.
Stockholms stad. (2016a). Vision 2040 Ett Stockholm för alla. Stockholms stad.
Stockholms stad. (2017a). Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad Bilaga 1. Strategi. Stockholms stad.
Stockholms stad. (2018a). Strategi för en smart och uppkopplad stad. Stockholms stad. Hämtat 2019- 04-02 från http://www.stockholm.se/OmStockholm/Smart-och-uppkopplad-stad/Strategi-for-en-smart- och-uppkopplad-stad/
Stockholms stad. (2018b). Världens smartaste stad år 2040. Stockholms stad. Hämtat 2019-04-02 från http://www.stockholm.se/OmStockholm/Smart-och-uppkopplad-stad/Varldens-smartaste-stad-ar- 2040/
128
Stockholms stad. (2018c). Vad är en smart stad?. Stockholms stad. Hämtat 2019-04-02 från http://www.stockholm.se/OmStockholm/Smart-och-uppkopplad-stad/Vad-ar-en-smart-stad/
Stokab. (2018). Så arbetar vi för att bli ”Världens smartaste stad”. Aktiebolaget STOKAB. Hämtat 2019-04-02 från http://www.stokab.se/Nyheter-Press/Nyheter/Traffa-oss-pa-Business-Arena- Stockholm/Varldens-smartaste-stad/
Tan, M. (1999). Creating the Digital Economy: Strategies and Perspectives from Singapore. International Journal of Electronic Commerce, 3(3), 105–122.
Tsang, E. W. K. (2014). Case studies and generalization in information systems research: A critical realist perspective. Journal of Strategic Information Systems, 23(2), 174–186.
UN. (2018). 2018 Revision of World Urbanization Prospects. United Nations Department of Economic and Social Affairs. Hämtat 2019-05-22 från
https://www.un.org/development/desa/publications/2018-revision-of-world-urbanization- prospects.html
van Zoonen, L. (2016). Privacy concerns in smart cities. Government Information Quarterly, 33(3), 472–480.
van Winden, W., Carvalho, L. de (2017) Cities and digitalization: how digitalization changes cities - innovation for the urban economy of tomorrow. Amsterdam: Amsterdam University of Applied Sciences.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska Principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Walsham, G. (1995). Interpretive case studies in IS research. Qualitative Research in Information Systems : A Reader, (4), 74–81.
Warren, S. D., Brandeis, L. D. (1890). The Right to Privacy. Harvard Law Review Association, 4(5), 193–220.
129
City Applications: Challenges and Solutions. IEEE Communications Magazine, 55(1), 122–129.
Zimmerman, D. L. (1983). Requiem for a Heavyweight: A Farewell to Warren and Brandeis’s Privacy Tort. Cornell Law Review, 68(3), 291–367.
Bilaga 1 - Intervjuguide Stockholms stad
Respondentens bakgrund
● Vad har du för roll inom din organisation? ● Hur ser dina arbetsuppgifter ut?
● Vad arbetar din organisation med?