SMFR som forum och plattform

I den här första kategorin beskriver de unga muslimerna den grundläggande betydelsen av deras engagemang i SMFR. Genom de utbildningar de fått möjlighet att gå genom SMFR har givit dem en ökad kunskap och förståelse både om sig själv, men också hur de skall hantera de svårigheter de känner att de möter i det svenska samhället. Vi ser detta bland annat i Waels beskrivning om hur han lärt känna sig själv, men också Monas betoning på hur mentala spärrar motverkas. Genom utbildningarna har de inte bara blivit medveten om olika sätt att se på sig själv, sin egen förmåga och värderingar, utan de har även fått nya glasögon att se på de utmaningar de känner att de möter i det svenska samhället. På så vis känner de att de kan hantera det de möter på ett annat sätt än vad de tidigare känt att de kunnat och för nya möjligheter att agera. Ett sätt att tolka det ungdomarna berättat är att beskriva de verktyg de fått som viktiga beståndsdelar i utvecklingen av en ny tolkningsram att utgå ifrån, både i relation till sig själv och det de möter i det svenska samhället. Här finns det flera exempel på hur SMFR kan ses som en sekundär socialisationsaktör, vilket jag kommer att återkomma till senare i det här kapitlet.

5.2.2. SMFR som forum och plattform

Men utbildningarna är inte det enda som betonas. I SMFR känner de aktiva medlemmarna att de också ges en möjlighet att diskutera frågor som är betydelsefulla och viktiga för dem. Det kan handla både om specifika frågor som de stöter på i sitt vardagliga liv, teologiska frågetecken de känner ett behov av att beröra närmre eller de stora samhällsfrågorna om hur samhället kan bli bättre. Flera av informanterna betonar hur de känner att de funnit en viktig väg in i ett aktivt samhällsengagemang där de kan kombinera sin religiösa identitet med sitt samhällsintresse och önskan att göra en skillnad – utan att känna press att dölja eller hålla tillbaka någonting. För Semil, som började sitt samhällsengagemang inom politiken (vilket vi såg i avsnitt 4.3.2), har SMFR öppnat upp en möjlighet för honom att kombinera båda.

Semil: SMFR har gjort att jag har hittat ett forum där jag får utmana mig själv och utmana

andra i organisationen, tänka ett steg längre. Vad vill vi med Sverige? Hur skall Sverige se ut om trettio år? Hur skall vi kunna växa som organisation? Hur kan vi stärka våra värderingar i svenska samhället? Hur kan vi påverka islamofobin och de tendenser som vi ser i Europa nu? Att ta en annan vändning. (…) Samtidigt som den religiösa grunden finns där och vi diskuterar religiösa frågor och vi sporrar varandra att läsa böcker om politiska frågor, men också islam och islamiska tolkningar. Ja, om allt som rör islam och så också. Så det har givit mig ett forum, tror jag, för livet.

Samira berättar hur SMFR givit henne en möjlighet att arbeta aktivt med samhället utanför det muslimska civilsamhället och därmed försöka tackla flera av de frågor hon känner måste hanteras.

Här får hon en möjlighet att lyfta de frågor hon känner är viktiga och hitta vägar att lösa dem.

Samira: SMFR skriver liksom debattartiklar och så. Jag minns att vi gick ut i media

fördömde det självmordsbombaren i Stockholm gjorde och inte bara för att det var en muslim, och därför skall vi ta avstånd från det. Utan det handlar om att vi som muslimer står emot all form av terrorism och det bevisade vi också genom att vi anordnade en manifestation utanför Norges ambassad efter terrorattackerna den 22 juli. Jag vet inte om du har sett vår logga, men det står 'Av Muslimer för Samhället' och det är där det kommer in att vi står emot all form av förtryck. Och där var det såhär att det handlar om samhället, inte bara gruppen. Samhällsfrågor berör mig för om jag inte driver de frågorna som jag vill skall bli viktiga i samhället, vem skall då göra det? Och jag tror det var där det kom upp för mig hur viktigt är att jag jobbar i samhället och inte bara i min grupp.

Sara betonar också att vad SMFR som forum öppnar upp är möjligheter att verkligen påverka. Ungdomarna bjuds in till viktiga seminarium och möten med politiker som är intresserade och lyssnar till vad de har att säga. Det skapar en känsla av att de kan göra en skillnad, att det inte bara är prat utan också väldigt mycket handling.

Sara: Det jag märker i SMFR är att vi kan nå toppolitiker. Till exempel, jag vet inte om du

hört det där om våldsbejakande extremism? (Lenita: Ja) Ja, det till exempel. Att vi kan sitta i samma rum som Birgitta Ohlsson och få henne att svettas. Det är jättepåtagligt och konkret.

Det mötet med Birgitta Ohlsson (dåvarande demokratiminister) som Sara hänvisade till handlade om en handlingsplan mot våldsbejakande extremism som togs fram under 2011 på uppdrag från regeringen. Där fick SMFR bland annat möjlighet att ge sina kommentarer, där de tryckte på vikten att byta namn på kategorin 'islamistisk radikalism'11 till ”militant extremism” eller ”våldsbejakande religiös och politisk extremism” för att visa att radikalism finns i alla religioner (något namnbyte har dock inte skett). SMFR har också varit aktiva på Almedalsveckan och i andra offentliga sammanhang där de kan få en möjlighet att påverka. En viktig del av SMFR:s arbete som betonas av flera informanter är att vara ett forum och plattform för att förändra strukturer i samhället och hjälpa människor att lyfta sig själva för att få vara en del av den här förändringen. Att lära ut ett nytt förhållningsätt och bygga upp en stödjande verksamhet genom vilka ungdomar senare kan förverkliga sig själva och själva motverka diskriminering och osynliga murar. Engagemang handlar inte enbart om den enskilde individen eller gruppen och inte heller enbart om samhället – det finns en insikt om hur de hänger samman och för att nå förändring de måste

11 Handlingsplanen riktar sig mot tre olika grupper av religiöst- och ideologiskt inriktade där våldsbejakande radikalism finns rådande. Utöver islamistisk radikalism (med specifikt fokus mot jihadi-inrikade grupper) återfinns äver högerextrema och vänsterextrema grupper. Inga andra religiösa grupper finns med.

kombineras, precis som vi såg i relation till Samiras skäl till varför hon blev aktiv i SMFR. För Malik är just den här delen av SMFR en av de viktigaste bakom hans eget engagemang. Han beskriver i ett långt citat vikten av att hålla samman och kämpa för sin sak för att komma någon vart, men samtidigt hålla dörren öppna för andra organisationer.

Malik: Alla grupper i samhället har fighter som de måste ta och de måste organisera sig till

en sådan grad att de byggt upp vissa erfarenheter och organisationer. Innan de gjort det så får de inte ett utrymme i de mer inflytelserika forumen och får inte ett utrymme att höras i samhällsdebatten. Samma sak som att kvinnorörelsen byggde upp folkhögskolor, arbetarrörelsen gjorde samma sak, nykterhetsrörelsen gjorde samma sak...du vet, alla de här grupperna. Och när de väl har gjort det och gått igenom den här processen, det är då det blir en fullvärdig integration. Det är då de finns på de här olika platserna och man pratar inte om dem utan man pratar med dem. (…) För grejen är den att i det här systemet så kan vi lyfta upp fler och fler muslimer i starka positioner. Vi har liksom sett att genom att vi byggt upp de här strukturerna så ger vi människor en chans. (…) Det här handlar liksom mer om att öppna en dörr till olika processer. Till exempel, vi är med i LSU, vi är med i Sensus, vi är med i flera av de här olika forumen och då blir det liksom en snabbare väg till att komma till de här olika rollerna, till att få en roll i samhället, att kunna ta diskussioner och bli tagna på allvar. Och det öppnar också upp en väg som skapar förtroende, men som också skapar hopp och en möjlighet för många människor att 'jaha, det här är en väg in i samhället' som många har letat desperat efter, men inte funnit. Det handlar om att skapa den här bryggan.

I relation till detta skall det också nämnas att flera av informanterna har blivit intresserade och också blivit engagerade i andra organisationer och politiska partier, mycket genom sitt engagemang i SMFR. De menar att SMFR hjälpt dem att öppna upp ögonen för att det finns så mycket mer som kan och bör göras, samt givit dem självförtroende att bryta ny mark. Den politiska delen av SMFR:s arbete är någonting som alla informanter betonar – utom Fatima, som främst ser SMFR som en civilorganisation och ett tryggt alternativ till den svenska folkbildningen för unga muslimer. Genom SMFR har de fått en möjlighet som de kanske skulle ha fått annars, menar hon, och det driver hennes att engagera sig mer. Hon betonar också hur människor förändras efter att de deltar i utbildningarna och vågar saker de tidigare inte har vågat.

Fatima: Det är en jättekonkret förändring man ser hos människor. Till exempel

utbildningen. Den första jag gick, där var det människor som typ aldrig hade pratat framför folk förut och liksom bröt den rädslan. Mer konkret än så blir det inte liksom. Och att de erbjuder jättebra möjligheter för ungdomar i utsatta områden som kanske inte skulle fått det.

* * *

beskriver hur de känner att hitta ett sammanhang från vilken de kan agera och någonstans där de kan kombinera sitt religiösa och samhällspolitiska intresse. Om vi tittar på ungdomarnas svar går att beskriva SMFR som ett forum- och plattform utifrån två olika vinklar. Det första är att det är ett forum där ungdomarna kan diskutera viktiga frågor med varandra. Det kan både röra frågor kring islam och teologiska funderingar, men också samhällsfrågor och hur dessa skall förstås, både i relation till religionen och utifrån en mer sekulär synvinkel. Detta påminner mycket om vad som kommit fram i tidigare studier kring vilken betydelse muslimska ungdomsorganisationer har; i dem kan unga muslimer mötas och diskutera frågor och erfarenheter med likasinnade ungdomar, och därigenom hantera en del av de utmaningar de känner att de möter (jfr Karlsson-Minganti, 2007; Jacobsen, 2006). Det andra sättet är att SMFR blir en plattform att agera utifrån i samhället. Både genom att de själva bidrar med debattartiklar och demonstrationer, men också genom att de blir inbjudna av andra aktörer som vill lyssna på vad de har att säga. Det blir ett sätt, för att återkoppla till avsnitt 5.2.1, att applicera de verktyg och den tolkningsram de utvecklat i samband med utbildningarna. Genom den typen av arbete hoppas ungdomarna kunna motverka de strukturer som de uppfattar håller dem tillbaka och bli en aktör som blir inkluderad. Plattformen är också en del som flera av informanterna lyfter fram som någonting som skiljer SMFR från andra muslimska ungdomsorganisationer de kommit i kontakt med.