SNA AfS och Kasselstrands Facebook-sidor

Figur 1.1 Social nätverksanalys Facebook, Gustav Kasselstrand, djup 1.

Kommentar: Nätverket utgår från Gustav Kasselstrands Facebook-sida https://www.facebook.com/gustavkasselstrand/.

55 Facebook-sidan Sverigedemokratisk ungdom, SD:s tidigare ungdomsförbund, ingår i Gustav Kasselstrands (partiledare i AfS) nätverk på Facebook. Se Figur 1.1.

I Figur 1.1 visualiseras AfS partiledare Gustav Kasselstrands sociala nätverk på Facebook, baserat på hans Facebook-sida. Där bland annat kopplingar till USA:s president, Donald J Trump återfinns. En annan nod som återfinns i nätverket är Génération Nation, vilket är ungdomsförbundet till franska Front National. Det finns även kopplingar till Heinz-Christian Strache (HC Strache) som är partiledare för det österrikiska Frihetspartiet, ett högerpopulistiskt nationalkonservativt politiskt parti i Österrike. (Rydgren, 2004) Även Udo Landbauer är en partimedlem av Frihetspartiet. Gemensamt för dessa noder i nätverket är att de delar likvärdiga politiska åsikter. I Figur 1.2 syns samma sociala nätverksanalys av Gustav Kasselstrand, med ett utökat djup (djup: 2), vilket innebär att även sidor som ”gillas” av sidor som Kasselstrand gillar ingår i nätverket.

56 Figur 1.2 Social nätverksanalys Facebook, Gustav Kasselstrand, djup: 2, inzoomad.

Kommentar: Nätverket utgår från Gustav Kasselstrands Facebook-sida https://www.facebook.com/gustavkasselstrand/.

AfS använder sig mer alternativmedier som källor till Facebook-inlägg (tabell 1.1), jämfört med SD och alternativa medier återfinns också inom partiets sociala nätverk (figur 1.1 och 1.2).

I Figur 1.2 visualiseras AfS partiledare Gustav Kasselstrands sociala nätverk på Facebook, baserat på hans Facebook-sida. Bland inzoomade Facebook-sidor återfinner vi bland annat de högerorienterade alternativa medierna ”friatider.se” och Kasselstrands egen poddcast ”Den kokta grodan”. Fria tider är en

invandringskritisk nättidning, som många följde valet genom redan för riksdagsvalet 2014. (indikatmedia.se 2019) I nätverket kan vi även se kopplingar till Sverigedemokraternas tidigare ungdomsförbund

Sverigedemokratisk ungdom (SDU) där Gustav Kasselstrand tidigare var ordförande, samt andra

ungdomsförbund. SD bröt med SDU och startade ett nytt ungdomsförbund – ”Ungsvenskarna” vilket blev

57 det definitiva beskedet om det inte tidigare varit klarlagt, att SDU inte längre var en del av SD och att SD inte ville förknippas med dem. (Expressen, 2017)

William Hahne, Adam Berg och Jessica Ohlson var förutom Gustav Kasselstrand med i SDU och SD för att senare bli uteslutna. (Expressen, 2018) Dessa personer, samt SDU, syns i Gustav Kasselstrands sociala nätverk på Facebook, Figur 1.2.

Figur 1.3 Social nätverksanalys Facebook, Gustav Kasselstrand, djup: 2.

Kommentar: Nätverket utgår från Gustav Kasselstrands Facebook-sida

https://www.facebook.com/gustavkasselstrand/.

58 I Figur 1.3 kan vi se AfS partiledare Gustav Kasselstrands sociala nätverk på Facebook på en nivå med två lager. Det vill säga nätverket innehåll noder (sidor) som Kasselstrand gillar och sidor som gillas av de sidor som Kasselstrand gillar. På denna nivå utvidgas nätverket avsevärt, jämfört med nivån med ett lager och vi kan se att det skapas olika ekosystem där ett kretsar kring Donald Trump, vilket i grunden bygger på att Kasselstrand själv gillar Donald Trump från sin Facebook-sida. Ett andra ekosystem kretsar kring franska Front Nationals ungdomsförbund Géneration Nation och ett tredje kring HC Strache som är partiledare för österrikiska FPÖ. HC Strache har en bakgrund i FPÖ:s ungdomsförbund. (Reiterer, 2009) Det finns här alltså om inte direkta nätverk så åtminstone kopplingar i form av visat intresse från AfS håll för olika politiska strömningar med koppling till ”alt-right”. Liksom Lyons (2017) skriver har ”Alt-right- rörelsen” i USA har en nära koppling till USA:s president Donald Trump och medverkade i hög grad under hans presidentkampanj fram till valet 2017. ”Alt-rights” stödjer i hög grad Donald Trump, samtidigt som de anser sig ha möjligheten att påverka hans organisation eftersom de själva utgör och/eller kan påverka en stor del av hans väljarskara. ”Alt-right” anses även ha haft en signifikant betydelse för att Trump skulle vinna valet.

Högerextrema plattformar växte markant efter valet då Trump blev president och de har vartefter fått ett starkare politiskt inflytande. Förhållandet mellan politiker och alterantiv-media/medier med högerextrem inriktning stärks och ökar, också i andra länder och andra sammanhang, särskilt på internet. Samtidigt som olika alternativa kommunikationskanaler blir allt mer professionaliserade i sin organisation och

marknadsföring. (Haller et al. 2019) Trump eller hans administration var ingen politiker som nämndes som en förebild vid AfS installationstal (Alternativ för Sverige 2018), men som man kan se av tidigare forskning inom ”alt-right” (Daniels 2018; Haller et al. 2019; Lyons 2017), har de kopplingar till samma

högerorienterade ”alt-right- rörelse”. Man kan i nätverket se kopplingen mellan SDU (och därmed också Gustav Kasselstrand) och ungdomsförbund inom ”alt-right- rörelsen” i andra länder i form av Génération Nation och Freihetlichen Jugend (Österrike). Strukturen på detta nätverk kan sannolikt också synas i vilken typ av innehåll Kasselstrand retweetar (delar poster på Twitter) och delar med sig av på sin Facebook-sida.

Det finns några relationer i Kasselstrands nätverk som är ömsesidiga – det vill säga fall då båda sidorna gillar varandra och inte bara den ena parten har gillat den andra. Dessa är William Hahne, Adam Berg och SDU.

Om vi endast ser till ömsesidiga ”gillande” är det alltså utifrån Kasselstrands sida en begränsad skara där SDU är den gemensamma nämnaren. Ser vi däremot till ömsesidiga relationer utifrån Sverigedemokratisk ungdoms Facebook-sida så har SDU en sådan med Freiheitliche Jugend, FPÖ:s ungdomsförbund, vilka i sin tur har en ömsesidig relation med Udo Landbauer. Sverigedemokraterna finns också med i nätverket, den enda kopplingen de har till någon annan sida i nätverket är dock SDU, på grund av att SDU gillar

Sverigedemokraternas sida. Detta är inte ett ömsesidigt förhållande i nätverket.

59 4.2.2 SNA SD och Åkessons Facebook-sidor

I detta avsnitt behandlas de nätverksanalyser som avser Sverigedemokraternas och Jimmie Åkessons Facebook-sidor.

Figur 1.4 Social nätverksanalys Facebook, Jimmie Åkesson, djup 2.

Kommentar: Nätverket utgår från Jimmie Åkessons Facebook-sida https://www.facebook.com/jimmieakesson/.

I det sociala nätverk som framträder genom en analys av Jimmie Åkessons officiella Facebook-sida finns på ett första djup, det vill säga bland de sidor som Åkesson gillar, endast en relation. Detta är relationen med SD:s officiella sida. De ytterligare sidor som syns i Figur 1.4 är sådana som SD:s Facebook-sida gillar. De sidor som ingår i nätverket representerar eller tillhör partiet i någon mån. SD-Kuriren är SD:s officiella partiorgan och medlemstidning, vars Facebook-sida (https://www.facebook.com/sdkuriren/) dock varit inaktiv sedan 2016. SD-ekonomen är en officiell sida som rör SD:s ekonomi- och finanspolitik. Noterbart att SD har en särskild Facebook-sida för just dessa politiska områden, som var underrepresenterade i

kommunikationen på den huvudsakliga Facebook-sidan inför riksdagsvalet, där endast 2 % av inläggen hade ett sådant fokus. (Tabell 1.2) SD-kvinnor (https://www.facebook.com/SDKvinnor/) är den officiella

60 Facebook-sidan för SD:s kvinnoförbund. StudioSD (https://www.facebook.com/sdpodden/) är en officiell podcast, även denna är dock inaktiv, sedan 2017. Hepatica

(https://www.facebook.com/Hepatica-1664222277182343/) är partiets insamlingsstiftelse. Samtiden (https://www.facebook.com/samtiden.nu/) är en webbtidning som ges ut och ägs av SD och Ungsvenskarna

(https://www.facebook.com/ungsvenskarna/) är partiets ungdomsförbund.

Sammantaget har sidorna nära förankring till SD och tillhör partiet. Förutom den ömsesidiga relationen som går att se mellan SD:s officiella Facebooksida och Jimmie Åkessons Facebooksida så finns det även en sådan mellan SD:s officiella Facebook-sida och Ungsvenskarnas Facebook-sida.

Figur 1.5 Social nätverksanalys Facebook, Sverigedemokraterna, djup 2.

Kommentar: Nätverket utgår från Sverigedemokraternas Facebook-sida https://www.facebook.com/sverigedemokraterna/.

I Figur 1.5 kan man se det sociala nätverket kring SD:s Facebook-sida för ytterligare en nivå jämfört med Figur 1.4. På denna nivå utvidgas nätverket med partiets lokala ungdomsförbund. Även i detta nätverk ingår endast Facebook-sidor som har direkt anknytning till SD, via Ungsvenskarna.

61 4.2.3 SNA AfS omnämnanden på Twitter

Figur 1.6 Social nätverksanalys, omnämnanden av AfS på Twitter.

Kommentar: ”AfS_riks” är AfS Twitter-konto. Namnen i närverksanalysen är de officiella

användarnamn som användas på Twitter. Flera användarnamn är censurerade på grund av integritetsskäl.

AfS sociala nätverk baserat på omnämnanden på Twitter (Figur 1.6) har ett betydligt större lokalt fokus än det sociala nätverk som bygger på Kasselstrands Facebook-sida (Figur 1.3). Partiets koppling till alternativa högerinriktade medier finner vi även i detta nätverk genom Ingrid Carlqvist, ”ingridcarlqvist”, som en central nod. Ingrid beskriver sig själv i sin profil som ”Free journalist at Ingrid & Maria at:

62 http://ingridochmaria.se”. I nätverk framstår åter Gustav Kasselstrand, ”gustavkassel” som en central person runt AfS. Nätverket är uppbyggt kring enskilda individer snarare än organisationer. Noterbart är att AfS officiella konto är aktivt i väldigt låg grad jämfört med övriga centrala noder i nätverket. Gustav

Kasselstrands konto ”gustavkassel” har exempelvis ungefär 6 gånger så många tweets (inlägg på Twitter) och nästan dubbelt så många följare. Arvid Haag, ”arvidhaag” som syns som en central nod till vänster i Figur 1.6, uteslöts från partiet Medborgerlig samling (se Figur 2.2). Arvid Haag länkar till inlägget direkt från sin Twitter-bio (beskrivande text i användarens profil).

Figur 2.2 MED inreder uteslutningsärende gällande Arvid Haag.

Kommentar: Inlägget har 56 kommentarer, 29 ”retweets” (delningar av inlägget) och 119 gillanden.

Facebook är som socialt medium uppdelad enligt relationen ”sida-personlig användare”, medan alla konton på Twitter kan benämnas som ”användare”, oavsett om de representerar en enskild individ eller en

organisation. Den nod som har näst störst sammankoppling med andra noder i nätverket är partiledare

63 Gustav Kasselstrand. Gustav Kasselstrand och Ingrid Carlqvist är de användare inom nätverket med flest följare. Förutom den mer tydliga lokala kopplingen för Twitter-nätverket i Figur 1.6, så skiljer det sig mycket avseende vilka användare som ingår i nätverken. Den gemensamma nämnaren är partiledaren Gustav Kasselstrand.

64

5. Diskussion, slutsatser och framtida forskning

I detta kapitel diskuterar jag inledningsvis det empiriska resultatet i relation till uppsatsens teoretiska

ramverk. Därefter återknyter jag till uppsatsens frågeställningar och presenterar de slutsatser jag drar av min analys. Avslutningsvis ges förslag på framtida forskning.

5.1 Diskussion

I studien av Carlos med flera (2018) angående AfD:s kommunikation på Facebook, visade resultatet att mobilisering var ett centralt tema för denna. Det femte mest använda verbet bland AfD:s Facebook-inlägg var ”dela”. Mobilisering i form av uppmaningar till mottagarna/publiken i sociala medier var också ett centralt element för nätverket Soldiers of Odin. (Ekman, 2018) Även AfS och SD använder sig av

mobilisering i sociala medier i form av uppmaningar till handling. AfS gör detta betydligt oftare än SD – i 45

% av inläggen, att jämföra med 21 % bland SD:s inlägg. AfS påminner därmed i högre grad om ovan nämnda politiska aktörer än SD gällande deras sätt att mobilisera sina mottagare på Facebook. Förutom att AfS alternativt vill framställa sig som ett handlingskraftigt parti så har det som nystartat parti också ett stort behov av exponering. Inom alternativa medier finns sällan samma tillgång till korrespondenter, fotografer och marknadsförare i samma utsträckning som hos ”etablissemanget” och de etablerade partierna. (Haller et al., 2019) AfS kan därmed ses som i högre grad beroende av sina följares engagemang i sociala medier för att få spridning av sina idéer.

Under 2015 använde sig AfD i huvudsak av en kort text i kombination med en bild i deras sociala medier.

(Carlos et al., 2018) AfS och SD använder sig inte av bilder i samma utsträckning, däremot använder de sig regelbundet av video – ungefär lika många inlägg innehåller video som bilder. AfS använder sig något mer av videoformat än SD, som i sin tur använder sig mer frekvent av bilder. 52 % av AfS Facebook-inlägg

innehåller bild och 43 % innehåller video (5 % av inläggen innehåller inget av det). 65 % av SD:s inlägg innehåller bilder och 35 % av inläggen innehåller video. I sammanhanget bör nämnas att denna studie undersöker material från 2018 och ovan nämnda studie undersöker material från 2015, vilket kan ha betydelse för vilka funktioner som varit möjligt för partierna att tillgå på Facebook. Som Merril och Åkerlund (2018) beskriver möjliggör användandet av Facebook som plattform en hel del olika diskursiva strategier för identifikation och övertalning, vilka sker genom processer som skriftlig kommunikation. De format som AfS och SD använder sig av i sina poster ger en bild över vad de tror är bäst ägnat att övertyga, vilket i sin tur genom Facebook som plattform kan generera en normalisering och integrering av de idéer partierna kommunicerar.

Alternativmedier har varit av betydande vikt för att förstå ”alt-right” som rörelse på internet under de senaste åren. Alternativmedierna kan ses som ett uttryck för skepticism och kritik gentemot ”eliten” och etablerade medier. (Haller, 2019; Heikkilä, 2017; Lyons, 2017) Resultaten i denna uppsats visar på skillnader

65 mellan AfS och SD gällande sådana förhållanden. AfS har kopplingar till alternativmedier som representeras av aktörer utanför partiet, vilket syns både i deras kommunikation på Facebook, liksom i deras sociala nätverk. Förhållandet mellan AfS och alternativa medier kan vara en tillgång rent funktionellt – för att hitta andra vägar att nå människor än genom traditionella kanaler. Det kan också fungera som en kommunikativt symbolisk handling för att visa skepsis och kritik mot etablissemanget och etablerade mediekanaler. (Haller et al. 2019, s.3) Till skillnad mot SD, där alternativmedier syns i SD:s sociala nätverk men knappt i posterna på Facebook. Vidare har de alternativmedier som återfinns i det sociala nätverket en direkt koppling till SD som kan ses som distributören av dessa (som partitidning och stiftelse). SD använder sig av partiets egna kanaler vad gäller det som kommuniceras på Facebook, liksom det sociala nätverk som partiet ingår i.

Relationer skapas och byggs utifrån ömsesidigt beroende där bägge parter drar nytta av varandra, framförallt på internet. (Haller, 2018) Detta kan vara en möjlig förklaring till varför AfS och SDU (och även andra noder i nätverket) interagerar med varandra. SDU har trots deras avknoppning från SD fortsatt att verka på Facebook och agerade inför valet 2018 som ett stöd eller hjälp för AfS att sprida sina budskap på Facebook.

Se Figur 2.3 där SDU på valdagen visar för sina följare hur man röstar på AfS i riksdagsvalet.

66 Figur 2.3 SDU visar hur man röstar på AfS

Kommentar: När man röstar på ett parti som saknar valsedlar i röstningslokalen, skriver man själv ut namnet på partiet.

På bilden kan man se hur SDU visar hur man kan rösta på AfS inför riksdagsvalet 2018. Då AfS inte fanns med som ett förtryckt valbart alternativt att kryssa i var väljarna tvungna att skriva partinamnet själva. För att rösten skulle godkännas krävdes det att hela namnet skrevs rätt på valsedeln och att det var korrekt stavat.

Förkortningar godkänns inte vilket även SDU demonstrerar i bilden ovan. I detta avseende kan det vara en nackdel att så starkt förknippas med partiets förkortning ”AfS”.

I ungefär vart femte Facebook-inlägg (19 %) använder sig AfS av alternativmedier som källor, att jämföra med 2 % för SD. I den sociala nätverksanalysen av AfS och partiledare Gustav Kasselstrand finner man

67 främst relationer till andra politiker och politiska partier men även till alternativmedierna Ingrid och Maria, Fria tider och Den kokta grodan. Där den sistnämnda har tydlig koppling till partiet då partiledare Gustav Kasselstrand medverkar i den och partiet även livesänt podcasten. (Alternativ för Sverige 2018) Förutom att vara en central person i de sociala nätverken var Kasselstrand under valkampanjen till riksdagsvalet 2018 AfS toppkandidat, frontfigur och ansiktet utåt i partiets kommunikativa innehåll. Ett ”typiskt” AfS-inlägg bland dem som analyserats i den kvantitativa innehållsanalysen syns i Figur 2.4.

Figur 2.4 Gustav Kasselstrand på AfS Facebook-sida

Kommentar: Brödtext med vit bakgrund är AfS kommunicerade meddelande på Facebook, text med grå bakgrund är hämtad via länk till Youtube.com.

I Figur 2.4 har AfS publicerat ett inlägg om partiledare Gustav Kasselstrand som intervjuas av Swebbtv.

Swebbtv är, utifrån beskrivningen på deras egen hemsida, ett medborgarfinansierat initiativ som har till uppgift att skapa medborgarjournalistik. Eftersom de anser att etablerade/traditionella medierna inte representerar verkligheten på ett korrekt sätt. Detta gäller enligt dem främst inom feminism,

”massmigration” och klimatlarmen där politisk korrekthet styr innehållet. Det är också inom dessa områden som Swebbtv främst önskar rapportera, utifrån vad de anser korrekt bild utifrån ett medborgarperspektiv.

De vill försvara yttrandefriheten och ”förmedla sanningen trots att den är obekväm”. För att göra detta är de därmed partipolitiskt och religiöst obundna. (Swebbtv, 2019) Dessa kommunicerade motiv till och fokus

68 kring mediebevakning går i hög grad igen enligt samma tema som internationell högerorienterad

alternativmedia (”alt-right”). (Daniels, 2018; Haller, 2019; Lyons, 2017)

I SD:s sociala nätverk återfinns också alterantivmedier, dessa har dock en än tydligare koppling till partiet i form av de officiella organen SD-Kuriren och webbtidningen Samtiden som ges ut av SD. Förhållandet mellan alterantivmedier och de partier som denna studie undersökt är väletablerat, om än i form av olika uttryck för respektive parti. SD har en tydligare struktur kring vilken typ av alterantivmedier som ingår i det sociala nätverket (sådana som har en direkt koppling till partiet) och dessa nämns knappt i den kommunicerade kommunikationen på Facebook, medan AfS i högre grad – förutom att ingå i nätverk med alterantivmedier – även refererar till dessa i det som kommuniceras på Facebook. Mot bakgrund av den diskussion Haller med flera (2019) för kring det symbiotiska och alltmer professionaliserade förhållandet mellan högerextrema politiker och alternativmedia med högerextrem inriktning, där relationer skapas och byggs utifrån ett

ömsesidigt beroende där bägge parter drar nytta av varandra, framförallt på internet, kan vi se att AfS i större grad än SD använder sig av alternativa medier som källor. Det visar sig också att AfS likt

internationella motsvarigheter kringgår klassisk mainstreammedia, vilket inom ”alt-right- rörelsen” kan kopplas till en populistisk världssyn där etablerad journalistik konstruerad av ”eliten” motverkar ”folkets vilja”.

69 Figur 2.5 AfS uppmärksammar SD:s förbud mot alternativmedier.

Kommentar: Brödtexten med vit bakgrund ovanför bilden är den text AfS kommunicerar Texten med grå bakgrund tillhör länken och länkbilden.

Att det finns en skillnad mellan AfS och SD avseende användningen av alternativa medier som källor är också någonting som AfS själva uppfattar och skriver om på sin Facebook-sida. (Figur 2.5) AfS påtalar i samma inlägg ”konsekvenserna av massinvandringen” och de alternativa mediernas roll i att föra fram denna

”sanning”. Detta kan relateras till Holts (2018) diskussion kring framväxten av alternativa medier i Sverige på senare år som riktar ett stort fokus på att kritisera immigrationspolitik och ”mainstreammedia”. Det gemensamma för dessa nya alternativmedier är att de uttrycker att etablerad media döljer eller förskingrar information som rör negativa sociala och kulturella konsekvenser av invandring och migration.

70 I Mattias Ekmans studie Online Islamophobia and the politics of fear: manufacturing the green scare (2015) analyseras tre framträdande islamofobiska aktörer online. Dessa motiverar bland annat sina åsikter genom att beskriva att de beskyddar ”yttrandefriheten”. Yttrandefrihet är också ett område som högerpopulistiska aktörer i Sverige haft som ett centralt tema i sina budskap, bland annat AfS (se 1.1 Bakgrund). Yttrandefrihet som politiskt nyhetstema är dock knappt synligt avseende det kommunikativa innehåll som AfS och SD använt sig av i sin explicita kommunikation inför riksdagsvalet 2018. AfS använder sig av detta nyhetstema i 1 % av sina inlägg och SD i 0 % av inläggen.

Porträtteringar av verkligheten med negativa känslor och svartmålning av politiska motståndare, inte minst kopplat till migration, är centrala online i olika sammanhang där aktörer med koppling till högerpopulistiska aktörer och ”alt-right” deltar. (Awan, 2014; Askanius et al., 2015; Evolvi, 2018; Gajjala et al., 2015) Sådana fokus och teman är också förekommande i det kommunicerade innehållet på Facebook av AfS och SD. SD använder sig av ett sådant innehåll i något högre grad än AfS och SD använder sig även mer sällan av innehåll med övervägande positiva känslor i förhållande till AfS. 24 % av SD:s inlägg har övervägande negativ karaktär att jämföra med AfS 18 %. När det kommer till inlägg med övervägande positiv karaktär har SD endast 3 % och AfS 10 % sådana. Humor kan användas för att skapa en mer avslappnad ton, detta görs ibland av båda partierna, dock inte i någon större utsträckning – i 9 % av inläggen för AfS och i 8 % av inläggen för SD. Som helhet ger detta en bild av att SD är något mer negativt inriktade avseende sitt kommunikativa innehåll och fokus på Facebook i jämförelse med AfS.

Svartmålningen för AfS och SD påminner i mångt och mycket om varandra, den rör ofta kritik gentemot

”etablissemanget”, eller de mer ”etablerade partierna”. För AfS ingår även SD i denna skara, medan SD riktar kritik mot de andra riksdagspartierna. AfS svartmålar också i högre grad invandrare, ofta genom att hänvisa till alternativa medier. Svartmålning av politiska motståndare och negativa känslor är teman som olika högerextrema partier och organisationer använt sig av för att mobilisera användare på Facebook. Detta

”etablissemanget”, eller de mer ”etablerade partierna”. För AfS ingår även SD i denna skara, medan SD riktar kritik mot de andra riksdagspartierna. AfS svartmålar också i högre grad invandrare, ofta genom att hänvisa till alternativa medier. Svartmålning av politiska motståndare och negativa känslor är teman som olika högerextrema partier och organisationer använt sig av för att mobilisera användare på Facebook. Detta