Variabler/operationalisering

Facebook-inläggen har kodats i datorprogrammet IBM SPSS Statistics, version 25, enligt kodbok (se Bilaga 3). Underlaget för kodningen i SPSS, det vill säga Facebook-inläggen i Excel-format, har exporterats via Facebook-applikationen Netvizz, version 1.6. Kodbokens metodologiska ramverk är inspirerat utifrån Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap (Karlsson & Johansson, 2019), vilket sedan utvecklats och anpassats utifrån mina frågeställningar och teori/tidigare forskning.

Facebook-inläggen har kodats utifrån 17 olika variabler tillhörande tre olika kategorier –

identifikationsvariabler, fokus och engagemang. Identifikationsvariablerna har syftet att identifiera Facebook-inlägget. Variablerna som beskriver inläggens fokus-variablerna tydliggör det innehållsmässiga och engagemang-variablerna ger information om vilken grad av engagemang inläggen har genererat på Facebook. Detta utvecklas i avsnitt 3.2.2 Variabler/operationalisering. Urvalet av variabler som behandlar inläggens fokus bygger på studiens problemformulering, syfte, frågeställningar, teori och tidigare forskning.

30 Jag har valt att utforma mina variabler på ett sådant sätt att relevant data inte bortses. Dels genom att

avgränsa dem tydligt till mitt undersökningsområde, dels genom att ingående beskriva varje variabel och dess innebörd. Varje variabel kan beskrivas kvantitativt och hur den kommer att mätas. Jag har utgått från olika typer av variabler i min studie. De vanligast förekommande är kvot-/intervall-variabler vilka innebär

ekvidistans, att avståndet mellan kategorierna är lika stora, alltså att avståndet överallt är lika stort mellan två intilliggande mätvärden. Exempelvis; 1 år, 1 kg och så vidare. Båda variablernas mätvärden går att rangordna på ett meningsfullt sätt. Kvotvariabeln rymmer en absolut nollpunkt, det vill säga att noll är det lägsta mätvärdet som kan förekomma. Exempelvis ålder eller vikt. Medan intervallvariabeln saknar denna aspekt och kan vara minus. Exempelvis temperatur.

Ordinalvariabler är variabler vars kategorier kan rangordnas. Men avstånden (ekvidistansen) mellan kategorierna är inte lika stora över hela skalan. Exempelvis 2-3 dagar i vecka eller 4-6 dagar i veckan (det enda man kan avläsa är att 4-6 dagar i veckan sker oftare än 2-3 dagar i veckan) alternativt, skolbetygen A, B, C, D, E och F. Det går då att avläsa att A är bättre än B men avståndet mellan A och B är inte detsamma som mellan B och C. Ordinalvariabler innehåller ingen absolut nollpunkt. Nominalvariabler innehåller varken någon absolut nollpunkt, ekvidistans eller kan rangordnas på ett meningsfullt sätt. Exempelvis kan danska, norska och svenska inte rangordnas. Det går inte heller att säga att exempelvis ”stressa av” är bättre eller sämre än att ”förbättra konditionen”. Den sista datatypen av variabel är diktoma variabler påminner om nominalvariabler då de varken kan rangordnas, har ekvidistans eller absolut nollpunkt. Dessa variabler innehåller endast två kategorier. Exempelvis man/kvinna eller ja/nej. Denna typ av variabler behandlas som nominalvariabler i de flesta fall. (Bryman, 2011) Nedan följer en beskrivning av de variabler som använts i den kvantitativa innehållsanalysen, hur de ska kodas för att mäta dem och vilka kopplingar de har till studiens frågeställningar. Sammanfattning av variabler och tillvägagångssätt för att koda Facebook-inlägg enligt det arbetssätt som använts i denna studie, finns att tillgå i uppsatsens kodbok (Bilaga 2).

Variablerna är uppdelade i tre kategorier – identifikationsvariabler (variabel 1-4), fokusvariabler (variabel 5-14) och variabler som mäter engagemang (variabel 15-17). Identifikationsvariablerna används primärt för att kunna identifiera och spåra Facebook-inläggen. Det utgör också ett verktyg för att kunna lyfta ut detaljer i studien, för att till exempel exemplifiera element i studien. Anledningen att ”källa” används som en variabel är dels att det utifrån studiens syfte och frågeställningar kan vara intressant att se vilka källor sändaren använder.

Variabeln kan också användas för att finna samband mellan den sociala nätverksanalysen och det

kommunikativa innehållet i Facebook-inläggen. Vidare kan det också användas för att finna ursprunget till nyheten/tematiken, även om Facebook-inlägget skulle raderas. Det utgör ett säkrande av studiens

tillgänglighet och därmed betydelse i framtiden. Samt att det bidrar till att underlätta vid en replikering av studien. Fokusvariablerna används för att lyfta det innehållsmässiga i Facebook-inläggen. Det är också dessa som främst besvarar studiens frågeställningar – med ett fokus på hur partierna kommunicerar.

Fokusvariablerna är också relaterade till tidigare forskning. De utgör kärnan för studiens analys och diskussion, då de utöver koppling till frågeställningar relateras till teori och tidigare forskning – samt

31 framtida forskning. Variablerna som mäter engagemang sätts i relation till de andra variablerna för att ge djup och högre grad av mening till resultatet. Engagemang-variablerna används också för att se vilken effekt olika teman och fokus i Facebook-inläggen ger – dessa variabler för in respondenterna/mottagarna som tar del av det manifesta kommunikativa innehåller, i studien.

Resultaten presenteras i korstabeller då jag anser att detta är den mest flexibla formen av tabell för att framställa analys av relationer och samband och kan dessutom tillämpas på alla typer av variabelpar. Jag kommer att presentera den oberoende variabeln längs kolumner och den beroende variabeln presenteras längs rader. Korstabeller liknar frekvenstabeller men kan analysera två variabler på samma gång, det vill säga studera relationen mellan två variabler. Ofta inkluderas procentsiffror då det är lätt att tolka vilket jag också kommer att göra till en del av mina utvalda variabler. (Ibid.)

Sambandsmönster kan jag studera i relationer mellan variabler i min tvärsnittsdesign. Det finns ingen hållbar tidsmässig relation mellan variablerna, eftersom informationen om dem samlas in mer eller mindre samtidigt och därmed kan jag inte manipulera någon av dem. Om jag upptäcker ett samband mellan två variabler kan jag inte vara säker på att det handlar om en kausal relation. Allt jag kan säga är att det finns någon form av koppling mellan variablerna, vilket dock inte betyder att det är omöjligt att dra några kausala slutsatser utifrån en tvärsnittsdesign.

Variabel 1: Parti

Variabeln mäts genom att avgöra vem som postat Facebook-inlägget – AfS eller SD. I tabellerna i

resultatdelen presenteras denna variabel horisontellt. Variabeln är diktom, eftersom det endast är två partier som ingår i studien. Detta är en oberoende variabel som utgör grunden för det komparativa perspektivet och jämförelsen mellan partierna. I kodningen har jag angett om Facebook-inläggets avsändare är AfS eller SD. Denna variabel är nödvändig för att kunna jämföra AfS och SD, för att se vilka likheter och skillnader som finns i partiernas kommunikation på Facebook. Genom att jämföra dessa, tydliggörs enheterna var för sig.

Variabel 2: Publiceringsdatum

Variabeln mäts genom att ange när Facebook-inlägget publicerats enligt dd-mm-åååå. Detta är en

intervallvariabel, eftersom det går att rangordna efter datum, även om det inte finns någon sådan avsikt att göra just detta i denna studie. Datumangivelsen avser det datum då Facebook-inlägget publicerats, även om Facebook-inlägget i sig hänvisar till en källa som publicerat samma eller liknande innehåll vid ett annat datum. Publiceringsdatumet gör det enklare att identifiera Facebook-inlägget och gör det enklare för personer som genomför studien att navigera bland det empiriska innehållet.

Variabel 3: URL

Detta är en nominal variabel, eftersom det endast finns en korrekt länk att hänvisa till. Den tas fram genom

32 att ange Facebook-inläggets direktlänk (URL). Vid utdrag från Facebook-sidorna med hjälp av

programvaran Netvizz anges dessa länkar som ”post link”. Med dessa länkar kan man gå direkt till Facebook-inläggen. Detta förenklar studiens genomförande och gör det enklare att lyfta fram facebookinlägg i studien för att exemplifiera dessa i studiens resultatdel.

Variabel 4: Källa

Detta är en nominal variabel. Beroende på vilken typ av källa det rör sig om har den kodats utifrån

nedanstående beskrivning. Variabeln kan exempelvis visa hur ofta partiet använder sig av alternativa medier som källor. Här anges vilken typ av källa som Facebook-inlägget huvudsakligen hänvisar till, exempelvis via en länk, bild eller video. Källorna har kategoriserats utifrån fem olika teman (exklusive neutral/går ej att koda), vilka beskrivs nedan.

Alternativa medier (alt-media): Detta är medier som inte tillhör traditionella medier och massmedia. De alternativa medierna ger en annan information än traditionell media/massmedia. I och med framväxten av

”alt-right” i slutet av 00-talet har också ”alt-media” i viss mån blivit synonymt med ”alt-right”. ”Alt-right- rörelsen” hade inte kunnat få den framväxt och de framgångar den haft utan tekniska funktioner och det digitala landskap som det senaste decenniet givit. (Daniels, 2018) Alternativa medier framhäver en syn på sig själv som bärare av en sanning som inte kommer till tals i det etablerade medierna.(Meyers, 2008)

Etablerad media/traditionell media: Kan även kallas ”mainstreammedia”. Det är medier som är etablerade i samhället och innehar en övergripande och/eller manifesterande roll i medielandskapet. Exempel på traditionell media är public service, TV 4 och stora kvällstidningar som Aftonbladet och Expressen. De traditionella mediekanalerna härrör främst från TV, radio och press men återfinns idag också i det digitala landskapet då de anpassat sina mediekanaler till detta.

AfS sociala medier: Partiets egna sociala medier-kanaler, exempelvis partiets officiella Facebook-sida eller Facebook-sida som tillhör officiella representanter inom partiet, såsom partiledarens egen Facebook-sida.

SD sociala medier: Partiets egna sociala medier-kanaler, exempelvis partiets officiella Facebook-sida eller Facebook-sida som tillhör officiella representanter inom partiet, eller lokalföreningar.

Andra konton på sociala medier: Det kan exempelvis vara hänvisningar till andra Facebook-konton eller Twitter-konton, exempelvis tillhörande representanter från andra partier eller myndigheter.

Denna variabel har koppling till frågeställningen om hur kommunikationen går att koppla till den sociala nätverksanalysen. Går det att se samband mellan vilka källor som används i Facebook-inläggen och vilka aktörer AfS ingår i nätverk tillsammans med?

Variabel 5: Nyhetstema

Nominal variabel. Nyhetsinnehåll beskrivs; huvudsakligt politiskt tema/huvudämne i Facebook-inlägget.

Vilken typ av huvudsakligt politiskt innehåll finner vi i Facebook-inläggen? Denna variabel kan användas för

33 att tydliggöra skillnader mellan AfS och SD – den kan också kopplas till engagemang, för att se vilka typer av nyhetsteman som ger högst grad respektive lägst grad av engagemang. Vidare går denna variabel att koppla till hypotesen kring politiskt tema och för att se om vissa nyhetsteman är överrepresenterade. De

nyhetsteman som kodats är migration, ekonomi, lag & ordning, miljö/klimat, yttrandefrihet/mötesfrihet, vård,

bostadspolitik, skola, jämställdhet, samt neutral/går ej att koda. Facebook-inläggen tolkas utifrån det huvudsakliga politiska ämnet som diskuteras i Facebook-inlägget, vad som är det huvudsakliga ämnet tolkas utifrån vilka ord som används och var inlägget lägger fokus i dess innehåll.

Variabel 6: Bild

Detta är en diktom variabel eftersom variabeln anger om Facebook-inlägget innehåller en bild eller ej.

Denna variabel mäts genom att ange om Facebook-inlägget innehåller en bild eller ej. Detta innefattar även länkbilder som kan skapas när Facebook-sidan publicerar inlägg som innehåller en eller flera länkar. Dessa bilder kan i sådant fall vara hämtade från den sajt som inlägget länkar till, alternativt har personen som publicerat inlägget valt/laddat upp en egen bild som hen har valt att använda till det postade inlägget. Denna variabel kan användas för att jämföra i vilken grad AfS och SD använder sig av bilder. Den kan också användas för att se hur bildinnehåll påverkar graden av engagemang. Stillbilder av video har ej kodats i denna variabel, dessa kodas i variabel 7 (se nedan).

Variabel 7: Video

Diktom variabel, eftersom variabeln anger om Facebook-inlägget innehåller en video eller ej. Denna variabel mäts genom att ange om Facebook-inlägget innehåller video. Med video avses all rörlig bild. Det kan

exempelvis röra sig om en video som direkt laddats upp på Facebook, eller en länk till ett Youtube-inlägg.

Denna variabel kan användas för att se om det skiljer sig åt i vilken utsträckning AfS och SD använder sig av rörlig bild. Man kan också koppla variabeln till engagemang, det vill säga se om Facebook-inlägg som

innehåller video genererar ett högre eller lägre engagemang än Facebook-inlägg utan video.

Variabel 8: Länk till andra aktörer som representerar partiet

Diktom variabel, eftersom variabeln anger om Facebook-inlägget innehåller en länk till andra aktörer som representerar partiet eller ej. Denna variabel mäts genom att ange om Facebook-inlägget innehåller en eller flera länkar till andra kanaler som representerar partiet (exempelvis partimedlemmars Facebook-sidor eller partiets hemsida). Resultatet kan visa på i vilken grad Facebook-sidan hänvisar till andra delar av partiet än den officiella Facebook-sidan. Detta visar om partiet håller kommunikationen centralt på sin officiella Facebook-sida eller om man valt att gå via andra delar av partiet. Det kan påvisa en centraliserad eller decentraliserad struktur gällande val av avsändare av kommunikativt innehåll på Facebook. Variabeln kan vidare relateras till frågeställningen kring partiets sociala nätverk. Är det noder i det sociala nätverket som det också länkas till i Facebook-inläggen? Finns det en korrelation mellan dessa? Det går även att jämföra AfS och SD i detta avseende, samt vilken grad av engagemang Facebook-inlägg med denna variabel generar.

Det vill säga om denna typ av inlägg får fler eller färre reaktioner, kommentarer och delningar.

34 Variabel 9: Länk till aktör som ej tillhör partiet

Diktom variabel, eftersom variabeln anger om Facebook-inlägget innehåller en länk till en aktör som inte tillhör partiet eller ej. Variabeln mäts genom att ange om Facebook-inlägget innehåller en eller flera länkar till en eller flera aktörer som ej tillhör partiet (till exempel en nyhetssida eller ett annat parti). Med ”andra

aktörer” räknas alla aktörer som inte ingår i partiet. Med andra ord kan en ”annan aktör” bestå av

medarbetare som ingår i partiet men där den officiella sändaren/distributören inte gör det. Exempelvis en mediekanal som har en chefredaktör som också är medlem i partiet men officiellt företräder mediekanalen när hen verkar där, även om denne i praktiken skulle kunna utföra ett snarlikt arbete som det som sker inom partiet. Variabeln visar i vilken grad partiet lägger fokus på externa aktörer. Det går också att jämföra AfS och SD i detta avseende. Beroende på vilken typ av aktörer det länkas till kan det eventuellt vara länkar till aktörer som återfinns i den sociala nätverksanalysen och därmed ger ytterligare dimension och förståelse för kopplingen mellan det explicita innehållet på Facebook och partiets mer ”dolda” sociala nätverk.

Variabel 10: Hyllar det egna partiet

Diktom variabel, eftersom variabeln anger om Facebook-inlägget hyllar det egna partiet eller ej. Denna variabel mäts genom att ange om Facebook-inlägget innehåller en eller flera hyllningar till det egna partiet och/eller personer som representerar partiet. Med en hyllning avses uppmuntrande ord till/om

representanter för det egna partiet, till exempel ”heja!”, eller ”vad bra vi är!”. Variabeln anger om partiet och/eller dess representanter framställs i positiv dager. Denna variabel hjälper till att förtälja partiets fokus kring huruvida man i ett Facebook-inlägg väljer att lägga fokus på att hylla det egna – vilket indirekt gör att man kan lägga mindre plats för annat (se de andra variablerna). Den går att använda för att jämföra AfS och SD:s kommunikation. De personer/aktörer som hyllas kan eventuellt återfinnas i partiets sociala nätverk.

Vidare kan man genomföra en analys över vilken grad av engagemang Facebook-inlägg med detta innehåll/tema generar.

Variabel 11: Svartmålning av politiska motståndare/andra aktörer

Diktom variabel, eftersom variabeln anger om Facebook-inlägget innehåller svartmålning av politiska motståndare/andra aktörer eller ej. Negativ framställning av andra aktörer (exempelvis andra politiska partier, massmedia eller folkgrupper). Detta mäts genom att bedöma om Facebook-inlägg skriver

nedvärderande innehåll om en eller flera aktörer. Med ”aktörer” kan det i detta sammanhang röra sig om andra politiska partier, media eller etniska grupper. Svartmålning som begrepp i detta sammanhang avser all form av negativ framställning av aktören i fråga. Variabeln kan öka förståelsen kring vilken grad av fokus partiet lägger på att kritisera och tala illa om andra. Ett sådant fokus innebär också att man i mindre grad fokuserar på sin egen politik. Även om det naturligtvis också kan fungera som ett retoriskt knep att jämföra sin egen politik (bra) med någon annans (dålig), för att på så sätt framställa sin egen politik som bättre genom att ha ett ”negativt exempel” att jämföra med. Kopplat till studiens frågeställningar kan man genom denna variabel se hur AfS och SD:s kommunikativa innehåll på Facebook skiljer sig åt – använder sig något

35 av partierna mer frekvent av svartmålning? Det går även att se hur denna variabel korrelerar med variabler kopplat till engagemang.

Variabel 12: Känsla

Nominal variabel, eftersom variabeln anger om Facebook-inlägget innehar ett fokus av positiva känslor, negativa känslor eller om Facebook-inlägget är känslomässigt neutralt i dess uttryck. Denna variabel används för tolkning av inlägg och/eller ord som används. Avseende huruvida enheten ämnar väcka känslor hos läsaren eller om den försöker hålla sig objektiv och känslofri. Detta kan samspela med att avsändaren uttrycker sina egna känslor kring ämnet (som i personal-impersonal reporting) men det kan även handla om att man istället låter källor med tydliga åsikter och känslouttryck kring ämnet komma till tals. Känslorna delas in i övervägande positiva, övervägande negativa och neutral/går ej att koda.

Övervägande positiva känslor avser känslor kopplat till ämnen som hopp, glädje, kärlek, framgång,

måluppfyllelse och optimism. Då Facebook-inlägg tolkas inneha negativa känslor innehåller de tematik/ord i form av avsmak, avsky, ilska, sorg, rädsla, skam, politiska misslyckanden, kriser, frustration, missnöjdhet och negativa förväntningar. Om inläggen tolkas neutrala/går ej att koda innebär det att det inte går att finna ett tema av någon av ovanstående känslor i dess innehåll.

Denna variabel kan användas för att jämföra i vilken grad AfS och SD använder sig av känslor, samt vilka känslor de använder sig av, i deras Facebook-inlägg. Vidare kan den användas i korrelation med engagemang för att analysera vilka känslor som genererar högst grad av engagemang – positiva eller negativa?

Denna variabel ger också svar på hypotesen avseende negativa känslor bland högerextrema aktörer, vilka härrör från texterna Extreme-right Responses to the European Economic Crisis in Denmark and Sweden: The discursive construction of scapegoats (Askanius et al., 2015) och Online Islamophobia and the politics of fear: manufacturing the green scare (Ekman, 2015).

Variabel 13: Humor

Diktom variabel, eftersom variabeln anger om Facebook-inlägget innehåller humor eller ej. Med ”humor”

avses ifall inlägget innehåller humor i någon form – det kan vara i form utav sarkasm, ironi eller lingvistiska skämt. Med denna variabel kan man analysera om det skiljer sig i vilken grad AfS respektive SD använder sig av humor i sina Facebook-inlägg. Variabeln avspeglar också det kommunikativa fokus som avges i de

analyserade Facebook-inläggen. Vidare går det att se hur den korrelerar med variabler rörande engagemang.

Variabel 14: Mobilisering

Diktom variabel, eftersom variabeln kodar om Facebook-inläggen innehåller mobilisering eller ej. Det vill säga om sändaren av Facebook-inläggen uppmuntrar mottagarna att agera genom att utföra någonting; till

Diktom variabel, eftersom variabeln kodar om Facebook-inläggen innehåller mobilisering eller ej. Det vill säga om sändaren av Facebook-inläggen uppmuntrar mottagarna att agera genom att utföra någonting; till