Högerpopulism i sociala medier
En komparativ innehållsanalys och en social nätverksanalys
Right-wing populism on social media,
A comparative content analysis and a social network analysis
Johan Ericsson
Fakulteten för samhällsvetenskap och humaniora Medie- och kommunikationsvetenskap IV
Avancerad nivå/15 högskolepoäng Michael Karlsson
2019-06-09 Löpnummer?
1
Sammanfattning
Syftet med denna uppsats är att åskådliggöra hur Alternativ för Sverige (AfS) och Sverigedemokraterna (SD) kommunicerar i sociala medier och att bidra med kunskap kring hur respektive parti positionerar sig i relation till högerpopulistiska aktörer och ”alt-right” i de digitala politiska landskap som växt fram under de senaste åren. I uppsatsen undersöks detta genom en innehållsanalys av partiernas kommunikation på Facebook, samt genom en undersökning av vilka relationer AfS och SD har till andra aktörer i sociala medier med hjälp av en social nätverksanalys. Genom att analysera explicit innehåll på Facebooksidan (Facebook-inlägg) och mer implicita relationer till andra personer och/eller organisationer, åsyftar studien att granska partiernas kommunikativa innehåll och kontextuella politiska positionering. Dels utifrån ett nationellt perspektiv, samt utifrån ett internationellt perspektiv avseende ”alt-right- rörelsens” beteende och positionering online de senaste åren. De frågeställningar som följer genom studien är:
• Hur skiljer sig AfS och SD:s kommunikation på Facebook åt inför riksdagsvalet 2018, samt vilka likheter har de?
• Hur ser AfS nätverk ut i jämförelse med SD:s? Vilka aktörer har de kopplingar till och avspeglar sig deras sociala nätverk i partiernas kommunikation på Facebook?
• Vilket kommunikativt fokus använder AfS respektive SD i Facebook-inläggen? Vilka nyhetsteman, källhänvisning, format och känslor är återkommande, samt i vilken grad svartmålar partierna politiska motståndare?
• Vilken grad av engagemang generar olika fokus på partiernas Facebook-sidor?
Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från tidigare forskning som kan sammanfattas utifrån två övergripande teman. Det första temat är forskning kring ”alt-right” och den anti-etablissemangsrörelse som denna har utmynnat i under de senaste åren i det digitala landskapet. Det andra temat är högerpopulism online – i vilken kontext finner vi högerpopulism och hur manifesteras den online? Dessa teman överlappar varandra på så sätt att den högerpopulism som manifesteras online ofta sker genom aktörer som kategoriseras som
”alt-right”, samt att ”alt-right” och högerpopulistiska aktörer i hög grad diskuterar samma politiska områden, inte minst migration och kritik gentemot etablerade politiker och massmedia.
I uppsatsen har en komparativ innehållsanalys kompletterats med en social nätverksanalys. I den
komparativa innehållsanalysen har kommunikativt innehåll i Facebook-inlägg jämförts mellan AfS och SD:s Facebook-sidor. Samtliga Facebook-inlägg som partiernas officiella Facebook-sidor publicerat veckan inför riksdagsvalet 2018 har kodats genom variabler med koppling till studiens frågeställningar. I den sociala nätverksanalysen har partiernas och partiledarnas officiella Facebook-sidor analyserats. Det har också genomförts en social nätverksanalys baserat på omnämnanden av AfS Twitter-konto på Twitter.
Resultaten visar att AfS hänvisar till och använder sig av alternativmedier i hög grad och av etablerade medier i låg grad, samtidigt som förhållandet är det motsatta hos SD. Båda partierna har dock kopplingar till
2 alternativmedier i deras sociala nätverk. I AfS sociala nätverk ingår många aktörer utanför partiet, ofta sådana med koppling till ”alt-right” i andra länder, medan SD:s nätverk endast består av aktörer som representerar partiet. Partiledarna Gustav Kasselstrand (AfS) och Jimmie Åkesson (SD) är centrala i partiernas sociala nätverk. I AfS sociala nätverk har Kasselstrand i högre grad kopplingar till personer (till exempel andra personer inom ledningen i AfS) medan Åkesson i SD:s sociala nätverk har kopplingar till enheter och funktioner inom partiet.
Migration som nyhetsämne på Facebook är överrepresenterat hos både AfS och SD, särskilt för AfS. Både AfS och SD använder sig mer av negativa känslor än positiva känslor och svartmålar politiska motståndare i hög grad i sina Facebook-inlägg. Sådana Facebook-inlägg genererar också i genomsnitt en högre grad av engagemang än andra inlägg. AfS använder sig av Facebook-inlägg som innehåller mobilisering i högre grad än SD.
Nyckelord: ”alt-right”, högerpopulism, social nätverksanalys, sociala medier, politisk kommunikation.
3
Abstract (eng)
The purpose of this study is to understand how Alternative for Sweden (AfS) and the Swedish Democrats (SD) communicate in social media. The study can contribute with knowledge about how these parties can be seen in relation to right-wing populist actors and "alt-right" in the digital political landscapes that have emerged in recent years. This is done through a content analysis of the parties' communication on Facebook, and by examining the connections and relationships AfS and SD have with other actors in social media through a social network analysis. By analyzing explicit content on the Facebook page (Facebook posts) and implicit relationships with other people and / or organizations, the study aims to examine the parties' communicative content and contextual political positioning. Partly from a national perspective, as well as from an international perspective regarding the "alt-right movement" behavior and positioning online in recent years. The questions that follow through the study are:
• How do AfS and SD's communication on Facebook differ for the parliamentary elections 2018, and what similarities do they have?
• What does the AfS network look like compared to SD's? Which actors do they have connections to and does the social networks reflect in the parties' communication on Facebook?
• What communicative focus does AfS and SD use in Facebook posts? What news themes, source reference, format and emotions are recurring, and to what extent do the parties focus on political opponents?
• What level of engagement gives different focus on the parties' Facebook pages?
The thesis's theoretical framework is based on previous research, which can be summarized based on two general themes. The first theme is research on "Alt-right" and the anti-establishment movement that this has spawned in recent years in the digital landscape. The second theme is right-wing populism online - in what context do we find right-wing populism and how is it manifested online? These themes overlap in such a way that the right-wing populism manifested online often has actors categorized as "alt-right," and they largely discuss the same policy areas, not least migration and criticism of established politicians and the media.
In the study, a comparative content analysis has been supplemented with a social network analysis. In the comparative content analysis, communicative content in Facebook posts has been compared between AfS and SD's Facebook pages. All Facebook posts that the parties' official Facebook pages published the week before the election have been coded by variables linked to the study's issues. In the social network analysis, the parties 'and party leaders' official Facebook pages have been analyzed. A social network analysis has also been conducted based on mentions of the AfS Twitter account on Twitter.
The results show that AfS refers to and uses alternative media to a large extent and of established media to a low degree, while the relationship is the opposite of SD. However, both parties have links to alternative media in their social networks. AfS social networks have connections to many actors outside the party, often those with connections to "alt-right" in other countries, while SD's network consists only of actors
4 representing the party. Party leaders Gustav Kasselstrand (AfS) and Jimmie Åkesson (SD) are central to the parties' social networks. In AfS social networks, Kasselstrand has more connections to people (for example other people in the management of AfS) while Åkesson in SD's social network has connections to units and functions within the party.
Migration as a news topic on Facebook is over-represented by both AfS and SD, especially for AfS. Both AfS and SD use more negative emotions than positive emotions and discredit political opponents to a great extent in their Facebook posts. Such Facebook posts also generate, on average, a higher level of engagement than other posts. AfS uses Facebook posts that contain mobilization to a greater extent than SD.
Keywords: "Alt-right", right-wing populism, social network analysis, social media, political communication.
5
Förord
Jag vill rikta ett stort tack till min handledare Johan Lindell, min kurskamrat Julia Björknert och min sambo Jenny Bäckvall. Samtliga har bidragit med positiv energi och visat ett engagemang för min uppsats under mitt arbete med den.
6
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 8
1.1 Bakgrund ... 8
1.2 Syfte ... 12
1.3 Problemformulering och frågeställningar ... 12
1.4 Avgränsningar ... 12
1.5 Centrala begrepp ... 13
1.5.1 ”Alt-right” ... 13
1.5.2 Social nätverksanalys ... 14
1.6 Disposition ... 14
2. Teori och tidigare forskning ... 16
2.1 ”Alt-right” ... 17
2.1.1 ”Alt-rights” bakgrund ... 17
2.1.2 Skepticism och anti-etablissemang ... 17
2.2 Högerpopulism online ... 18
2.2.1 Alternativmedier i nya digitala landskap ... 19
2.2.2 ”Kriser som möjligheter” ... 20
2.3 Sammanfattning ... 24
2.4 Kunskapsluckor ... 25
3. Metod och material ... 27
3.1 Komparativ kvantitativ innehållsanalys ... 27
3.1.1 Intrakodarreabilitetstest... 28
3.1.2 Variabler/operationalisering ... 29
3.1.3 Urval innehållsanalys ... 36
3.2 Social nätverksanalys (SNA) av Facebook-sidor ... 38
3.2.1 Operationalisering SNA Facebook-sidor ... 39
3.2.2 Urval SNA Facebook-sidor ... 40
3.3 SNA på Twitter ... 40
3.3.1 Operationalisering SNA Twitter ... 41
3.3.2 Urval SNA Twitter ... 41
3.4 Forskningsetiska överväganden ... 42
3.5 Metodkritik ... 42
4. Resultat och analys ... 43
4.1 Kvantitativ innehållsanalys ... 43
4.1.1 Inläggens fokus ... 43
4.1.2 Engagemang ... 49
7
4.2 Social nätverksanalys (SNA) ... 54
4.2.1 SNA AfS och Kasselstrands Facebook-sidor ... 54
4.2.2 SNA SD och Åkessons Facebook-sidor ... 59
4.2.3 SNA AfS omnämnanden på Twitter ... 61
5. Diskussion, slutsatser och framtida forskning ... 64
5.1 Diskussion ... 64
5.2 Slutsatser ... 71
5.3 Framtida forskning ... 73
6 Implikationer för samhället och arbets-/yrkesliv ... 76
7 Referenser ... 78
7.1 Böcker ... 78
7.2 Vetenskapliga artiklar ... 78
7.3 Webbsidor ... 80
7.4 Övriga källor ... 81
8 Bilagor ... 83
Kodbok med variabler och variabelvärden. ... 92
8
1. Inledning
I detta avsnitt presenteras uppsatsens problemområde, frågeställningar, syfte, samt en bakgrundsbeskrivning av Alternativ för Sveriges (AfS) koppling till Sverigedemokraterna (SD) och en introduktion till varför SD kommer att användas som referenspunkt att jämföra AfS med genom uppsatsen. Det ges en beskrivning över avgränsningar och läsaren introduceras till de centrala begreppen ”alt-right” och social nätverksanalys.
Avslutningsvis presenteras uppsatsens upplägg och disposition.
1.1 Bakgrund
Den 5 mars 2018 lanserades ett nytt parti i Sverige – Alternativ för Sverige (AfS). Partiledaren Gustav
Kasselstrand höll på denna dag ett anförande där han gav sin beskrivning av det nya partiet och delar av dess politiska mål. I beskrivningen lyfte han också fram andra europeiska partier som föredömen, bland annat Österrikiska Frihetspartiet ”FPÖ”, franska Front National och tyska AfD – Alternative für Deutschland, vilket namn AfS är en direkt översättning av. En stor del av Kasselstrands tal fokuserade på Sverigedemokraterna (SD). Kasselstrand beskrev i talet SD som ett parti som blivit ”mätta” och alltmer ”påminner om de andra riksdagspartierna”. Mot denna bakgrund skulle AfS enligt Kasselstrand ha bildats som ett ”alternativ” till de
”etablerade partierna” (riksdagspartierna). (Alternativ för Sverige 2018)
Att Kasselstrand tar avstamp för sitt nya parti genom att rikta ett så pass stort fokus på SD, kan ha med hans politiska historia att göra. Från att ha varit ordförande i Sverigedemokraternas tidigare ungdomsförbund – Sverigedemokratisk Ungdom (SDU) – uteslöts Kasselstrand ur SD tillsammans med andra centrala personer från ungdomsförbundet, bland annat vice ordförande William Hahne. Enligt Kasselstrand var det SD:s vice partiledare Mattias Karlsson som var ”hjärnan bakom detta” och att det skulle vara en ”krigsförklaring mot hela SDU”. Karlsson skulle enligt Kasselstrand ”aldrig kunnat acceptera SDU-medlemmarnas vilja”.
Karlsson själv skrev i ett mejl till Expressen att ”han förstår att den som är föremål för uteslutningsärende reagerar med starka ord men att det är bra att ’medlemsutskottet signalerar att partiets nolltolerans mot rasism och extremism gäller alla och att man tar allvarligt på seriösa indicier om grova ideologiska avvikelser och samröre med antidemokrater’”. (Expressen, 2017)
9 Figur 1.1 Social nätverksanalys Facebook, Gustav Kasselstrand, djup: 1.
Kommentar: Gustav Kasselstrands (partiledare AfS:s) sociala nätverk på Facebook. Figuren visar bland annat vilka andra Facebook-sidor som Kasselstrands sida gillar.
Tillsammans med personer som tidigare varit centrala i SDU, bildade Kasselstrand AfS. (Sveriges radio, 2017) I Gustav Kasselstrands sociala nätverk på Facebook, baserat på hans Facebook-sida (figur 1.1), kan vi se SD-kopplingen gällande tidigare centrala personer i SDU såväl som ungdomsförbundet i sig självt.
Förutom Kasselstrand själv har Jessica Ohlson, William Hahne och Adam Berg ett förflutet i SD. I
nätverket kan vi också se internationella kopplingar till de österrikiska FPÖ-politikerna Udo Landbauer och HC Strache och ungdomsförbundet till franska Front National – Génération Nation. För dessa är dock inte
”gillanden” ömsesidiga, vilket fallet är för SDU.
Gällande AfS koppling till SD och SDU, så kan man med andra ord se det som att det som tidigare varit en betydande del av Sverigedemokraterna knoppades av och övergick i det som kom att bli ett helt nytt parti – AfS. Det nya partiet ställde upp i riksdagsvalet 2018 och fick då 0,31 % av rösterna. Det gjorde dem till det näst största partiet bland övriga partiet (efter Fi som fick 0,46 %). (Valmyndigheten, 2018) Detta var ett fiasko för AfS som siktade på riksdagsspärren på 4 %. (Nyheter 24, 2018) AfS har med andra ord inte någon formell makt, men de söker utöva påverkan och mobilisera via sociala medier.
I texten kommer jag hänvisa till AfS som ett högerextremt parti och/eller ett alternativhögerparti. Partiet har i flera olika sammanhang omnämnts som just högerextremt, bland annat i den amerikanska ideella
webbtidningen Media matters (2018). Tidningen hänvisar till SD som ett parti med rötter i nynazism vilka de försöker gå bort från, samtidigt som de behåller ett fokus på frågor kring migration, islam och minskad invandring. AfS beskrivs som ett mer extremt parti än SD, som är inspirerat av AfD. De framställs också
10 som ett hot mot SD genom deras mål att rekrytera partiets mer extrema väljare. Även inom svensk
massmedia har AfS hänvisats till som ett högerextremt parti, bland annat i Nyheter 24 (2018), Sydöstran (2018) och Västerbottens-Kuriren (2018).
Rörelser och partier med nationalism och patriotistism har funnits som inslag i det svenska politiska
landskapet under lång tid tillbaka och i organiserad form framförallt sedan 1930-talet och framåt. Dessa har haft mer eller mindre utav explicit nationalsocialistiskt och rasistiskt innehåll, exempelvis genom att bära uniformer. Ibland har grupperingarna bestått av rika adelsmän som inte minst varit intresserade av att förändra den ekonomipolitiska inriktningen för landet. Ofta har grupperingar haft svårt att hålla samman organisationen under längre tid på grund av interna konflikter, organisationsförändringar, brist på likvida medel, eller som under 40-talet då en stor del av de personer som var involverade tog värvning i armén för att ”beskydda Finland”. (Lööw, 2004) Stora huvudteman för extremhögern under 30–40-talen var
antisemitism och antidemokrati. (Lööw 2004, s. 27) Synen på demokrati och hur extremhögern använder sig av begreppet har omvänts. Från att ha sett demokrati och demokrater som någonting problematisk som behöver försvinna, till att se sig själva som demokratins och yttrandefrihetens beskyddare. (Lööw, 2015)
Nordiska motståndsrörelsen var i riksdagsvalet 2018 det parti inom extremhögern som efter AfS fick flest antal röster, om än få (0,03 %). Detta parti har ett hårdare och mer explicit rasistiskt uttryck än AfS, samtidigt delar de vurmandet av demokrati och yttrandefrihet. I partiets partiprogram står det bland annat att de vill
”införa en stark stat med utpräglat folkstyre. Ansvarspositioner ska tilldelas efter kompetens och statens mål blir att främst arbeta för folkets väl och bevarande. Yttrandefriheten ska vara omfattande.” (Nordfront, 2014) AfS använder sig inte mycket av ideologiska beskrivningar av sig själva utan fokus ligger på att de, liksom namnet ”talar om”, är ett ”alternativ för Sverige”. (Alternativ för Sverige 2018) På sin hemsida skriver AfS: ”Alternativ för Sverige är ett parti som företräder Sverige och det svenska folkets gemensamma intressen. Partiet har bildats med syfte att vara ett alternativ till de gamla partierna och ett alternativ för Sverige.” (Alternativ för Sverige, 2018) AfS skriver också att deras viktigaste fråga, utöver ”återvandring”
och ”lag och ordning”, är ”demokrati och politiker”. Under denna punkt skriver de: ”Alternativ för Sverige vill revitalisera demokratin och stärka den folkliga förankringen. Vi vill se ett tydligare ansvarsutkrävande av våra politiker, större transparens i den demokratiska processen och vi vill på riktigt öka folkets makt. Vi vill flytta makten från partiledningar till medborgare genom att införa riktiga personval.” (Alternativ för Sverige, 2018)
I denna studie är en aspekt att beakta att AfS har långt färre ”fans” än SD på Facebook (cirka 60 000 i jämförelse med SD:s cirka 250 000 i samband med riksdagsvalet 2018). Dock står här SD i en klass för sig bland de svenska partierna och AfS har ungefär lika många ”fans” (personer som gillar deras Facebook-sida) som flera av de andra riksdagspartierna, vilket kan ses som anmärkningsvärt med tanke på att partiet
bildades så sent som i mars 2018.
11 AfS sätt att uttrycka sig kan relateras till framväxten och den stora spridningen av ”alt-right” online, där yttrandefrihet varit ett centralt element. ”Alt-right” har som rörelse positionerat sig som dem som sätter yttrandefrihet i första rummet. Detta har bland annat skett genom att personer som blivit avstängda i andra sociala nätverk, välkomnats till deras communities. Ett stort tema i dessa communities där ”alt-right” växt i snabb takt (som 4chan och vissa subreddits), har handlat om hur etablerad media spridit desinformation.
(Blackburn, 2018)
12
1.2 Syfte
Syftet med denna uppsats är att genom att jämföra AfS och SD i sociala medier bidra med kunskap kring hur dessa partier kan ses i relation till högerpopulistiska aktörer och ”alt-right” i digitala politiska landskap som växt fram under de senaste åren. Tanken är att denna uppsats ska kunna bidra till en bredare
kartläggning över högerpopulistiska aktörer online, för att på så sätt minska kunskapsgapet inom fältet.
Uppsatsen kan bidra med ny kunskap kring hur de två svenska partierna AfS och SD positionerar sig inom fältet och till tidigare forskning kring högerpopulism och ”alt-right” med fokus på hur partierna
kommunicerar veckan inför ett val.
Uppsatsens frågeställningar innefattar i huvudsak tre tydliga beståndsdelar för resultatdelen. Det första är det manifesta som kommuniceras av partierna på Facebook, det andra är vilka sociala nätverk partierna ingår i och det tredje är den grad av engagemang som partiernas kommunikationsstrategier på Facebook genererar.
Med dessa tre beståndsdelar är syftet att skapa en god utgångspunkt för att kunna relatera studien till tidigare forskning kring ”alt-right” och högerpopulism och för att bidra med kunskap kring hur de två svenska partier som studeras i denna uppsats kan ses i relation till den forskning som bedrivs inom det fält som undersökt sådana företeelser online under de senaste åren.
1.3 Problemformulering och frågeställningar
Problemformuleringen för denna studie är; Hur kan man förstå Alternativ för Sverige och Sverigedemokraternas kommunikativa innehåll på Facebook inför riksdagsvalet 2018, utifrån en komparativ innehållsanalys och en social nätverksanalys?
De frågeställningar som jag kommer att återkomma till genom studien för att besvara denna problemformulering är:
- Hur skiljer sig AfS och SD:s kommunikation på Facebook åt inför riksdagsvalet 2018, samt vilka likheter har de?
- Hur ser AfS nätverk ut i jämförelse med SD:s? Vilka aktörer har de kopplingar till och avspeglar sig deras sociala nätverk i partiernas kommunikation på Facebook?
- Vilket kommunikativt fokus använder AfS respektive SD i Facebook-inläggen? Vilka nyhetsteman, källor, format och känslor är återkommande, samt i vilken grad svartmålar partierna politiska motståndare?
- Vilken grad av engagemang generar olika fokus på partiernas Facebook-sidor?
1.4 Avgränsningar
Jag har inte tagit hänsyn till andra partier än ovan nämnda i studien, utan hållit mig till en avgränsning kring AfS och SD. Jag har avgränsat mig till dessa två partier då en studie som skulle innehålla en analys av fler
13 partier hade inneburit ett omfång som blivit för omfattande för denna uppsats. Dels gällande antal noder (sidor/användare) i nätverksanalysen, dels gällande antal Facebook-inlägg att analysera.
I uppsatsen jämför jag AfS med SD, vilket AfS är sprunget ur genom SDU. Om jag istället hade valt att jämföra AfS med ett parti som politiskt positionerat sig längre ifrån dem ideologiskt och organisatoriskt, eller i vilket fall där det inte funnits någon historisk koppling, hade jämförelsen blivit mer svårgripbar i och med en saknad förståelse av andra mer närliggande partier och referenspunkter. Genom avsnitt 1.1 Bakgrund
motiveras det varför just dessa partier blivit utvalda för denna studie. AfS är inom svensk politik det parti som har den tydligaste kopplingen till ”alt-right” och högerpopulism online. SD är en rimlig referenspunkt med tanke på ovannämnda koppling mellan partierna.
I huvudsak består studien av en jämförelse mellan AfS och SD. Jag har även genomfört en social nätverksanalys av omnämnanden på Twitter av AfS Twitter-konto. Denna analys används inte i ett jämförande perspektiv med SD, då den istället är genomförd för att motivera analysen av Kasselstrands sociala nätverk på Facebook (och inte enbart av den officiella sidan för partiet), ty den övergripande bilden utifrån nätverksanalysen av omnämnanden på Twitter (och innehållet på AfS Facebook-sida), ger bilden av att Kasselstrand är en ytterst central aktör för AfS. Därför blev en social nätverksanalys på Facebook utöver dem som genomförts av de officiella partisidorna, även av partiledarnas sidor ett rimligt och givande bidrag till studien.
1.5 Centrala begrepp
”Alt-right” är ett återkommande begrepp som jag hänvisar till genom uppsatsen. Jag ger här en inledande beskrivning av begreppet som sedan kommer att fördjupas under avsnittet ”2. Teori, tidigare forskning”. Jag ger även en sammanfattande beskrivning kring begreppet och metodvalet social nätverksanalys, som
kompletterar den komparativa innehållsanalysen i uppsatsen. Dess innebörd är central att förstå för att sedermera begripa kopplingen mellan den sociala nätverksanalysen och den komparativa innehållsanalysen, samt för uppsatsen som helhet.
1.5.1 ”Alt-right”
”Alt-right” eller ”alternativhögern”, är en term som introducerades i USA år 2008 av Richard Spencer och innefattade då olika grupper med olika politiska åskådningar som placerade sig i opposition mot det konservativa etablissemanget. Begreppet innefattade till en början mindre intellektuella sammanslutningar.
Efter en flerårig utveckling där begreppet alltmer kommit att förknippas med ”vita nationalister”, var 2015 året då begreppet nådde en mycket bredare publik och blev alltmer av en rörelse på internet. Många aktivister online omfamnade termen. Flera av de nyare ”alt-rights” huserade på diskussionsbaserade
14 plattformar som Reddit, 4chan och 8chan. En del av dessa online-aktivister, kopplade samman nynazism med rörelsen. Många ”alt-rights” sympatiserar med USA:s president Donald Trump och ser sig själva som hans
”beskyddare”. Samtidigt som de sätter press på Donald Trump och hans organisation, eftersom de vet hur de effektivt kan påverka en stor del av Trumps väljarskara. (Lyons, 2017)
1.5.2 Social nätverksanalys
Den sociala nätverksanalysen som används som komplement till den kvantitativa innehållsanalysen i denna studie, kan åskådliggöra vilka aktörer (sidor och användare) som AfS och SD har kopplingar till i sociala medier. Den bakomliggande idén och hur man tankemässigt ska närma sig en social nätverksanalys ligger i att interaktion och kommunikation är de grundläggande elementen i sociala grupper. Därvid blir “grupp”
och “nätverk” synonyma. En social nätverksanalys ger en bild av grupper eller aktörers virtuella aktivitet och förhållanden sinsemellan. Innehållsanalyser kan med fördel användas för att synliggöra dessa band och förhållanden. (Tateo, 2017)
1.6 Disposition
I nästkommande kapitel (teori och tidigare forskning) presenteras tidigare forskning och uppsatsens teoretiska ramverk som består utav två övergripande teman. Det första är ”Alt-right”– där ges en
bakgrundsbeskrivning till ”alt-right” och den anti-etablissemangsrörelse denna utmynnat i online. Det andra är högerpopulism online och hur denna verkar genom alternativmedier i nya digitala landskap och genom kriser i omvärlden.
Därefter kommer en presentation av studiens metod att ske. Detta avsnitt innefattar en beskrivning av tillvagångssättet för den kvantitativa innehållsanalysen och sociala nätverksanalysen som genomförts i studien, samt det material som analyserats. Beskrivning av utvalda variabler och operationalisering sker med kopplingar till studiens frågeställningar. Urval, validitet, reliabilitet och generaliserbarhet presenteras och diskuteras. Tillvägagångssätt för den sociala nätverksanalysen presenteras. Metodvalen diskuteras och motiveras genom kapitlet. Avsnittet innehåller även diskussioner om forskningsetiska överväganden och metodkritik.
Nästa kapitel behandlar resultat och analys. Jag valde att ha resultat och analys i samma kapitel då jag fann dessa integrerade i hög grad. Analysen blir också enklare att förstå och följa med i för läsaren om denne kan se resultatet i anslutning till denna. Särskilt avseende de sociala nätverksanalyser som gjorts, eftersom dessa innehåller bilder av abstrakt form som är betydligt mer svårförståelig genom textbeskrivningar än direkta visuella presentationer. Först presenteras resultat och analys av den kvantitativa innehållsanalysen och sedan av de sociala nätverksanalyserna.
15 I kapitlet Diskussion, slutsatser och framtida forskning återknyter jag i hög grad till syftet med uppsatsen och de frågeställningar som presenteras i det inledande kapitlet. Resultatet tolkas i ljuset av det teoretiska ramverket och utifrån studiens frågeställningar. Identifierade brister i studien diskuteras och förslag på framtida
forskning presenteras, utifrån identifierade kunskapsluckor – uppsatsen positioneras gentemot tidigare forskning och dess roll förtydligas. Avslutningsvis diskuteras uppsatsens resultat och slutsatser utifrån ett organisations- och samhällsperspektiv.
16
2. Teori och tidigare forskning
Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från tidigare forskning som kan sammanfattas utifrån två övergripande teman. Det första temat är forskning kring ”alt-right” och den anti-etablissemangsrörelse som denna har utmynnat i under de senaste åren i det digitala landskapet. Det andra temat är högerpopulism online – i vilken kontext finner vi högerpopulism och hur manifesteras den online? Dessa teman överlappar varandra på så sätt att den högerpopulism som manifesteras online ofta sker genom aktörer som kategoriseras som
”alt-right”, samt att ”alt-right” och högerpopulistiska aktörer i hög grad diskuterar samma politiska områden, inte minst migration och kritik gentemot etablerade politiker och massmedia.
Forskning kring ”alt-right” och högerpopulistisk kommunikation på internet är fundamental, på grund av två stora utvecklingsförlopp inom fältet ”politisk högerextrem media”. För det första håller det på att utvecklas en stark relation mellan högerpopulistiska politiker och högerextrem alternativ-media, särskilt på internet. För det andra utvecklas dessa medier till att bli alltmer professionaliserade i deras organisation och marknadskommunikation. (Haller et al., 2019) I ljuset av detta är det av stor betydelse att kartlägga och studera olika högerpopulistiska aktörer i dagens digitala landskap, för att på så sätt minska kunskapsgapet inom fältet. Det teoretiska ramverket för denna studie bygger på forskning som framförallt är genomförd i närtid och vars resultat kan ses i relation till resultatet i denna uppsats. Det gemensamma för de studier som presenteras i detta avsnitt är att de åsyftar att bringa klarhet i hur högerpopulistiska aktörer och ”alt-right”
kommunicerar i dagens digitala landskap, samt hur samtal och diskurser manifesteras online kring de ämnen som dessa diskuterar. Genom den sammanlagda förståelsen av dessa studier kan man få ett större
helhetsintryck kring var högerpopulistisk media och ”alt-right” kan placeras idémässigt och vilket utrymme sådana aktörer innehar online. En rad studier presenteras i uppsatsen vilka utifrån olika metodologiska och teoretiska angrepssätt har gemensamt att de undersöker hur dessa samtal och diskurser uttrycks och hur dessa aktörer kommunicerar online. Dessa studier bidrar med pusselbitar kring fältet och ger ljus till resultatet i denna uppsats som undersöker likartade uttryck online.
Den forskning som presenteras i detta kapitel ger beskrivningar och förklaringsmodeller över hur ”alt-right”
och högerpopulistiska aktörer kommunicerat online under de senaste åren, i ett antal länder i västvärlden, kan sedermera jämföras med/relateras till uppsatsens frågeställningar;
- Hur skiljer sig AfS och SD:s kommunikation på Facebook åt inför riksdagsvalet 2018, samt vilka likheter har de?
- Hur ser AfS nätverk ut i jämförelse med SD:s? Vilka aktörer har de kopplingar till och avspeglar sig deras sociala nätverk i partiernas kommunikation på Facebook?
- Vilket kommunikativt fokus använder AfS respektive SD i Facebook-inläggen? Vilka nyhetsteman, källor, format och känslor är återkommande, samt i vilken grad fokuserar partierna på politiska motståndare?
- Vilken grad av engagemang generar olika fokus på partiernas Facebook-sidor?
17
2.1 ”Alt-right”
”Alt-right- rörelsen” online är synonym med en anti-etablissemangsrörelse och skepticism. I detta avsnitt ges en bakgrund till ”alt-right”- begreppet och hur skepticism gentemot etablissemanget och ”eliten” präglar rörelsens kommunikation i det digitala landskapet.
2.1.1 ”Alt-rights” bakgrund
Historiskt har forskning om alternativa medier influerats av kulturella studier och av den kritiska skolan. I denna studietradition har alternativa mediers sätt att bedriva journalistik konstruerats för att utmana
bourgeois ”mainstreammedia” och dess professionella liksom diskursiva praktiker. ”Alternativa medier” som term har historiskt sett inte varit synonymt med extremhögern och invandrarfientlighet. Vidare kan
alternativa medier också innefatta autonoma, konstnärliga medieuttryck. (Haller, A., Holt, K., de la Brosse, R. 2019; Michael, 2017)
Det som vi i nutid talar om som alternativhögern eller ”alt-right” på internet har kopplingar till en anti- etablissemangsrörelse med anor decennium bakåt i tiden, vilken då bestod av människor med en grad olika ideologiska inriktningar, exempelvis libertarianer. Denna anti-etablissemangsrörelse sågs inte som en rörelse vars idéer och motiv var synonyma med nationalism, patriotism och ras, vilket blivit fallet på senare år.
(Lyons, 2017)
2.1.2 Skepticism och anti-etablissemang
Framförallt år 2015 spred sig begreppet ”alt-right” till en bredare publik och aktivister online som ofta använde sig av ett fokus kring nationalism, patriotism och ras. ”Alt-right” förknippas numera i hög grad med dessa uttryck. (Ibid.) Ny teknik under 00-talet och 10-talet har varit förutsättningar för ”alt-right” att skapa denna rörelse online. Rörelsens idéer, i dess senare skede, har dock enligt Jessie Daniels (2018) funnits långt innan den nya tekniken möjliggjorde dess spridning över världen. Daniels beskriver ”alt-rights” framväxt i USA som en fortsättning på århundranden av rasism, vilken nu fått fäste i nya tekniska funktioner och styrka utifrån dess algoritmer vilket möjliggjort en snabb spridning av dessa idéer på internet.
2015 var året då ”alt-right” expanderade i hög grad online. (Ibid.) Detta år sammanföll också med
”flyktingkrisen” i Europa och under detta år ökade tyska Alternative für Deutschland (AfD) kraftigt i
popularitet under ett år. (Carlos, J., Hegelich, S., Serrano, M., Shahrazaye, M., Papakyriakopoulos, O., 2018) Även i Frankrike har ”alt-right-medier” haft stor inverkan på det politiska valet, med samma utgångspunkter som i ovan nämnda tyska och amerikanska val, det vill säga med teman som ”anti-etablissemang” och ”anti- elit”. (Haller et al., 2019) ”Alt-right-rörelsen” i USA har en nära koppling till USA:s president Donald Trump och medverkade i hög grad under hans presidentkampanj fram till valet 2017. ”Alt-rights” stödjer i
18 hög grad Donald Trump, samtidigt som de anser sig ha möjligheten att påverka hans organisation eftersom de själva utgör och/eller kan påverka en stor del av hans väljarskara. (Lyons, 2017)
”Alt-right” anses även ha haft en signifikant betydelse för att Trump skulle vinna det amerikanska valet. I valkampanjen 2016 var bland annat Breitbart news och Steve Bannon en central aktör i Trumps kampanjande.
Bannon deklarerade öppet att Breitbart news var ”the platform for the alt-right”. Milo Yiannopoulos var en annan central person i detta sammanhang. Han arbetade också på Breitbart news, som tech editor och politisk provokatör. Tillsammans med Allum Bokhari skrev han artikeln “An Establishment Conservatives Guide to the Alt-Right”, vilken fick stor spridning online. I denna artikel förklarar och försvarar
Yiannopoulos ”alt-right” och avviker från tidigare beskrivningar med ideologiska historiska anknytningar, som den Spencer beskriver. (Heikkilä, 2017; Lyons, 2017) I Yiannopoulos och Bokharis artikel riktas fokus mot ”alt-rights” subkulturella ursprung. Bland annat omnämnds plattformarna 4chan och 8chan som centrala sociala nätverk för rörelsen. För dessa ungdomliga och etablissemangkritiska communities ligger
”chockerande” innehåll som en grund till handlande – genom ”chockartade” uttryck fångas
uppmärksamheten av kanalernas besökare. Yiannopoulos och Bokhari uppmärksammar att det finns
rasistiskt innehåll i form av kommentarer och bilder i dessa communities, de argumenterar dock för att detta bara är ett sätt att skapa reaktioner och att det inte ska tas seriöst. För att stödja denna tes drar de paralleller till 60-talets motkultur och menar att ”alt-rights” rasistiska uttryck går att jämföra med hur ungdomar på 60- talet chockade vuxenvärlden genom stökigt beteende, långt hår och rock’n’roll. (Heikkilä, 2017)
En studie visar att det engagemang som finns för högerorienterade medier bland individer bygger på aktiva och medvetna val som gjorts bland ett urval av alternativa medieplattformar online. Individernas val grundar sig på en skepticism gentemot etablerade politiker och medier, skepticism gentemot journalisters agenda vad gäller val av nyhetsämnen, samt andra varierande anledningar såsom informations- och underhållningsvärde.
(Haller, 2019)
Genom de sociala nätverksanalyserna kan man åskådliggöra huruvida AfS och SD inom sina nätverk har kopplingar till aktörer inom ”alt-right” och om det finns liknande samarbeten i Sverige mellan partier och medier som kan kategoriseras som ”alt-right”. I det explicita innehållet på Facebook som innehållsanalysen undersöker kan uppsatsen åskådliggöra om liknande fenomen förekommer och om partierna använder sig av alternativa medier i form av källor eller på andra sätt i sin kommunikation.
2.2 Högerpopulism online
Genom sociala plattformar som Facebook kan högerpopulistiska aktörer forma sina budskap på nya sätt.
Kopplat till studiens frågeställningar är det av vikt att undersöka hur denna kommunikation bedrivs – vilka format används (bilder, video), vilket känslomässigt fokus har kommunikationen etcetera, för att öka kunskapen kring relationen mellan medie-avsändare-nätverk. I detta avsnitt presenteras tidigare forskning
19 kring alternativmedier i nya digitala landskap och hur högerpopulistiska aktörer sprider och integrerar idéer genom nya plattformar online.
Tidigare studier visar hur kriser i omvärlden används som möjligheter av högerpopulister för att sprida sina politiska budskap. I denna kommunikation som framförs på sociala plattformar relaterade till kriser, är ofta enstaka politiska ämnen kraftigt överrepresenterade och framförda med negativa känslor och svartmålning av politiska motståndare. Denna kommunikationsstrategi har också visat sig framgångsrik sett till viral spridning i sociala medier och sett till valsiffror.
2.2.1 Alternativmedier i nya digitala landskap
I takt med att de digitala landskapen förändras så växer också nya alternativmedier fram som är anpassade för dessa. Högerpopulistiska plattformar växte markant efter valet då Trump blev president och de har vartefter fått ett starkare politiskt inflytande. Förhållandet mellan politiker och alternativ-media/medier med högerpopulistisk inriktning stärks och ökar, också i andra länder och andra sammanhang, särskilt på internet.
Samtidigt som de olika alternativa kommunikationskanalerna blir allt mer professionaliserade i sin organisation och marknadsföring. (Haller et al., 2019)
Mattias Ekman har skrivit om hur negativa attityder gentemot muslimer tagit allt större plats i diskurser över Europa i sin text Online Islamophobia and the politics of fear: manufacturing the green scare (2015). Studien undersöker diskursiva strategier hos tre framträdande islamofobiska aktörer online. Genom att kombinera en analys av sociala nätverk med en kritisk diskursanalys visar undersökningen att islamofobiska websidor skapar ett dynamiskt nätverk som har kopplingar till olika politiska och geografiska miljöer. Resultatet visar också att aktörerna agerar för att stärka sin politiska ställning genom att motivera rasistiska åsikter med att beskydda
”västerländska värderingar” och yttrandefriheten.
I Journal of computer-mediated communication har Samuel Merril och Mathilda Åkerlund skrivit artikeln Standing Up for Sweden? The Racist Discourses, Architectures and Affordances of an Anti-Immigration Facebook Group (2018).
Texten behandlar hat mot invandrare och rasistiska diskurser i Facebook-gruppen ”Stå upp för Sverige”.
Studien undersöker hur invandring diskuteras i gruppen, hur och i vilket format rasism blir en komponent i diskussionen kring invandring, samt hur Facebook som plattform möjliggör och influerar rasismen.
Författarna integrerar en analys av Facebook som plattform och hur rasistiska diskurseruttrycks just för denna typ av plattform. En stor andel persongenererade data analyseras genom en kvalitativ kritisk
diskursanalys. Resultatet visar att Facebook ger möjligheten att använda en hel del olika diskursiva strategier för identifikation och övertalning – däri stängda och öppna rasistiska diskurser finns. Detta sker genom processer som skriftlig kommunikation på internet, rollspel, crowdsourcing och (mot-)reaktioner.
Invandring har i gruppen diskuterats utifrån 10 ämnen, vilka innehållit väletablerade anti-immigrantdiskurser som regelbundet stöds förtäckt och ibland öppet. Gruppens användare identifierar sig som ”äkta svenskar”
20 som, till skillnad mot majoriteten av Sveriges befolkning, vet tillräckligt och är tillräckligt modiga för att dela med sig av ”sanningen” kring immigration. I stora drag har de rasistiska diskurserna i gruppen ett pre-digitalt innehåll. Det finns dock även nyare anti-immigrantdiskurser som har koppling till konspirationsteorier och digitala kanaler där de spridits. Den rasistiska diskursen är allt som allt inte helt ny men Facebook som plattform möjliggör en normalisering och integrering av den.
Under senare år har flera alternativa medier växt fram i Sverige som riktar ett stort fokus på att kritisera immigrationspolitik och ”mainstreammedia”. Även om dessa har olika ideologiska profiler så delar de det gemensamma meddelandet som går som en röd tråd även bland utrikes media av liknande slag. Det vill säga att etablerad media döljer eller förskingrar information som rör negativa sociala och kulturella konsekvenser av invandring och migration. Vidare anklagas journalister för att ha ingått i allianser med den politiska eliten, tillsammans förkastar de ”kritiker” (som dessa alternativa medier framställer sig som), samtidigt som
journalisterna och politikerna utövar maktmissbruk. (Holt, 2018)
2.2.2 ”Kriser som möjligheter”
De ämnen som hamnar i fokus hos högerpopulistiska aktörer är ofta sådana som har en populistisk koppling till händelser i omvärlden, ofta händelser i form av kriser eller tider som präglas av oro. Negativa känslor och porträtteringar av omvärlden är centrala i dessa aktörers verklighetsbeskrivningar.
I texten The rise of the AfD: A social media analysis mäter Juan Carlos med flera (2018) framgångarna för alternativhögern i sociala medier genom att jämföra Alternative für Deutschlands (AfD:s) beteende och utrymme i sociala medier jämfört med övriga partier. I studien har man analyserat alla etablerade partier, på så sätt har man sett om/hur AfD:s tillvägagångssätt i kommunikationen genom sociala medier skiljer sig mot övriga partier. Vidare har en jämförande analys utav AfD:s kommunikation i sociala medier och deras valmanifest gjorts – för att mäta vilka politiska frågor som fått utrymme i sociala medier jämfört med i deras valmanifest. Slutsatsen av detta var bland annat att anti-flyktingpolitik fick ett betydligt större utrymme i sociala medier än i valmanifestet och vice versa när det gällde frågor som berörde ekonomisk politik. Det har med andra ord funnits skevheter mellan mer informell/interaktiv kommunikation på sociala medier och mer officiell kommunikation i partiets manifest. Studien har också relaterat detta till partiets totala stöd utifrån opinionsundersökningar.
I denna studie undersöks också tematiken i Facebook-inläggen och vilka politiska ämnen som diskuteras. I Tyskland har AfD gjort stora avtryck i sociala medier. Bland de 7 etablerade partierna i Tyskland har man flest ”fans”, vilket är dubbelt så många som de två styrande partierna CDU – Christlich Demokratische Union (”Tysklands kristdemokratiska union”) och SPD – Sozialdemokratische Partei Deutschlands (”Tysklands socialdemokratiska parti”). Antalet fans på Facebook ökade kraftigt för AfD i samband med flyktingkrisen 2015 – under detta år dubblerade AfD antalet följare från 140,000 till 260,000. En liknande
21 utveckling gick att följa i opinionsundersökningarna. Under perioden januari 2015 till maj 2018 har AfD mångdubbelt fler kommentarer på Facebook än övriga partier, vilket dock kan förklaras i att inläggen haft fler negativa kommentarer. Mer intressant för att få en bild av räckvidden jämfört med övriga partier är antalet delade inlägg vilket är överlägset övriga partier. AfD har under denna period haft 2,891,377 delade inlägg, att jämföra med Christlich-Soziale Union in Bayern (CSU) som haft näst flest med 634,153. Övriga partier har som mest 437,920. CSU är mer konservativa än CDU och påminner mer om AfD i sitt politiska spektrum. Trots CSU:s spridning på Facebook har de tappat väljare under denna period. Vad gäller antalet postade inlägg följer sig partierna åt enligt ett liknande mönster där de uppdaterar regelbundet med en peak vid månaden då valet infaller sig. AfD sticker dock ut vad gäller tiden efter valet då de till skillnad mot övriga partier fortsätter att posta inlägg i hög grad, medan övriga partier minskar antalet postade inlägg markant.
AfD tycks förstå att deras sociala medier-strategi fungerar och fortsätter att publicera inlägg på Facebook.
AfD:s poster består i huvudsak av ett meddelande där bild och en kort text kombineras. Tonen i dessa meddelanden är ofta provaktiv och sensationell.
Ämnena som AfD diskuterar på Facebook är ofta kontroversiella vilket gör användare mer mottagliga för att engagera sig och uttrycka sina åsikter. Genom att analysera vilka ord som är frekvent återkommande i AfD:s poster kommer författarna fram till att det finns en röd tråd (återkommande ord) som skapar en bild av att AfD är på ”Tysklands och det tyska folkets sida”, mot EU och de etablerade partierna som framförallt representeras av Angela Merkel och SPD. Det femte mest använda verbet var ”dela” och det visar hur AfD explicit ber sina fans om hjälp för att få viral spridning av sitt innehåll. (Carlos et al., 2018) Denna studie klargör med andra ord flera aspekter av det innehållsmässiga i AfD:s kommunikation på Facebook. Vad gäller AfS kan denna studie ge svar på huruvida partiernas strategier och kommunikativa innehåll på sociala medier påminner om varandra. AfD har med framgång uppmanat sina följare att dela deras budskap i sociala medier och resultatet i denna studie kommer att visa på om AfS gör detsamma.
Imran Awan skriver i Islamophobia and Twitter: A typology of online hate against muslims on social media (2014) om negativa känslor och hat bland högerextrema eller alternativhögern online i samspel med algoritmer Awan identifierar karaktäriserande begrepp och beskrivningar över hur flyktingar porträtteras i sociala medier. I texten har Awan studerat 500 Twitter-inlägg som är skrivna av 100 användare. Efter ”The Woolwich attack”
2013, då en brittisk soldat dödades av islamistiska terrorister, ökade antalet fysiska attacker gentemot muslimer i Storbritannien. Imran Awan har studerat huruvida hatet gentemot muslimer under denna period även ökat på Twitter och jämför det verbala våldet med det fysiska, där uttryck online sedan ”sker på gatan”.
Han menar att påhopp gentemot muslimer i sociala medier som Twitter bör tas på lika stort allvar som de fysiska attackerna.
Giulia Evolvis undersöker i Hate in a Tweet: Exploring internet-based islamophobic discourses (2018) hur
islamofobiska attityder uttrycks och manifesteras på Twitter. Evolvi analyserar tweets (poster på Twitter) som är skrivna i anslutning till ”Brexit” och Storbritanniens uttåg från EU. Under denna period identifierar
22 Evolvi att internetbaserade islamofobiska diskurser stärks efter terroristattentat som utförts av muslimer.
Diskurserna innehåller beskrivningar av muslimer som ”bakåtsträvande”, ”våldsamma” och oförmögna att anpassa sig till det västerländska samhället. Vidare finns det en likhet i sättet att uttrycka sig hos ”Brexit- förespråkare” och hos deltagare i islamofobiska diskurser; dessa beskrivs som ”Post-Brexit islamofobiska” i texten. De islamofobiska tweetsen har gemensamma karaktärsdrag i form av att de främjar globala nätverk, innehåller meddelanden som är skrivna av ”troll” och ”bottar”, samt bidrar till spridningen av så kallade
”fake news”. Evolvi menar att islamofobi online också stärker islamofobi offline och hävdar liksom Awan att dessa bör betraktas lika allvarligt.
Gajjala och Rettberg Walter (2015) skriver om negativa porträtteringar av flyktingar från Syrien i samband med flyktingströmningarna från Syrien till Europa, i texten Terrorists or cowards: negative portrayals of male Syrian refugees in social media. Dessa flyktingströmningar mottogs till en början mer positivt av den europeiska befolkningen, jämfört med tidigare flyktingströmmar. Gajjala skriver hur främlingsfientliga krafter även har anpassat sig till det politiska landskapet i fall då acceptansen för mottagandet av flyktingar generellt tycks ha ökat – genom att skapa motreaktioner. Exempelvis under hashtagen ”#refugeesNOTwelcome” vilken var en motreaktion mot ”#refugeeswelcome” då flyktingar från Syrien reste till Europa. Vidare har
motreaktionerna porträtterat de manliga flyktingarna som ”potentiella terrorister” och ”våldtäktsmän”, att de inte är ”de riktiga flyktingarna” – det vill säga att det finns andra personer i deras hemland som har ett större behov av hjälp eller ”förtjänar” den mer. Samtidigt som kvinnor framställts som ”offer” som lämnats kvar av männen i hemlandet – eller som ”modiga krigare” som stannat kvar i hemlandet för att göra
motstånd mot exempelvis IS.
Angående studierna av Evolvi, Awan och Gajjala och Rettberg Walter, så undersöker de i sig inte specifika partier men uttrycken påminner mycket om det innehåll som tidigare påvisats kring sådana och kontexten avseende främlingsfientlighet påminner också i hög grad. Vilket också sker online i angränsande digitala landskap. Man kan med koppling till denna studie se om sambandet är detsamma avseende innehållet – det vill säga om AfS och/eller SD har ett innehåll bestående av svartmålning av folkgrupper med användning av negativa ord, vilket ter sig vara ett genomgående tema.
Utifrån ett nordiskt perspektiv skriver Tina Askanius och Yiannis Mylonas (2015) i sin studie Extreme-right Responses to the European Economic Crisis in Denmark and Sweden: The discursive construction of scapegoats and lodestars, om hur extremhögern i Danmark och Sverige svarar på kriser i omvärlden som ”en möjlighet” att bland annat mobilisera online genom nya mediala och politiska landskap och att ”göda anti-flyktingdiskurser”. I dessa diskurser stärks bilden av instabilitet i samhället och politiken – vilket framställs som ett hot mot välfärdsstaten. Återigen är det negativa känslor som speglar denna bild. Askanius och Mylonas har undersökt empiriskt material utifrån 192 artiklar inom 11 online-källor. De har använt sig av Laclau och Mouffes diskursanalys och riktmärket för analysen var tiden för det nynazistiska partiet Gyllene grynings
valframgångar i samband med stora protester och ekonomisk kris i Grekland. Gemensamt för artiklarna är
23 att de beskriver händelserna i Grekland och den ekonomiska krisen i teatralisk dager med beskrivningar som
”Europas undergång närmar sig”, ”Judekrisen – hur judarna förstört Grekland och världen”, ”I tider av kaos” och ”Europas sista andetag”. Syndabockar som pekas ut är den ”globala finansmaffian”, ”muslimer som jagar ’ekonomisk jihad’” och ”judiska bankmän”. Roten till de beskrivna problemen förklaras dock genom ”mångkultur” där icke-skandinavier och personer med icke-europeisk etniskt ursprung beskrivs som det huvudsakliga hotet. Med de genomgående negativa skildringarna kring innehåll och skepsis gentemot etablerade politiker och media, samt flyktingströmmar, finns denna skeptiska syn på världen som ett upprepande tema, alltjämt från ”alt-right- rörelsens” rötter.
I artiklarna som Askanius och Mylonas analyserat beskrivs mångkulturen som en ”invasion”, vilken påverkar samhället och de ”nordiska raserna” negativt. Genom att definiera krisen och rötterna till den konstrueras också gemensamma fiender, vilket stärker relationerna mellan olika organisationer och partier inom
extremhögern i olika länder. De gemensamma fienderna som beskrivs är muslimer, flyktingar och okunniga utomeuropeiska arbetstagare, hänsynslösa kapitalister, liberala och borgerliga politiker inom internationella institutioner som EU, ”vänstern”, feminister, antirasistiska rörelser, intellektuella och akademiker. Fienderna är med andra ord många och det finns därför stora möjligheter att hitta yttre fiender att svartmålaeller tolka utifrån negativa känslor. Detta öppnar också upp ”möjligheten” att uppfatta fler ”kriser” i omvärlden, vilket i så fall kan samverka med de mediestrategier som används av extremhögern och ”alt-right” online.
Vidare är det i artiklarna invandrare med låg ekonomisk och social status från ”dysfunktionella länder” som anses vara den invandrargrupp som innebär det största hotet. Om mångkulturen är den ”externa fienden”, så beskrivs sydeuropeiska länder och Grekland i synnerhet som en ”intern fiende inom EU”. Beskrivningar som ”grekisk röra” används för att förklara den ekonomiska krisen och att det finns en ”lathet” och antydan om överkonsumtion bland grekerna som folkgrupp vilket varit en bidragande orsak till denna. Detta
”beteende” beskrivs som negativt för resten av EU-länderna vilka ”dras med i den ’grekiska röran’”. I takt med Gyllene grynings valframgångar som uppfattas som inspirerande ändras dock beskrivningen av grekerna som folkgrupp – de beskrivs istället som jämlikar som blivit ”offer” för marxism och EU. Detta visar på att kommunikationen kring fenomen i omvärlden snabbt kan förändras.
Identitetsskapande sker genom att definiera ”vi”, ”Sverige” och ”Danmark” som en del av ett avgränsat område av vita människor i norden/väst med jämbördig ras och kultur. Det varierar dock mellan olika aktörer hur stor vikt som läggs vid ras kontra politik och kultur, där vissa aktörer inkluderar länder i östra och södra Europa medan andra är mer strikta kring det nordiska geografiska området. ”Lösningen” på den ekonomiska krisen beskrivs i huvudsak genom två vägar – den ena är stärkta politiska apparater för ökad kontroll och disciplin över ekonomi, det andra innehåller våldsamma element och innebär ett mer eller mindre regelrätt krig mellan flyktingar och ”infödda”. (Ibid.)
24 Mattias Ekman analyserar i artikeln Anti-refugee mobilization in social media: The Case of Soldiers of Odin (2018) hur högerextrema rasistiska aktörer använder sociala medier för att mobilisera och organisera en ociviliserad
”gatupolitik” gentemot flyktingar och invandrare. Ekman undersöker relationen mellan sociala medier och
”anti-flyktingmobilisering” i tider av ”upplevd osäkerhet” och ”påtvingad immigration” med utgångspunkt i attackerna i Köln på nyårsafton 2015 och det efterföljande politiska och samhälleliga klimatet gentemot immigration. Återigen kommer mobilisering som ett centralt element, vilket också var fallet för AfD:s kommunikation. (Carlos et al., 2018) Ekman har i sin studie undersökt nätverket Soldiers of Odin (SoO) och hur de kommunicerar genom sociala medier, hur de representeras på webbsidor som tillhandahålls av högerextrema organisationer, samt hur de representeras i traditionella mainstream-medier. Studien visar att SoO på sociala medier lyckas dra nytta av många händelser i omvärlden i deras opinionsbildning. Samtidigt begränsas de genom avsaknad från allmänhetens stöd och av att de framställs negativt av nyhetsmedierna.
Studien visar att SoO har svårt att nå en bredare publik, det är främst de redan övertygade som engagerar sig.
Michal Krzyzanowski (2017) har skrivit i samma forskningsprojekt som Mattias Ekman – ”Interaktiv rasism på internet, i pressen och politiken: Diskurser om invandring och flyktingar i tider av kris”. I sin text “We Are a Small Country That Has Done Enormously Lot”: The ‘Refugee Crisis’ and the Hybrid Discourse of Politicizing Immigration in Sweden’’, undersöker Krzyzanowski politiska diskurser i Sverige i anslutning till “flyktingkrisen”
i mitten av 10-talet. I studien där Krzyzanowski analyserar svenska Socialdemokraterna skriver han att nya politiska diskurser online tillåter politiska aktörer att ofta legitimera sin immigrationspolitik genom
populistisk politisering och användning av nya former av politisk kommunikation online. (Krzyzanowski, 2017) Om ett populistiskt politiskt förhållande gentemot migrationsfrågan normaliseras i delar av det politiska samhället kan det också innebära att åsikter och kommunikativt innehåll som högerextrema/alt- right-aktörer som AfS står för, normaliseras och accepteras i högre grad i det allmänna politiska samtalet.
Framförallt så kan normaliseringen stärkas yttreliggare inom sfärer där den redan är accepterad i mer eller mindre hög grad.
2.3 Sammanfattning
Jag har i denna teoridel hänvisat till olika forskning som ger ett teoretiskt ramverk att förstå denna studies frågeställningar;
- Hur skiljer sig AfS och SD:s kommunikation på Facebook åt inför riksdagsvalet 2018, samt vilka likheter har de?
- Hur ser AfS nätverk ut i jämförelse med SD:s? Vilka aktörer har de kopplingar till och avspeglar sig deras sociala nätverk i partiernas kommunikation på Facebook?
- Vilket kommunikativt fokus använder AfS respektive SD i Facebook-inläggen? Vilka nyhetsteman, källor,
25 format och känslor är återkommande, samt i vilken grad svartmålar partierna politiska motståndare?
- Vilken grad av engagemang generar olika fokus på partiernas Facebook-sidor?
De studier kring ”alt-right” och högerpopulism som presenterats i teoriavsnittet kan ge ljus till frågeställningarna i denna uppsats.
Studierna i teoriavsnittet berör kommunikativa aspekter hos ”alt-right- rörelsen” och högerpopulistiska aktörer online. Dels gällande det kommunikativa innehållet hos ”alt-right-rörelsen” och extremhögern online, eller andra aktörers innehåll som är relaterat till de områden och teman som dessa i hög grad kommunicerar kring på internet. Dels sociala nätverk och relationer online, det vill säga diskussioner kring eller förtydliganden kring hur denna typ av aktörer samverkar. Exempelvis i relationen parti-nyhetssida, eller politiker-sociala plattformar.
2.4 Kunskapsluckor
André Haller, Kristoffer Holt och Renaud de La Brosse skriver i Journal of Alternative and Community Media;
The ‘other’ alternatives: Political right-wing alternative media (2019),om högerextrem alternativmedia från olika länder och utifrån olika kontexter. Författarna framhäver behov av mer forskning inom detta område. Nya trender och uttryck skapas i en lavinartad fart online och forskningen halkar efter och hinner inte med att analysera de nya medielandskap som skapas.
Ett flertal studier har fokuserat på medieuttryck hos radikal/extrem höger, men området är mer komplext än att bara handla om populism eller extremism (eller bådadera). Idag ser vi (särskilt online), ett brett spektrum av alternativa medier med högerpolitiskt innehåll. Det gemensamma för dessa är att de framhåller sig själva som utstötta i någon mån då de enligt dem själva inte representeras på ett rättvist sätt inom de ramar som de etablerade medierna målat upp. Den nya digitala verkligheten är som ett stort pussel i stort behov av
empirisk forskning som kan sätta pusselbitarna. (Haller et al., 2019)
En kunskapslucka inom fältet är analyser kring de högerextrema aktörernas visuella kommunikation i sociala medier. Denna studie kommer inte att inrikta sig specifikt på det visuella men det visuella innehållet kommer att vara en betydande del av studien och en stor del av materialet, med tanke på att en stor del av det
kommunikativa innehållet på Facebook är visuellt. Det kommer att tas i beaktning och studiens kodbok är utformad kring huruvida kommunikationen innehåller bild och video. Dessa kommer sedan att relateras till flera av de teman som diskuteras i andra studier – såsom mobilisering, negativa känslor och svartmålning.
De flesta av de undersökningar som presenterats i teoriavsnittet har en kvalitativ ingångspunkt, främst baserade på kvalitativa diskursanalyser. Detta innebär att området främst täckt in aspekter som rör texten.
Vidare har studierna i hög grad genomfört textanalyser vilka främst utgått från Facebook och Twitter.
Denna studie kan bidra till forskningsområdet genom att addera mer kvantitativa aspekter i form av den
26 kvantitativa innehållsanalys som studien består av, vilken också innebär en kvantitativ analys av visuellt innehåll i Facebook-inlägg.
Denna studie kan ställas i förhållande till annan ”alt-right” och extremhöger online, för att se om den följer samma utveckling eller om AfS och SD särskiljer sig på något vis. Till skillnad mot flera andra studier inom fältet fokuserar inte denna studie på en tidpunkt då det funnits en uttalad ”kris”. Exempelvis ”ekonomisk kris” eller ”migrationskris”. Detta innebär att uppsatsen kan bidra med perspektiv kopplat till hur denna typ av aktörer agerar i den absoluta valspurten. Studien kan ge ökad förståelse för hur högerpopulistiska partier agerar de sista dagarna inför nationella val, vilket är den tidsperiod denna studie undersöker.
Jag har inte funnit någon tidigare forskning som behandlar just AfS och SD, så denna studie kan ses som ett bidrag som ger fältet, dels avseende ”alt-right” i internationellt perspektiv och även vad gäller svensk politisk historia.
27
3. Metod och material
För att besvara mina frågeställningar har jag valt att genomföra en komparativ (jämförande) kvantitativ innehållsanalys, med hjälp av tvärsnittsdesign, som kompletteras med en social nätverksanalys. Detta kapitel presenterar tillvägagångssätt och genomförande av kvantitativ innehållsanalys, tillvägagångssätt och
genomförande av social nätverksanalys, samt överväganden kring forskningsetiska frågor.
Studien använder sig av en systematisk urvalsram. (Bryman, 2011) I studien har Facebook-inlägg som publicerats den sista veckan före riksdagsvalet 2018 analyserats, vilket innebär 129 Facebook-inlägg totalt, varav 67 inlägg postats av AfS och 62 inlägg postats av SD. I de sociala nätverksanalyserna har totalt 232 noder (sidor/användare) och 566 ”edges” (gillanden/kontakter) analyserats. 76 noder och 344 ”edges” är kopplade till nätverksanalysen av AfS och Kasselstrand på Facebook, 27 noder och 66 ”edges” är kopplade till SD och Åkesson på Facebook, samt 129 noder och 156 ”edges” är kopplade till nätverksanalysen av omnämnanden av AfS på Twitter. Detta är en skälig nivå för att kunna genomföra en kvantitativ analys av materialet. Urvalet har begränsats för att vara i proportion till studiens omfattning.
3.1 Komparativ kvantitativ innehållsanalys
I den kvantitativa innehållsanalysen har variabler och variabelvärden definierats och prövats. Variablerna förankras genom studiens frågeställningar och teori, bland annat i form av förekomst och vinkling – exempelvis positiv/negativ vinkling. Sedan har jag mer ingående beskrivit hur jag ska gå tillväga för att göra dessa variabelvärden mätbara (kodningsbara). Jag tillämpar mer eller mindre identiska metoder för ett studium i två olika och kontrasterande fall. Denna metod innehåller jämförelselogik vilket förutsätter bättre förståelse av en viss social företeelse om vi jämför denna utifrån två eller fler motsatta fall eller situationer.
Data har insamlats av två olika fall – Alternativ för Sverige (AfS) och Sverigedemokraterna (SD).
Jag har valt att använda mig av en komparativ (jämförande) kvantitativ innehållsanalys då jag anser att detta är en lämplig metod för att besvara mina frågeställningar. Anledningen till att jag valt just innehållsanalys är då jag arbetar med mycket material, i mitt fall Facebook-inlägg samt att jag önskar undersöka materialets innehållsmässiga kategorier, bland annat gällande frekvens och utrymme. Det vill säga hur ofta och hur mycket.
Jag strävar efter att hålla en hög reliabilitet i studien så att resultaten i studien skulle förbli desamma om den upprepades under samma grundförhållanden. För att lyckas hålla en hög reliabilitet är det av stor vikt att studien presenteras på ett så transparant sätt som möjligt. (Bryman, 2011) Kodschemat ska därför vara detaljerat och tydligt ska hålla en hög intrakodarreliabilitet. Vilket innebär att det finns ett sätt att koda materialet på oberoende av person.
Den kvantitativa innehållsanalysen utgår från samma grunder som först publicerades i Bernard Berelsons bok Content analysis in communication research år 1952. Dessa grunder för metoden utgår ifrån att det är meningsfullt att studera och kvantifiera manifest innehåll. Begreppet manifest avser det observerbara; bilder,
28 text, meningar, etcetera. Att kvantifiera innehåll innebär i sin tur ”översätta innehållets språkliga och
formmässiga uttryck till siffror med syfte att kunna göra statistiska bearbetningar, beskriva övergripande mönster och dra generella mönster.” En av de grundläggande premisserna för detta är frekvens. En annan metodologisk grundbult är att materialinsamlingen ska ske systematiskt och objektivt. Med detta angreppssätt kan man ta sig an stora volymer av innehåll, vilket möjliggör för en studie att jämföra innehåll och erbjuder potential att generalisera resultaten från undersökningen till en större population. (Karlsson & Johansson, 2019, s.171-172)
Genom att åskådliggöra AfS kommunikation på Facebook jämfört med SD:s, tydliggörs beståndsdelar i kommunikationen för respektive parti. I avsnittet 1.1 Bakgrund tydliggörs partiernas koppling till varandra, vilken ligger till grund för jämförelsen mellan dessa två partier. Genom att åskådliggöra likheter och
skillnader i det kommunikativa innehållet hos AfS och SD blir det också enklare att förstå enheterna var för sig. Skillnader framträder, vilka identifierar problemområden och ger innehåll med nyanser. Mer ingående beskrivning av urval av valda partier att analysera presenteras i avsnitt 3.3 Urval.
Data har i den kvantitativa innehållsanalysen samlats in från respektive enhet med hjälp av tvärsnittsdesign i form av en innehållsanalys med en uppsättning kvantitativa data med koppling till flera utvalda variabler.
Dessa har sedan granskats för att kunna upptäcka mönster när det gäller olika former av samband. Min komparativa (jämförande) design utgörs i grunden av två eller flera tvärsnittsundersökningar som
genomförts vid i stort sett samma tidpunkt där jag mer eller mindre simultant samlat in information om de variabler som används i studien. För att kunna skapa variation i fallen och i den insamlade informationen krävs det en systematisk och standardiserad metod för bedömning av denna variation. Fördelen med
kvantifiering är att den ger mig en konsekvent norm och riktlinje. Grunden för en komparativ design är dess förmåga att få de särskiljande dragen i två eller fler fall att fungera som utgångspunkt för teoretiska
reflektioner om kontrasterande resultat.
I min studie har jag som mål att förbli objektiv och strävar efter replikerbarhet och reproducerbarhet. För att uppnå detta har jag en väl definierat och avgränsat undersökningsområde och utformat ett detaljerat och noggrant förklarat analysschema. Jag testar att min studie förblir objektiv genom att göra ett
intrakodarreliabilitetstest.
3.1.1 Intrakodarreabilitetstest
I min studie har jag som mål att förbli objektiv och därmed ska kodningen vara oberoende av person och sammanhang. Målsättningen är att inga personliga tolkningar av data ska förekomma och att min studie ska inneha en hög kvalitet. För att uppnå detta kan antingen pilotstudier eller interkodarreliabilitetstest/
intrakodarreliabilitetstest genomföras. En pilotstudie kontrollerar huruvida de variabler och variabelvärden som tagits fram är användbara eller inte för studien medan ett intrakodarreliabilitetstest kontrollerar att
