• No results found

3. Teorianknytning

3.4. Social mediekanal: Snapchat

Snapchat är ett exempel på en social mediekanal som är efemär (Bayer et al. s, 3). Ordet efemär kan användas som synonym för att något är kortlivat eller tillfälligt (SAOL-13: Efemär). Idag växer intresset för medier som har kort varaktighet och således är efemära (Bayer et al. s, 2). Efemära medier sänder ut material som bara kan visas under en viss tid eller vid ett

specificerat antal tillfällen. Tanken är att materialet ska vara kortlivat, tillfälligt och således inte möjligt att spara. I takt med att nya applikationer kommer ut på marknaden uppkommer dock olika funktioner och andra applikationer som gör det möjligt att på olika sätt spara innehåll som är menat att försvinna. (Anderson, 2015, s. 2)

Evan Spiegel och Bobby Murphy, två studenter på Stanford University, startade Snapchat år 2011. Tanken med Snapchat var från början att skicka bild-, text- och videomeddelanden, så kallade snaps, direkt till sina vänner. (Anderson, 2015, s. 3) Precis som när det gäller andra sociala medier handlar det om att kommunicera med människor och skapa relationer till varandra oavsett var vi befinner oss geografiskt (Åblad, 2011, s. 11). Det som skiljer Snapchat från andra sociala mediekanaler är att de så kallade snaps som sänds mellan vänner försvinner efter ett visst antal sekunder. Snapchat är således en efemär social mediekanal.

Genom Snapchat kan privatpersoner och företag snabbt kommunicera till en stor mängd mottagare. De budskap som sänds ut mottas av följarna för att sedan försvinna för alltid.

(Snapchat, 2016a) Detta innebär att varken sändaren eller mottagaren kan gå tillbaka och titta på gamla meddelanden. Denna faktor innebär att Snapchat skiljer sig från övriga sociala medier där historiken sparas. På Snapchat har alla meddelanden, så kallade snaps, en tidsbegränsning. Varje snap är synligt under max tio sekunder från det att en mottagare öppnar den. (Anderson, 2015, s. 3; Bayer et al. s, 3)Det är möjligt att återuppspela en snap, detta fungerar enbart en gång efter att mottagaren först sett snappen. Denna återuppspelning måste dessutom ske direkt efter första visningen för att det ska vara möjligt att se den ytterligare en gång. (Snapchat, 2016a) En betydande del i Snapchat är att det idag är möjligt att spara snaps genom att ta en skärmavbild på den bild man mottagit. Personen som skickat meddelandet får då en notis om att mottagaren tagit en skärmavbild. (Ibid.)

I oktober år 2013 kom Snapchat ut med en ny funktion. De lanserade tjänsten ”Stories”. Stories är snaps från samma avsändare som delas till samtliga följare. Dessa stories läggs upp på Snapchats sida My story i kedjor efter hand som de publicerats och fungerar som en form av storytelling från användare. (Snapchat 2016c). När någonting läggs upp på My story är det synligt för alla följare under 24 timmar. Denna nya uppdatering blev banbrytande och gav företag och organisationer möjlighet att använda Snapchat för att nå ut till kunder. Från början var Snapchat en applikation som enbart möjliggjorde kommunikation direkt mellan vänner men i och med stories kunde användare från och med 2013 dela innehåll till alla och på så sätt nå ut till fler samtidigt. Stories möjliggör även publicering av kedjor av tiosekunders-meddelanden vilket innebär att följare varje dag kan ta del av flera minuter långa stories. (Anderson, 2015, s. 4-5)

Snapchat har visat sig växa som mediekanal för kommunikation mellan unga. Trots detta är det många förteg som ännu inte vågat ta steget och satsa på att synas på Snapchat. (Dunér, 2016b) Många marknadsförare ser Snapchat som en kanal som är svår att utvärdera och mäta. Många har även bristande kunskaper i hur applikationen ska användas och hur de som företag kan dra nytta av den. Detta kan bero på att många beslutsfattare inom branschen är lite äldre. De använder inte Snapchat själva och har därför svårt att se möjligheterna med att som företag använda applikationen. (Dunér, 2016b) Det förekommer dock företag som tagit steget och blivit aktiva på Snapchat i syfte att nå ut till sin målgrupp. Malmöfestivalen körde år 2015 en stor satsning på Snapchat för att visa klipp från festivalens innehåll (Malmöfestivalen, 2015b). Tanken med att sända Malmöfestivalen via Snapchat var att nå ut och möjliggöra

3000 nya följare på kort tid. År 2016 lämnade Malmö stad in en upphandling angående

Malmöfestivalen 2016 för en ny, bredare satsning på Snapchat med anledning av föregående års succé (Malmö Stad, 2016). Även Arla är idag verksamma på Snapchat. De menar att företag med tanke på att Snapchat är så nytt kan vara först ut med att hitta ett sätt att kommunicera till sina kunder och att Snapchat som kanal innebär att företag kan slå igenom på ett annat sätt och i större utsträckning skapa engagemang bland unga. (Dunér, 2016a)

4.

Resultat

I detta kapitel redovisas det empiriska material som samlats in. Empirin är insamlad genom både kvalitativa och kvantitativa metoder och ser till såväl privatpersoners användning av Snapchat som till företags användning av applikationen.

4.1.

100 miljoner dagliga snapchattare

Statistik som Snapchat själva tagit fram visar att det varje dag visas åtta biljoner videos på Snapchat och att över hundra miljoner människor dagligen är aktiva på Snapchat. (Snapchat, 2016a) Enligt rapporten Svenskarna och internet (2015) används Snapchat idag av 21 procent av de svenska internetanvändarna. De som använder applikationen mest frekvent är utifrån

rapporten personer mellan 12 och 15 år (Findahl & Davidsson, 2015, s. 43). Snapchat har själva gjort en egen uträkning av vilken åldersgrupp som använder applikationen mest frekvent. Utifrån dessa siffror är deras målgrupp mellan 13 och 34 år och det är personer mellan 18 och 24 år som använder Snapchat mest. (Snapchat, 2016a) De menar att anledningen till varför just denna målgrupp använder Snapchat är att ”snaps ger ett personligt fönster till hur du och dina vänner ser världen.” (Ibid.). De menar även att snaps visar vem du är just här och nu och att det inte handlar om att skapa en bestående persona. (Ibid.)

Related documents