Specialpedagogiska implikationer 

Flera av förskolecheferna uttrycker att specialpedagogens kompetens är en resurs och att de ännu mer skulle kunna fungera som stöd för arbetslagen i förskolan, genom att hjälpa pedagogerna att rikta blicken mot den egna verksamheten, det egna förhållningssättet gentemot barn och föräldrar och sin egen lokala organisation på avdelningen och på

i större utsträckning i samband med kvalitetsarbete och utvärdering, men kanske saknas också kunskaper kring specialpedagogens kompetens som förändrings och utvecklingsledare.  

Ahlberg (2001) tycks mena att utvärdering är absolut viktigast för de barn som är i behov av särskilt stöd och med detta synsätt blir det nya kapitlet ”Uppföljning, utvärdering och

utveckling” ett viktigt stöd med riktlinjer för kvalitetsarbetet i förskolan. Under arbetes gång har jag blivit alltmer övertygad kring vikten av att göra förskolans alla aktörer delaktiga i utvärdering av den verksamhet som erbjuds, en insikt jag kommer att ta med mig in i min nya yrkesroll som specialpedagog. Jag hoppas att specialpedagogens kompetens i samband med utvärdering och utveckling kommer att användas mer i arbetet inom förskolan framöver och inte enbart i arbetet med att utvärdera specialpedagogiska insatser, utan även i arbetet med utvärdering och utveckling av den lokala kvaliteten på förskolan och utformandet av lokala utvärderingsrutiner.

Referenser 

Ahlberg, Ann. (2009). Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.

Ahlberg, Ann. (2007). Specialpedagogik av igår, idag och imorgon. Pedagogisk forskning i

Sverige, 12, (2), s.84-95.

Ahlberg, Ann. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur. Ahrenfelt, Bo. (2001). Förändring som tillstånd. Lund: Studentlitteratur.

Alvesson, Mats. & Sköldberg, Kaj. (2008). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och

kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.

Bjervås, Lise-Lott. (2011). Samtal om barn och pedagogisk dokumentation som

bedömningspraktik i förskola (Gothenburg studies in educational sciences 312). Göteborgs

Universitet.

Björck-Åkesson, Eva. (2009). Specialpedagogik i förskolan. Sandberg, Anette (Red.) Med

sikte på förskolan – barn i behov av särskilt stöd. (s. 17 – 35). Lund: Studentlitteratur.

Bruce, Barbro. (2009). Språkutveckling på olika villkor. Sandberg, Anette (red) Med sikte på

förskolan – barn i behov av särskilt stöd (s. 55-74) . Lund: Studentlitteratur.

Elfström, Ingela. (2005). Varför individuella utvecklingsplaner? - en studie om ett nytt

utvärderingsverktyg i förskolan. (Individ, omvärld och lärande/Forskning nr 26). Stockholm:

Lärarhögskolan i Stockholm.

Guralnick, Michael. (1987). The effectiveness of early intervention for at-risk and

handicapped children. University of Washington.

Guralnick, Michael. (2005). Early Intervention for Children with Intellectual Disabilities: Current Knowledge and Future Prospects. Journal of Applied Research in Intellectual

Disabilities 2005, Vol. 18 Issue 4, (s. 313-324).

Gustafsson, Bengt; Hermerén, Göran & Peterson Bo (2005). Vad är god forskningssed,

synpunkter, riktlinjer och exempel. Vetenskapsrådets rapportserie: www.vr.se

Holme, Idar. Magne. & Solvang, Bernt. Krohn. (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa

och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Lindgren, Anne-Li. & Sparrman, Anna. (2003). Om att bli dokumenterad: Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation. Pedagogisk forskning i

Sverige, 8, (1-2), s. 58–69.

Lutz, Kristian. (2009). Kategorisering av barn i förskoleåldern – Styrning & administrativa

processer (Malmö studies in Educational Scienes, 44). Malmö högskola: Lärarutbildningen.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Markström, Ann-Marie. (2008). Förskolans utvecklingssamtal - ett komplex av aktiviteter i tid och rum. EDUCARE, 2008:1 (s.51 – 67).

Myndigheten för skolutveckling. (2007) Pedagogisk utvärdering som styrning – En historia

från präster till PISA. Stockholm: Liber.

Nationalencyklopedin. www.ne.se Tillgänglig:2011-11-21.

Nilholm, Claes (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur. Nilholm, Claes. (2005). Specialpedagogik. Vilka är de grundläggande perspektiven?

Pedagogisk forskning i Sverige, 10, (2), s. 124-138.

Palla, Linda. (2011). Med blicken på barnet – Om olikheter inom förskolan som diskursiv

praktik (Malmö studies in Educational Scienes, 63). Malmö högskola.

Sheridan, Susan. & Pramling Samuelsson, Ingrid. (2009). Barns lärande – Fokus i

kvalitetsarbete. Stockholm: Liber.

Sheridan, Susan., Pramling Samuelsson, Ingrid., & Johansson, Eva. (Eds). (2009). Barns

tidiga lärande. En tvärsnittsstudie om förskolan som miljö för barns lärande. Antologi.

Göteborg: Acta Tillgänglig på internet: Universitatis Gothoburgensis.

http://hdl.handle.net/2077/20404 Tillgänglig 2011-12-12

Skolverket (2005). Allmänna råd för kvalitet i förskolan. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2010) Läroplanen för förskolan. (Lpfö-98-rev) Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2004) Förskola i brytningstid: [nationell utvärdering av förskolan]. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: www.skolverket.se/publikationer?id=1272

Tillgänglig 2011-12-12.

Skolverket (2010) Ny skollag och förtydligad läroplan för förskolan: Skolverket ger förskole-

chefen stöd. Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet:

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2455 Tillgänglig 2011-12-12.

Skolverket (2008) Tio år efter förskolereformen [Elektronisk resurs]: nationell utvärdering

av förskolan. Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet:

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2096 Tillgänglig 2011-12-12. Skollag (2010). SFS 2010:800.

Stukat, Staffan. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Utbildningsdepartementet. (2010) Förskola i utveckling – bakgrund till ändringar i förskolans

läroplan. Stockholm.

Vallberg Roth, Ann-Christine. (2009) Styrning genom bedömning av barn. (s.195 – 220)

EDUCARE, 2009:2-3, (s. 195-219).

Vallberg Roth, Ann-Christine. (2010) Att stödja och styra barns lärande – tidig bedömning och dokumentation. I Skolverket (Red.), Perspektiv på barndom och barns lärande: En kunskaps översikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år (s. 176-234). Stockholm: Fritzes

Wibeck, Victoria. (2010). Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som

undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.

Ödman, Per-Johan. (2007). Tolkning, förståelse och vetande. Nordstedts Akademiska förslag.

Bilaga A: Missivbrev 

Hej!

Mitt namn är Anna Degerman och jag arbetar som förskollärare i kommunen. För tillfället är jag tjänstledig och läser till specialpedagog vid Malmö högskola. Jag arbetar just nu med mitt avslutande examensarbete och jag har valt att studera den reviderade läroplanen för förskolan och dess nya kapitel ”Uppföljning, utvärdering och utveckling”.

Jag undrar om du i egenskap av förskolechef vill delta i min undersökning kring, hur kapitlet ”Uppföljning, utvärdering och utveckling” kommer att påverka kvalitetsarbete i förskolan. Intervjun tar ca 1 timme. Det hade varit till stor hjälp för mig i mitt examensarbete om du vill ställa upp för en intervju. Om du vill delta, svara på detta mejl, så kontaktar jag dig per telefon och bokar en tid. Min förhoppning är att jag ska intervjua fem förskolechefer i kommunen. Jag avser att intervjua chefer i geografiskt skilda delar av kommunen. Deltagandet i undersökningen är naturligtvis frivilligt och kan avbrytas när som helst. Jag kommer att följa Vetenskapsrådets etiska regler avseende individskydd, vilken innebär att jag kommer att avidentifiera mitt material för att garantera anonymitet. För ytterligare information www.vr.se

Jag hoppas att vi kommer att ses för ett givande samtal kring LPfö-98 reviderad.

Med vänlig hälsning Anna Degerman Telefon xxxx-xxxxxx