För att få fram de olika scenarier som analyseras har vi valt att variera installerad effekt av kärnkraft respektive vindkraft samt priserna på bränslen för de olika energislagen och priserna på utsläppsrätter. I figur 10 visas ett scenarioträd över de tre framtida utvecklingslinjer vi valt.
Figur 10. Scenarioträd över år 2020 och 2030
Källa: Ei
34 2009/28/EG.
35 https://ec.europa.eu/energy/en/topics/renewable-energy/national-action-plans.
Kärnkraft
Den installerade effekten i kärnkraft skiljer sig mellan scenarierna och mellan år 2020 och 2030. I Utfasning av kärnkraft för år 2020 antas att all kärnkraft i Sverige har fasats ut. För 2030 utgör Utfasning av kärnkraft ett scenario där Sverige fortfarande är utan kärnkraft.
I scenarierna Höga bränslepriser respektive Låga bränslepriser utgår vi från att kärnkraften finns kvar 2020. Våra antaganden om vad som händer med de kvarvarande sex aggregaten till 2030 skiljer sig dock mellan de två scenarierna. I Höga bränslepriser (och höga grossistpriser) är det fortsatt sex aggregat kvar i drift 2030, medan det i Låga bränslepriser endast är två aggregat kvar i drift år 2030.
I Tabell 6 redovisas antalet kärnkraftsaggregat som antas vara i drift i de olika scenarierna år 2020 respektive år 2030.
Tabell 6. Kvarvarande kärnkraftsaggregat i Sverige i de olika scenarierna
Scenario Utfasning av kärnkraft Höga bränslepriser Låga bränslepriser
2020 0 7 7
2030 0 6 2
Installerad kapacitet variabel elproduktion
För 2020 antas att den installerade kapaciteten variabel elproduktion är densamma för de tre scenarierna. Vi utgår från att utbyggnadstakten bestäms av målen i elcertifikatsystemet. Det innebär att vi i modellen antar 6 887 MW installerad kapacitet år 2020.
För 2030 varierar den installerade kapaciteten variabel elproduktion mellan scenarierna. I Höga bränslepriser respektive Låga bränslepriser bestäms mängden år 2030 av energiöverenskommelsens målsättning. Denna målsättning är 18 TWh ny förnybar kraft som realiseras genom elcertifikatsystemet år 2030. Vi antar att merparten av detta kommer att realiseras i form av vindkraft. I Utfasning av kärnkraft antas den installerade kapaciteten förnybar el i form av vindkraft vara högre än i de två andra scenarierna. Anledningen till det är att när kärnkraften har fasats ut antas ytterligare kapacitet komma in på marknaden för att ersätta
kärnkraften energimässigt enligt nya mål.
Hur fördelningen av installerad kapacitet vindkraft ska göras mellan elområden är en svår sak att bedöma. I våra antaganden har vi valt att inte göra några stora omfördelningar i andel vindkraft per elområde av total vindkraft gentemot dagens situation. En viss förskjutning sker dock mot elområde 1 och 2 (SE1 och SE2), det vill säga andelen vindkraft av totalt installerad vindkraft i Sverige ökar något i dessa områden. I
Tabell 7 visas total kapacitet installerad vindkraft i de tre scenarierna samt hur den fördelar sig mellan elområden år 2020 och 2030.
Tabell 7. Installerad vindkraft (MW) per elområde i Sverige år 2020 och 2030
2020 2030
Viktiga variabler i all bedömning av framtida elpriser är CO2- och bränslepriser. I scenarioanalysen har vi antagit att systemet med utsläppshandel, EU ETS blir kvar.
För perioden efter 2020 har medlemsstaterna inom EU enats om att införa en stabilitetsreserv med utsläppsrätter som beräknas bli mellan 500 och 700 miljoner ton. Huvudsyftet med denna reserv är att åstadkomma ett prisintervall för utsläppsrätterna. Sedan tidigare har man också infört så kallad back-loading. Detta innebar att man successivt reducerade antalet utsläppsrätter med 900 miljoner ton under åren 2014–2016. Dessa återförs sedan till systemet under åren 2019 till 2020.
International Energy Agency(IEA) har i sin rapport, New Policy Scenario (2015), gjort antaganden för hur klimatåtgärder påverkar prisutvecklingen. I analysen har de utgått från att dagens åtgärder för att minska CO2-utsläppen av enskilda länder är inkluderade. Det innebär även att åtgärder som enskilda länder förbundit sig att göra är beaktade i IEA:s bedömning. Vi har valt att utgå från IEA:s bedömning i scenarioanalysen. I Tabell 8 anges vilka antaganden vi har gjort för priser på bränsle och koldioxid för Utfasning av kärnkraft och Höga bränslepriser år 2020 och 2030.
Tabell 8. Bränsle- och CO2-priser år 2020 och 2030 i scenarierna Utfasning av kärnkraft och Höga bränslepriser
År Kolpris (USD/ton) Gaspris (EUR/MWh) CO2 (EUR/ton)
2020/2030 89 29 28
Källa: IEA New Policy Scenario (2015), bearbetad av Ei
I Låga bränslepriser antar vi att prisnivåerna varierar något mellan 2020 och 2030. I Tabell 9 framgår att bränslepriserna antas öka svagt mellan år 2020 och 2030.
Tabell 9. Bränsle- och CO2-priser 2020 och 2030 för scenario Låga bränslepriser
År Kolpris (USD/ton) Gaspris (EUR/MWh) CO2 (EUR/ton)
2020 35 13 5
2030 45 15 7
Källa: Ei
År 2016 är Storbritannien36 det enda land inom EU ETS som har en extra
beskattning av CO2-utsläpp relaterade till elproduktion i fossilkraftsanläggningar.
Den extra skatten bortses från i scenarioanalysen. Andra länder, som Frankrike, planerar för golv och tak för utsläppsrätternas pris. Detta har dock inte tagits hänsyn till i modellen då beslut om införande ännu inte har fattats.
Scenariosammanfattning
Sammanfattningsvis har vi tre scenarier för 2020 respektive 2030. De skiljer sig åt genom tre utvecklingsvägar för kärnkraften, två nivåer på förnybar variabel elproduktion år 2030 och priser på bränslen och CO2 som antingenföljer en utveckling baserad på IEA:s rapport New Policy Scenario (höga priser) eller en utveckling där nivån är betydligt lägre. I Tabell 10 sammanfattas scenarierna.
Tabell 10. Sammanfattande scenariobeskrivning
Elproduktion i Sverige i de olika scenarierna
Den totala årsproduktionen av el i Sverige varierar mellan scenarierna. Nedan presenteras resultaten för 2020 respektive 2030.
36 Storbritannien röstade i juni 2016 för utträde ur EU (Brexit). Det är ännu oklart vilka konsekvenser detta kommer att ha på EU ETS och på elmarknaden.
Elproduktion 2020
I Tabell 11 redovisas total elproduktion under torr-, normal- och våtår i respektive scenario år 2020. I Utfasning av kärnkraft leder snabbavvecklingen av kärnkraften till ett kraftigt underskott 2020, medan det i de andra två scenarierna finns ett stort överskott.
Tabell 11. Produktion (TWh) i Sverige under torrår, normalår och våtår för respektive scenario 2020
TWh 2020 2020 2020
Scenario Utfasning av kärnkraft Höga bränslepriser Låga bränslepriser
Förbrukning 138,8 138,8 138,8
Torrår 102,4 (-) 158,0(+) 158,0 (+)
Normalår 113,5 (-) 168,8 (+) 169,2 (+)
Våtår 119,0 (-) 173,3 (+) 172,7 (+)
(-) = lägre än förbrukning (+) = högre än förbrukning Källa: Ei
Situationen ett normalår för år 2020 illustreras grafiskt i figur 11.
Figur 11. Produktionsmixen i Sverige för respektive scenario under ett normalår, 2020
Källa: Ei:s beräkning
Elproduktion 2030
Resultaten för 2030 visar att Sverige är nettoexportör i alla tre scenarier under normala och våta väderförhållanden. Det är endast ett mindre överskott i scenariot Utfasning av kärnkraft och scenariot Låga bränslepriser. I scenariot Höga bränslepriser blir produktionsöverskottet nästan 40 TWh, se Tabell 12. I scenariot Utfasning av kärnkraft uppvisar Sverige nettoimport under samtliga väderförhållanden 2020 och vid torrår 2030. Scenarierna för Höga bränslepriser respektive Låga bränslepriser visar, förutom vid torrår och låga CO2-priser 2030, nettoexport.
Tabell 12. Produktion (TWh) i Sverige under torrår, normalår och våtår för respektive scenario 2030
TWh 2030 2030 2030
Scenario Utfasning av kärnkraft Höga bränslepriser Låga bränslepriser
Förbrukning 142,2 142,2 142,2
Torrår 134,2 (-) 169,8 (+) 138,8 (-)
Normalår 145,6 (+) 181,0 (+) 151,2 (+)
Våtår 150,4 (+) 185,9 (+) 156,3 (+)
(-) = lägre än förbrukning (+) = högre än förbrukning Källa: Ei
Elproduktionen varierar såväl totalt som för enskilda kraftslag i de olika scenarierna. Under ett normalår utgör vattenkraft och kraftvärme tillsammans cirka 89 TWh år 2020 och runt 91 TWh år 2030.
År 2020 uppgår vindkraftsproduktionen till 20 TWh för samtliga scenarier.
Utfasningen av kärnkraft resulterar i en kraftigare utbyggnad av vindkraft under 2020-talet, vilket syns i resultaten för 2030. Den största skillnaden mellan
scenarierna är kärnkraftsproduktionen. I Utfasning av kärnkraften återstår ingen kärnkraft 2030, i Höga bränslepriser uppgår kärnkraftsproduktionen till 50 TWh medan kärnkraften producerar 19 TWh under 2030 i Låga bränslepriser.
Handel med omvärlden skiljer sig åt mellan scenarierna. I Utfasning av kärnkraft blir utbytet cirka 26 TWh nettoimport 2020. I Höga bränslepriser respektive Låga bränslepriser beräknas nettoutbytet med omvärlden vara export. I dessa fall uppgår nettoexporten till 29 TWh respektive 29,5 TWh.
2030 uppvisar samtliga scenarier nettoexport över året. Den lägsta nettoexporten uppkommer i scenariot utan kärnkraft medan den största exporten sker i scenariot Höga bränslepriser. Figur 12 visar situationen 2030 för ett normalår.
Figur 12. Produktionsmixen i Sverige för respektive scenario under ett normalår, 2030
Källa: Ei
4 Påverkan på grossistpriser
I det här kapitlet redovisar vi grossistpriserna i scenarierna med en ökad andel variabel elproduktion år 2020 och år 2030. Alla priser som presenteras är angivna i dagens penningvärde. Utöver de beräknade grossistpriserna på el presenteras även känslighetsanalyser av resultaten.