För att rättfärdiga vår undervisningsplattform där vi utgår ifrån datorspel har vi valt att hänvisa till Marc Prensky och hans hypoteser. Marc Prensky är en föreläsare, författare och
157 Säljö. s.14.
158 Backman, Löfgren. s.58-59. 159 Kirriemuir & McFarlane s.19.
utvecklare av pedagogiska spel anpassade för 2000-talet. Han belyser i sin studie att dagens generationer tack vare sin digitala uppväxt lär sig nya förmågor genom digital undervisning i form av spel och IT-användning. Prensky belyser att detta inte endast är positivt eftersom dagens generation har förlorat förmågan att lära sig genom de traditionella undervisningen.160
Vilket också Linderoth hänvisar till i sin avhandling.161 Prensky syntes angående digital
undervisning är att elevers lärande inte längre kan nås via den traditionella undervisningen, han menar att pedagoger måste använda sig av digitala spel.162 När vi läste denna text
reagerade vi på att Prensky flera gånger hänvisar till sitt företag som marknadsför och säljer pedagogiska digitala spel och hjälpmedel. Detta är något som även Linderoth anmärkt på i sin avhandling. Därför väljer vi att ha ett kritiskt förhållningssätt till denna information.163
Gee skriver att datorspel kräver ett engagemang för att man ska kunna klara av de hinder och problem man ställs inför. På så sätt bidrar spelen till att eleverna ökar sin förmåga att hantera problemlösningar och utvecklar sitt logiska tänkande.164 Pedagog 2 säger att hon
absolut kan tänka sig att använda spel och rollspel i digital form i sin undervisning. Hon ser att eleverna kan leva sig in i en annan roll och våga ta ut svängarna och säga saker man tidigare inte vågat. Samtdigt påpekar hon att bristande tid är vanligt förekommande i
verksamheten. Hon menar alltså det tar tid att bli införstådd med spelet, vilket är en nackdel. Detta problem belyser även Dumbleton och Kirriemuir, när dem genomförde sin
undersökning så svarade pedagogerna att just tidsperspektivet är ett problem. Alla pedagoger i studien hävdar att tiden inte finns för att utforska spelets kapacitet.165 Men finns tiden
tillgänglig så är en av fördelarna med spelet att eleverna får möjlighet att leva sig in i historien genom rollspel är att man får återuppleva det som har hänt vilket skapar en större förståelse för historien. Utifrån de uppgifter som konstrueras kommer eleverna att få lösa dessa problem med hjälp av sina karaktärer som har olika funktioner och positioner. Gee skriver också vidare att människor är väldigt bra på att spela roller vilket leder till en ökad förståelse för den rollen vi spelar.166Pedagog 1 säger också att man kan förstå historien och ämnen generellt bättre om
eleven får spela en roll och på sätt leva sig in i en karaktär. Många elever är blyga och vågar inte säga vad de tycker, men i en annan roll menar pedagog 2 att det blir som ett skådespel där
160 Prensky, Marc. (2001). Digital game-based learning. http://www.marcprensky.com/writing/Prensky%20- %20Ch1-Digital%20Game-Based%20Learning.pdf (21/1-2014)
161 Linderoth, Jonas. (2004). s.32-33. 162 Prensky, Marc. (2001)
163 Linderoth, Jonas. (2004) s.33 164 Gee. s.113
165 Dumbleton & Kirriemuir. (2006) s.229. 166 Gee. s.12
eleven ges möjlighet att byta roll och genom den rollen vågar eleven agera och prata på ett sätt som hen tidigare inte gjort.
Kirriermuir och McFarlane har kommit fram till olika positiva delar som eleverna övar upp genom att använda datorspel i undervisningen. Elever arbetar upp sitt minne och sitt sätt att behandla olika sorters information genom att spela datorspel. Eleverna utvecklar också sitt sätt att lära genom att spelet knyter an till elevernas undermedvetna och deras erfarenheter. Självständigheten hos eleverna ökar också samt att de blir bättre på att samarbeta och delta i samhället.167
4.3.1 Ökad förståelse genom spel och ett utvecklat historiemedvetande
I vår undervisningsplattform används spelet Minecraft för att öka förståelsen för historieämnet. Spelet blir ett intressant och nytt verktyg bland många andra i verktyg i undervisningen. I intervjun svarade Pedagog 2 att hon tror att spelet kan vara ett viktigt och bra verktyg om det anpassas på rätt sätt till ämnet. Båda pedagogerna tror att spelet är bra för att väcka intresse för ämnet. En stor fördel med att använda IT och datorspel i undervisningen är att elevernas vardagsmiljö integreras i skolmiljön. Elever upplever många gånger att skolmiljön skiljer sig mycket från deras vardagsmiljö då läraren och läroboken anses vara de största källorna till kunskap. Forskning visar att eleverna inhämtar mycket kunskap från sin vardagsmiljö, därför är det nödvändigt att anpassa undervisningen till elevernas intresse och erfarenheter. Målet med vår undervisningsplattform är att ta vara på elevernas kunskap utifrån deras vardagsvärld. Backman Löfgren skriver att en anledning till att elever kan ha svårt för att ta till sig den historia som undervisas kan bero på att ämnet inte anknyter till elevernas historiska referensramar och erfarenheter. Undervisningen måste vara relevant och knyta an till elevernas vardagsvärld, annars förlorar eleverna sitt intresse för ämnet.168 Eftersom IT är
en stor del av elevernas vardagsvärld är det viktigt att ta vara på detta i andra avseende också. Tillexempel menar Banks att spel och IT främjar elevens sociala och kommunikativa process. Ur ett större perspektiv främjar detta även elevens kulturella och historiska uppfattning.169
Det är viktigt att skapa gemensamma referensramar i klassrummet och samtidigt utgå från elevernas egna erfarenheter och referensramar som skapas i deras vardagsvärld. Pedagogerna
167 Kirriemuir & McFarlane. s.13. 168 Backman Löfgren. s.58-60. 169 Banks, James & Tucker, Michelle.
tror att spelet varvat med annan undervisning är ett bra sätt att skapa dessa gemensamma referensramar. Att undervisningen utgår ifrån elevernas referensramar är viktigt för att eleverna ska kunna relatera till ämnet, när alla i klassen på något sätt kan relatera till
undervisningen uppstår det en gemenskap och ett intresse. Att låta elevernas egna erfarenheter prägla undervisningen har också en större vinst i sammanhanget. I ett mångkulturellt klassrum där alla elever besitter olika erfarenheter och kulturella referensramar är det viktigt att dessa får mötas enligt Banks. Han menar att en helt ny form av undervisning kan uppstå när dessa olika kulturer får lov att mötas i klassrummet. Detta bidrar till en större förståelse för andra människor.170 Pedagog 2 menar att det är viktigt att pedagogen också är införstådd med dessa
referensramar eftersom det underlättar i mötet med elever, både inom ämnet och personkemi. Det bidrar också till en sympati för andra människor och andra kulturer menar pedagogen. Undervisningen måste också vara relatera till elevernas vardagsvärld, erfarenheter och referensramar för att elevernas historiemedvetande ska kunna fördjupas och utvecklas. Den historia som förmedlas i skolan förmedlas ofta via berättelser från läraren. Rüsen belyser att dessa berättelser måste utgå ifrån elevernas erfarenheter för att deras historiemedvetande ska aktiveras.171 Att skapa en berättelse utifrån spelet tror pedagogerna kan vara bra för att väcka
ett intresse och beröra elevernas erfarenheter och referensramar. Alltså måste det undervisningsmaterial eleverna arbetar med vara meningsfullt och inkludera deras egna erfarenheter. Detta är nödvändigt för att undervisningsmaterialet ska bidra till en ökad förståelse för historien. Dessa erfarenheter kan inkluderas i undervisningen genom att innehållet anpassas efter elevernas vardagliga värld.172Berättelserna blir viktig för elevernas
utvecklande av deras historiemedvetande när innehållet anpassats på lämpligt vis efter
elevgruppen.173 Med detta menar vi att undervisnings materialet anpassas på ett sätt som utgår
ifrån elevernas erfarenheter och bakgrund. Alltså, hur eleverna kommer i kontakt med deras tidigare erfarenheter och ämnesmässiga bakgrund. Båda pedagogerna var överens om att berättelsen och rollspelet blir viktigt när det är anpassat efter elevgruppen på rätt sätt. När undervisningen sker ur ett historiskt perspektiv påvisar det hur människans handlingar kan kopplas från historien till nutid och framtiden. Detta ger eleverna en tydligare bild då det förflutna knyts ihop med deras egna erfarenheter och referensramar.174
170 a.a.
171 Rüsen. s.89.
172 Backman Löfgren. s.60. 173 Rüsen. s.104.
Rüsen menar att historiska berättelser är viktiga för människans identitet och utveckling. Det narrativa berättandet ger en viktig del av förändringsprocesser och ger historien en innebörd.175 Pedagog 1 beskriver rollspel som en inblick i historien. Att få delta och uppleva
historien genom att spela en roll så får man ett starkare historiemedvetande och en djupare inblick i dåtid, nutid och framtid. Jensen beskriver att det krävs ett historiemedvetande för att utvecklas vidare i det mentala tänkandet. Om personen kan koppla ihop de tidigare nämnda tempusformerna så uppstår ett historiemedvetande.176 Rüsen menar vidare att om
historiemedvetandet blir tydligt i berättelsen så utvecklas elevernas lärandeprocess. När eleven har förstått förändringsprincipen i en berättelse går denna kunskap också att applicera i det verkliga livet.