Grundnivå/First Cycle
1. Fastställande
Kursplanen är preliminär och ingår i ansökan om examenstillstånd för den nya lärarutbildningen.
Kursplanen är fastställd av UFL 2010-xx-xx.
Ansvarig institution: Lämnas blankt Medverkande institutioner: Lämnas blankt Utbildningsområde: Lämnas blankt
2. Inplacering
Kursen ges på grundnivå.
Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4–6 och utgör den första kursen av två.
3. Förkunskapskrav
Se riktlinjer.(Svårt att göra när studiegångarna inte är fastlagda. Vi vet inte riktigt vilka kurser som ska föregå denna kurs.)
4. Innehåll
Språk, litteratur och lärande, 15 hp
I relation till skolans styrdokument för skolämnet svenska introduceras språkvetenskapliga, PREL KURSPLAN för
examenstillståndsansökan
GÖTEBORGS UNIVERSITET PREL KURSPLAN XXX111 Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. ht/vt xx
Sidan 2 av 4
litteraturvetenskapliga samt ämnesdidaktiska perspektiv, vilka tillsammans förbereder för den framtida yrkesverksamheten som lärare i svenska för årskurserna 4–6. Grundläggande teoretiska perspektiv problematiseras utifrån en ämnesdidaktisk grund i syfte att belysa de språkutvecklande arbetssätt som är kännetecknande för ämnet i de s.k. mellanåldrarna.
Kursen beskriver det svenska språkets struktur och språkliga variation med utgångspunkt i talade och skrivna texter. Studenterna tillägnar sig begrepp och terminologi i syfte att kunna analysera och diskutera språk och litteratur, samt kunna förstå språklig och litterär variation med hänsyn till framför allt genus, social variation samt flerspråkighet.
Jämförelser görs med andra språk, såväl nationella minoritetsspråk, de nordiska språken samt de, förutom svenskan, vanligaste modersmålen i Sverige. Svenskans system av
språkljud, ordklasser, syntax, semantik och ordförråd beskrivs och analyseras under relevant kontrastiv belysning. I samband härmed belyses också den tidiga läsinlärningen och vikten av fonologisk medvetenhet samt viktiga tecken på avvikelser från en förväntad läs- och skrivutveckling.
Litteraturens och läsandets betydelse för språklig utveckling och identitetsskapande belyses, och såväl skönlitterära texter som elevtexter analyseras och relateras till språklig utveckling.
Studenten får också en orientering om grannspråken och nordisk barn- och ungdomslitteratur.
Receptionsforskning kring ungdomars litteraturtillägnande studeras och jämförs med undersökningar av hur lärare väljer och använder sig av skönlitteratur i skolan.
Med utgångspunkt i olika ämnesdidaktiska teorier granskas strategier och metoder (bland annat litteratursamtal, och mediepedagogiska modeller ) som skolan kan använda sig av i arbetet med att bredda och fördjupa elevernas kulturella erfarenheter, läsintresse och kunskap om litteratur.
I kursen analyseras och produceras olika typer av talade och skrivna texter. Elevers tal- läs- och skrivutveckling diskuteras också utifrån olika forskningsperspektiv. Särskild
uppmärksamhet ägnas de elever som har ett annat modersmål än svenska samt elever som kan antas ha läs- och skrivsvårigheter.
Ett flertal retoriska arbetssätt introduceras, varvid stor vikt läggs vid skrivprocessen och dess arbetssätt som innehåller utvecklar både samtalandet, tal och skrift. Responsgruppen utgör här ett väsentligt inslag. Att lägga skrivprocessens metodik också som grund för studentens eget arbete i denna kurs utvecklar lärarstudentens förmåga att analysera och diskutera olika typer av texter samt att använda relevant terminologi.
I kursen beaktas elevens många textvärldar med utgångspunkt i berättande texter, i syfte att kunna tillvarata och fördjupa elevers individuella intressen för läsning och skrivning samt medvetandegöra dem om kulturella erfarenheter. Härvidlag utgör boksamtalet ett viktigt inslag.
I ett mångtextuellt samhälle är det viktigt att stödja barns olika lärprocesser. Studenten utvecklar därför i denna kurs sin färdighet i estetiska lärprocesser för att i sin kommande yrkesroll kunna främja barns kommunikativa förmåga utifrån olika estetiska uttrycksformer.
5. Mål
: Studenten förväntas efter avslutad kurs kunna:
- kunna redogöra för och kritiskt förhålla sig till den ämnes- och kunskapssyn som
GÖTEBORGS UNIVERSITET PREL KURSPLAN XXX111 Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. ht/vt xx
Sidan 3 av 4
kommer till uttryck i svenskämnets kursplaner och i nationella diagnos- och provmaterial för åldersgruppen
- kunna analysera och med adekvat terminologi beskriva hur elever talar, läser och skriver i förhållande till nationella mål och utifrån dessa bedömningar planera för alla elevers fortsatta lärande
- kunna utifrån olika forskningsperspektiv och arbetssätt planera och utvärdera undervisning i svenska i syfte att utveckla och stimulera alla elevers förmåga att tala och skriva
- kunna redogöra för olika sätt att samtala om texter samt didaktiskt reflektera över hur dessa kan tillämpas för att bredda och fördjupa elevers läsintressen, kulturella erfarenheter och kritiska medvetenhet
- kunna analysera och med adekvata termer beskriva centrala begrepp i svenska språkets struktur och göra vissa jämförelser med andra språk samt uppvisa kunskap om språklig variation i relation till regionala, individuella och sociala aspekter samt utifrån flerspråkighet och genusperspektiv
– kunna redogöra för hur utvecklingen av flerspråkiga kompetenser kan främjas i skolans undervisning
– känna till de vanligaste instrumenten för kartläggning av elever med läs- och skrivsvårigheter samt förstå skillnaden mellan läs- och skrivsvårigheter på modersmålet och svårigheter att läsa och skriva på ett andraspråk.
- visa god förmåga att använda det svenska språket i tal och skrift som redskap för reflektion, kommunikation och kreativitet på ett sätt som är väl anpassat efter situation, syfte och medium
- ha kännedom om hur IKT kan användas för att stödja elevers lärande i svenska - behärska en färdighet och förmåga att utöva olika estetiska lärprocesser i
undervisningen
- ha kunskaper om den tidiga läs- och skrivutvecklingen
6. Former för bedömning
För bedömning skall underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Kursen examineras såväl muntligt som skriftligt i form av redovisningar, inlämningsuppgifter och litteraturseminarier. En del av kursen examineras genom skriftlig tentamen.
För student som underkänts ges möjlighet till förnyad examination. Den som godkänts får inte delta i ny examination för högre betyg. Student som underkänts två gånger på samma examination har rätt att få en annan examinator utsedd. Begäran skall vara skriftlig och ställas till studierektor.
7. Betyg
Fylls i av UFL:s kansli.
8. Kursvärdering
Fylls i av UFL:s kansli.GÖTEBORGS UNIVERSITET PREL KURSPLAN XXX111 Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) Gäller fr.o.m. ht/vt xx
Sidan 4 av 4
9. Kurslitteratur
Se separat litteraturlista.Lista över kurslitteratur skall skriva i härför avsedd redaktionell mall.
10. Övrigt
Sidan 1 av 1