1.3 Ljusspridning
1.3.2 Statisk ljusspridning
Utvecklingen och billigheten hos laserstrålningskällor har kraftigt utvidgat användningen av SLS för att bestämma RG-storleken på kolloidala partiklar och makromolekyler [24, 14]. SLS är en snabb, icke-invasiv, enkel och billig metod. Användning av SLS gör det möjligt att extrahera en mängd olika textinformation som storlek, form, form av flerskiktspartiklar, yttre ytgeometri och porositet och densitet. Först riktas en laserstråle med en våglängd på 653 nm till mitten av kyvetten som innehåller provet och spridd ljusintensitet detekteras sedan av flera detektorer i specifika vinklar. Intensitet kan definieras med hjälp av ekvation 2. [24, 25]
(𝐼) = 𝑁 ∗ (𝛥𝜌) ∗ (𝑉)2∗ 𝑃(𝑞) ∗ 𝑆(𝑞) (2)
Faktorer som kan påverka mängden och intensiteten av spridda ljuset är: skillnaden i spridningslängdstäthet mellan partikeln och lösningsmedlet, volymen av kolloiden, partikelsformen och strukturfaktorn. I ekvationen N representeras antalet partiklar i spridningsvolymen.
Spridningsvinkeln Q, som är spridningsvektorn definieras med hjälp av ekvation (3) där n är brytningsindex för det rena lösningsmedlet, λ är laserns våglängd och θ är spridningsvinkel.
𝑞 = |𝑞| = (
4𝜋nλ
) sin(
𝜃2
)
(3)
Figur 5. Principen för spridningstekniker. Incidentstrålning I0 sprids av molekyler i provet.
Enligt bilden nedan när partiklarnas storlek är mindre än <1/10 (λ/10) våglängd av primär stråle (infallande ljuset) sker en elastisk spridning vilket innebär att den sekundär strålen (spridda ljuset) har samma energi som den primär stråle och är oberoende av vinkel (Rayleigh spridning). I händelse av att när partikelstorleken blir större än λ/10 sker en oelastisk spridning och detta betyder att Rayleigh spridning ersätts Mie spridning och detta leder till att primär ljuset och sekundär ljusets energi är inte samma och det spridda ljuset är vinkel-beroende.
Figur 6. Schematisk visar skillnaderna mellan Rayleigh och Mie spridning.[34]
För partiklar med en storlek mindre än λ / 10 också infallande ljuset och spridda ljusets har lika mängd energi och mängden energi beror inte på strålningsvinkel. SAXS är den lämpliga metoden för att mäta RG för partiklar som är mindre än λ / 10. [26]. Radien av gyration (RG) är en av de fundamentala parametrarna och särskilt användbart för att beskriva molekylstrukturen vilket definieras som det genomsnittliga kvadratavståndet från molekylens centrum. [21] RG
kan beräknas / bestämmas från följande ekvation 4.
𝑅𝑔2 = Nat-1∗ (𝑟1,𝑐.𝑚.2 + 𝑟2,𝑐.𝑚.2 + … + 𝑟𝑛,𝑐.𝑚.2 ) (4)
Natvisar antal atomer och r2 atomernas avstånd till molekylens geometriska centrum.
1.4 Syftet
Syftet med detta projekt är att studera blandningar av gallsalterna natriumdeoxicholat (NaDC) och natrium cholat (NaC) med den anjoniska fosfolipiden DMPG och bestämma molbråket (sammansättningen) i aggregaten vid övergången från miceller till biskikt i gallsalt /fosfolipidblandningar. Dessutom ska medelstorleken och struktur för de kolloidala partiklar som bildas i lösningarna nära övergången bestämmas. Fosfolipiden DMPG har en laddning och våra resultat kommer att jämföras med tidigare motsvarande studier där den zwitterjoniska fosfolipiden DMPC undersökts.
2. Material och metod
2.1 Tensider och fosfolipider
Både gallsalter natrium cholat (NaC) och natriumdeoxcykolat (NaDC) samt natriumklorid (NaCl) med mer än 99,0% erhölls från Sigma-Aldrich och renades inte ytterligare. Fosfolipiden, DMPG (1,2-dimyristoyl-sn-glycero-3-[phospho-rac-glycerol] natriumsalt) inköptes från Lipoid GmbH i det fysiska tillståndet av pulver och används utan ytterligare rening. Den kemiska 2D-struktur skildringen för DMPG, NaC och NaDC ses i figurer nedan såväl som arrangemanget av polära huvudgrupper och icke-polära ringar av NaC och NaDC.
Figur7.DMPG,1,2-dimyristoyl-sn-glycero-3-phospho-rac-glycerol, natriumsalt, molekylvikt:688,85 g mol-1
Figur 8. Natriumkolat (NaC), Mw: 430 g mol-1 Figur 9.Natriumdeoxikolat (NaDC), Mw: 414,55 g mol-1
2.2 Beredning av blandad micellösningar
Lösningar bestående av NaC, NaDC och DMPG framställdes med olika molförhållanden R = ([DMPG]) / ([DMPG] + [NaC]) och R = ([DMPG]) / ([DMPG] + [NaDC]) varierande från 0,10 till 0,95 med en total koncentration på 80 mM. Från dessa intervallet valdes molförhållandet 0,80, 0,85, 0,90 och 0,95 av DMPG. Fem prover av varje molförhållande gjordes med olika totalkoncentrationer: 80, 60, 40, 20 och 10 mM. Prover med olika fosfolipidkoncentrationer utarbetades genom spädning av det mer koncentrerade provet (80 mM, utspädd till 60, 40, 20 och 10 mM). Alla lösningar bereddes i 154 mM NaCl-buffert och stördes i minst 2–7 dagar för att minimera risken för att systemet inte nådde jämvikt innan experiment utfördes.
2.3 Ljusspridningsmätningar
SLS- och DLS-mätningarna gjordes med ett ALV / CGS-3 kompakt goniometersystem utrustad med en ALV-5004-korrelator och en Cobolt Samba 50-laser som ljuskälla (532 nm).
Temperatur i brytningsindex som matchar toluenbadet upprätthölls vid 21 och 37 °C. Mätningar gjordes i vinkelområdet 35° till 145° med ackumuleringstider på 30 s. 1 ml av varje prov filtrerades genom en steril och icke-pyrogen 5,0 µm polyetersulfonmembran och sedan placerades i en cylindrisk högpresterande kvartsglaskuvett. Kyvetten är nedsänkt i toluen vilket har ett liknande brytningsindex som kvartsglaskyvetten. Innan mätningar skall instrumentet kalibreras vilket görs genom att prover bestående av ren toluen och buffert användes. På grund av buffertens höga känslighet filtrerades den genom en steril och icke-pyrogen 0,22 µm polyetersulfonmembran. Det bör noteras att före mätningens början och även efter slutet av varje mätning av varje prov, placerades kyvetten först i Hellmanex -rengörnigslösning i minst 15 minuter och sedan sköljdes kyvetten med helt sterilt vatten och torkades. Kyvetten måste vara helt torr och ren innan det nya provet hälls i den. Det spridda ljuset detekterades i ett intervallområde mellan 35–145 grader med ett vinkelsteg på 5 grader och varje vinkel mättes tre gånger vid 10 sekunder. Alla proverna filtrerades innan ljusspridningsmätningar. De grumliga samt för grumliga prover, vilka som inte lämpade för ljusspridningsmätningar. För analys av SLS-data användes programmet ALV-Stat 4.51. Efter justering av både temperatur och viskositet i dataprogrammet, bestämdes Mw och RG för varje enskilt prov. dn/dc värdet beräknades också separat för varje enskilt prov.
Med Dapp-värdet känt kunde den hydrodynamiska radien RH extraheras med hjälp av Stokes-Einstein-ekvationen (ekvation 1).
2.4 Beräkningar av blandningsförhållanden
Förhållandet mellan NaC och DMPG också NaDC och DMPG i micellaggregaterna skiljer sig beroende på mängden av varje förening inuti systemet därför varje prov kommer att ha sitt eget dn/dc-värde. För att beräkna dessa blandningsförhållandet X för micellerna och beräkningar av dn/dc för varje prov användes datorprogrammet MATLAB R2020a. Funktionen bygger på Poisson-Boltzmann-teori och används cmc-värdet för Nac, NaDC och DMPG i rent lösningsmedel för sina beräkningar. Cmc-värdet för DMPG var 0,011 mM, NaC cmc-värdet var 5,4 mM och till sist ett värde på 2 mM avändes som cmc för NaDC och allt detta värderna erhölls från tidigare forskningar/ studier. dn/dc av ren Nac och NaDC i vatten tillsammans med blandningsförhållandet kunde sedan användas för att få ett individuellt dn/dc-värde för varje blandat prov. dn/dc för NaC och NaDC bestämdes genom användning av refraktometer.
2.5 Bestämning av brytningsindexinkrement av NaC och NaDC
dn/dc för NaC och NaDC erhölls med användning av BRICE-PHOENIX model BP-2000 V, en differential refraktometer optisk typ. Ljus från kvicksilverlampa kommer att passera genom det monokromatiska filtret, transparenta spegeln och sliten och sedan in i cellhuset där provet är beläget. ljusstrålen inträffar normalt på cellytan för både positionen 0 och 180. Två cellavdelningar fylldes med en milliliter vardera av lösning och lösningsmedel och cirka 15 minuter väntades för att uppnå temperaturjämvikt. Med cellen i position 0 (lösning mot slits) bestämdes d1. För detta ändamål, bör den skarpaste slitsbilden väljas genom att försiktigt finjustera mikroskopet med hjälp av bildfokaljustering. Sedan flyttades hårkorset tills det var i ståndet som halverades slitsbilden och lästes nummer för den här inställningen från filarmikrometer trumma. Detta upprepades ungefär fem gånger, förskjuts hårkorset (mitt i korset) och finjusteras varje gång. Sedan vrids cellen i position 180 och d2 bestämdes på ett liknande sätt. Medelvärdet av de fem värdena beräknades för både d1 och d2 och användes medelvärdet i senare steg. dn/dc värden för både gallsalter, NaC och NaDC i två olika koncentrationer beräknades med användning av formeln som finns i bilaga. För detta ändamål valdes två koncentrationer, 10 och 80 mM. Prover framställdes i två olika lösningar, en i rent vatten och en i buffert. Efter bestämning av värdena för d1 och d2, kunde värdet på dn/dc beräknas för båda galltsalterna. dn/dc är känslig för temperatur, koncentration och en viss våglängd. Därför innan mätningen påbörjas skall det säkerställas att båda lösningarnas temperatur i den tvådelade kyvetten är samma. Den beskrivna differentiella refraktometern har fördelar med enkelhet, relativ frihet från svårigheter med temperaturkontroll, hög precision, känslighet och noggrannhet.
3. Resultat och diskussion
3.1 Brytningsindexinkrement av NaC och NaDC
För båda gallsalterna i en koncentration av 10 mM och i rent vattenlösningsmedel var det erhållna värdet för d2 mindre än d1. Detta fick dn/dc att bli negativ och orsaken till det negativa värdet på dn/dc kan relateras till den låga koncentrationen av gallsalter. Ett dn/dc-värdet på 0,148 ml/g för NaDC och ett dn/dc-värdet på 0,129 ml/g bestämdes för NaC. som ligger inom det förväntade intervallet för gallsalter och är i överensstämmelse med tidigare studier om NaDC. Resultaten finns i två tabeller i bilagan.
3.2 Ljusspridning
Både DLS och SLS mätningar utfördes för att bestämma storleken på miceller/aggregat i prover av gallsalter NaC och NaDC. För att kunna mäta och få tillförlitliga resultat med hjälp av båda metoderna måste proverna vara helt transparenta. När jämvikt nåddes i proverna, identifierades de molniga och ogenomskinliga proverna för att uteslutas från mätningsprocessen. Vid 21 ̊ C observerades grumliga /molniga exemplar endast i NaDC prover, men vid 37 ̊ C observerades grumliga prover i båda gallsalterna. NaDC prover i ett molförhållande på Xf = 0,90 och en totalkoncentration av 80 också i molförhållandet Xf = 0,85 respektive vid totalkoncentrationerna 40, 60 och 80 mM var grumliga vid både 21 och 37 ̊ C. Hos NaC prover identifierades de grumliga prover i molförhållande Xf = 0,95, 0,90 och 0,85 samt hos NaDC prover observerades de grumliga exemplar i alla molförhållande. Även viskositeten hos prover visade signifikanta förändringar med temperaturförändringen. Vid 21 ̊ C var viskositeten vanligtvis låg, men med ökande temperatur blev viskositeten hos proverna högre. Vissa av proverna visade också fasseparation samt tydliga utfällningar exempelvis NaDC prov med molförhållande Xf = 0,85. Grumligheten indikerar att systemet i dessa prover har nått en övergång från miceller till stora biskiktsstrukturer. [23]
Figur 10. NaC/DMPG vid T=21 ̊C och T= 37 ̊C
Figur 11. NaDC/DMPG vid T=21 ̊C och T= 37 ̊C
3.2.1 Dynamisk ljusspridning
RH-värdet för varje enskilt prov för båda gallsalterna beräknades vid 21 och 37 grader baserat på data från DLS. Vid 21̊ C de flesta proverna med olika molförhållande och i olika total koncentration visade kolloidstorlekar i intervallet 3–10 nm (se tabellen nedan) vilket bekräftar närvaron av miceller av varierande storlek i systemet. Resultaten visade att micellernas storlek minskades när Xf ökade. Den förändringen hos blandmicellerna förklaras av en minskning i den genomsnittliga spontana krökningen. På grund av minskningen av andelen gallsalter i aggregaten reduceras den spontana krökningen för blandmicellerna vilket ökar packningsparametern och partikelstorleken. (22) Från modellberäkningar kan bestämma att aggregaten kommer att förändras från att bestå av mestadels NaC i höga molförhållanden och höga totala koncentrationer till högre förhållanden av DMPG när både totala koncentrationerna och molförhållandena minskar. Dessa två parametrarna skall ha en liknande inverkan/effekt i NaC prover, där syns en tydlig nedåtgående trend i proverna vid ökning av dessa parameter.
Tabell 3: Hydrodynamisk radie för olika NaC prover bestående av olika molförhållanden och koncentrationer vid
Tabell 4: Hydrodynamisk radie för olika NaC prover bestående av olika molförhållanden och koncentrationer vid 37 ̊C.
Observerade resultaten vid 37 ̊ C visar en signifikant ökning av RH för både gallsalterna, NaC och NaDC i allmänhet. Enligt resultaten i tabellen nedan kan det ses att vid samma molförhållande ökar RH i allmänhet med ökande total provkoncentration. Detta var inte oväntat eftersom miceller växer med ökande koncentration. En plötslig ökning av RH indikerar närvaron av en andra cmc, där micellerna växer genom att känna igen varandra och kommer närmare varandra och bildar stora maskliknande eller stavliknade miceller som kan trassla in sig med varandra. Trådmiceller kan vara upp till 200 nm stora. När micellerna närmar sig varandra och större partiklar bildas, kommer den nettorepulsionkraften mellan partiklarna också att bli starkare. Repulsionskraften avlägsnar micellerna från varandra och som ett resultat observeras en plötslig minskning på RH värdet, i vissa koncentrationer i varje målförhållande.
Vid 21 ̊ C, följer NaDC prover också efter samma mönster som NaC prover, om än med en liten avvikelse i prover med målförhållande 0,05 och 0,20. Vid 37 ° C var det beräknade RH -värdet för NaDC signifikant högre än beräknade RH-värdet för NaC (se tabellen nedan).
Tabell 5: Hydrodynamisk radie för olika NaDC prover bestående av olika molförhållanden och koncentrationer vid 21 ̊C.
Tabell 6: Hydrodynamisk radie för olika NaDC prover bestående av olika molförhållanden och koncentrationer vid
Baserat på resultaten som erhållits i SLS, kan två parametrar bestämmas, radien för gyration (RG) och molekylär massa (Mapp). Eftersom dn/dc inte beräknades vid 37 grader utfördes inga beräkningar för RG och Mapp vid denna temperatur. Från dessa två erhållna parametrar, värdena för RG är inte säkerställas, och istället är den erhållna molekylvikten tillförlitlig.
Tabell 7: Gyrationsradie för olika NaC prover bestående av olika molförhållanden och koncentrationer.
Konc (mM) Rg(nm)
NaC 5%
Rg(nm)
NaC 10%
Rg(nm)
NaC 15%
Rg(nm)
NaC 20%
10,00 77 22
20,00 40 56 33
40,00 56 85 29 35
60,00 61 94 54 37
80,00 71 79 106 93
Erhållna värden för RG indikerar att RG följt en minskande trend när den totala koncentrationen av prover ökades. De uppmätta värdena för NaDC prover visas närvaron av miceller av varierande storlek i systemet.
Tabell 8: Gyrationsradie för olika NaDC prover bestående av olika molförhållanden och koncentrationer.
Konc(mM) RG(nm)
NaDC 5%
RG (nm)
NaDC 10%
RG(nm)
NaDC15%
RG(nm)
NaDC20%
10,00 99 39 76
20,00 77 33 39
40,00 41 36
60,00
80,00 202
Mapp för både NaC och NaDC prover visas i följande tabeller. Det verkar att både molförhållande och total koncentration har inverkan på partiklarnas Mapp i båda gallsalternas prover. Enligt värden i tabeller observeras att partiklarnas Mapp (för prover som har lika totalkoncentration) minskar när molförhållandet ökar. Med andra ord bevittnas en tydlig nedåtgående trend. Mapp (för prover som har lika målförhållande) minskar också när den totala koncentrationen ökar. Denna trend ses för båda gallsalterna, förutom att trenden är mer tydlig i NaDC-prover. Avvikelser i trenden kan vara kopplad till ökade repulsion kraften mellan micellerna. Ofullständiga SLS-data gjorde det svårt att uppnå tillförlitliga resultat för NaDC.
Men det syns en tydlig trend i molförhållandet 10%, där ökande total koncentrationen leder till att Mapp minskar.
Tabell 9: Mapp för olika NaC prover bestående av olika molförhållanden och koncentrationer.
Tabell 10: Mapp för olika NaDC prover bestående av olika molförhållanden och koncentrationer.
NaDC
3.3 Felkällor
En av de mest grundläggande felkällorna som kan påpekas är det fel som uppstod under vägning av NaC, NaDC och DMPG för beredning av stamlösningar i början av arbetet. Särskild att vägningen av de önskade materialen gjordes med användning av två vågar med olika känslighet och noggrannhet. Den låga vikten av det önskade materialen var en stark anledning till att den teoretiska vikten och den praktiska vikten inte var desamma. Vilket i sin tur orsakar felaktigt mol förhållande i de beredda proven. Förberedning av prover innan ljusspridningsmättning gjordes inte i handsk-boxen. Filtrerings och överföringsprocessen i den cylindrisk högpresterande kvartsglaskyvett gjordes i rummet vilket innebär en ökade risk för kontaminering med dammpartiklar. Mänskliga fel såsom otillräcklig rengöring av kyvetten mellan proverna är också obestridligt. Jag vågar påstå, att inte ge tillräcklig med tid till vissa processer i detta projekt var en av de främsta anledningarna till att inte uppnå korrekta resultat vid ljusspridning. Prover behöver mer tid för att nå jämvikt på grund av joniska laddning och polariteten hos fosfolipiden. Innan ljusspridningsmätning vid 37 ° C, hölls proverna i ett 37 ° C varmt bad i endast 3 dagar. Efter att ha placerat i ljusspridning instrumenten startades mätningen efter 10 minuter. Anledningen för detta var för att kompensera den värmeförluster samt för att säkerställa provens räta temperatur men proverna bör dock förvaras i ett varmt bad under en längre tid, och mätningen bör börja en timme efter att provet placerats i ljusspridnings instrumenten. Anledningen till detta förslag är att proverna visade rätt olika beteenden under en längre tidsperiod, även under samma termiska förhållande.
4. Slutsatser
Denna studie visade att aggregat för blandade lösningar (system) som består av NaC, NaDC och DMPG med ett molförhållande på 0,05, 0,10, 0,15 och 0,20 av både NaC och NaDC vid 21 grader, har ett ungefärligt storleksintervall mellan 3 och 10 nm vilket är ren bekräftelse på närvaron av miceller i systemet. Vid 37°C visar systemet en signifikant ökning på partikelstorleken (RH) för både gallsalterna, NaC och NaDC i ett storleksintervall mellan 10 och 400 nm vilket antyder bildning av stora biskiktsaggregat.
Vid 21°C koncentrationsområdet som studerats för både NaC och NaDC visar att partiklarna har större storlek vid lägre koncentrationer. Att öka molförhållandet för både gallsalterna NaC
och NaDC leder till minskning av partikelstorleken i systemet. Vid 37 °C både NaC och NaDC i molförhållanden Xf värden 0,95 och 0,90, ökar partikelstorleken med ökande provkoncentration men i molförhållanden Xf -värden 0,85 och 0,80, minska partikelstorleken med ökande provkoncentration. Även vid 37 °C för NaC och NaDC i molförhållanden Xf
värden 0,95 och 0,90 observerades en micell-biskiktsövergång, vilket indikerar på närvaron av stora strukturer i systemet. Noggrann förutsägelse av vilka strukturer kan finnas i systemet kräver mer detaljerade och lämpligare experimentella tekniker till exempel ektronmikroskopi.
På grund av projektets tidsbegränsningar blev det omöjligt att använda dessa metoder.
Vid 21 °C ljusspridningsexperimenten för blandade system av NaDC och DMPC visade att micellernas storlek minskade med ökande koncentrationer medan ökande Xf ledde till ökad storlek vilket stämmer överens med resultaten från denna studie av blandsystem av gallsalter och DMPG. Vid en temperatur på 37 °C följde systemet inte detta mönster och modell utan micellernas storlek ökade med ökande koncentrationer och denna skillnad kan främst beror på det faktum att DMPG är en anjonisk fosfolipid som har laddning och gallsalternas ändrade konformation samt spontana krökning vid högre temperatur.
Referenser
1) Yun Y H, Lee B K, Park K. Controlled Drug Delivery: Historical perspective for the next generation. J Control Release. 2015 Dec.10;219:2-7.
2) Reinholz J, Landfester K, Mailänder V. The challenges of oral drug delivery via nanocarriers. Drug Deliv. 2018;25(1):1694-1705.
3) Tiwari G, Tiwari R, Sriwastawa B, Bhati L, Pandey S, et al. Drug delivery system: An updated review. Int J Pharm Investig. 2012 Jan;2(1):2-11.
4) Ross BP,Braddy A C, McGeaRy R P, Blanchfield J T, Prokai L,Toth I. Micellar Aggregation and Membrane Partitioning of Bile Salts, Fatty Acids, Sodium Dodecyl Sulfate, and Sugar-Conjugated Fatty Acids: Correlation with Hemolytic Potency and Implications for Drug Delivery. Mol Pharm. 2004;1: 233–245.
5) Li J, Wang X, Zhang S, Wang C, Huang Z, Luo X, et al. A review of phospholipids and their main applications in drug delivery systems. Asian J Pharm Sci.2015;10:81–98.
6) Tian C, Chiu C. The importance of hydrophilic groups on modulating structural, mechanical and interfacial properties of bilayers: A comparative molecular dynamics study of phosphatidylcholine and the ion pair amphiphilic membrane. Int J Mol Sci.
2018;19(6):1552.
7) Li J, Wang X, Zhang S,Wang C, Huang Z, Luo X, et al. A review of phospholipids and their main applications in drug delivery.Asian.J.Pharm.Sci. 2015;10(2):81-98.
8) Azad shah E, Nagao T,Kurihara H, Takahashi K. Production of a healthy food emulsifier by enzymatic partial hydrolysis of phospholipids is obtained from the head of the autumn Chum Lax. J Oleo Sci. 2017;13.66(2):147-155.
9) Egelhaaf, S. U. & Schurtenberger, P. Micelle-to-Vesicle Transition : A Time-Resolved Structural Study. (1999).
10) Azum N, Rub M A, Asiri A M. Aggregation Behavior of antipsychotic drugs under the influence of Bile salt in aqueous / Urea Solution. J Oleo Sci. 2020;69(4):327-335.
11) Valderrama J M, Wilde P, Macierzanka A, Mackie A. The role of bile salts in digestion.
Advances in Colloid and Interface Science. 2011;165(1):36-46.
12) Moghimipour E, Ameri A, Handali S. Absorption-enhancing effects of bile salts.
Molecules. 2015;20(8):14451-14473.
13) Neves M C, Filipe H A L, Reis R L, Prates Ramalho J P, Coreta-Gomes F, Moreno M J, et al. Interaction of bile salts with Lipid bilayers: An atomistic molecular dynamics study.
Front Physiol. 2019;10:390.
14) Kronberg B, Wall S. Yt och kolloidkemi.1 ed.Lund: Studentlitteratur; 2019./ Boken 15) Oster, G. The scattering of light and its applications to chemistry. Chem Rev. 1948 okt;
43(2):319-65.
16) Hiroi T, Shibayama M. Measurement of Particle Size Distribution in Turbid Solutions by Dynamic Light Scattering Microscopy. J Vis Exp. 2017 Jan; (119):54885.
17) Goldburg.WI. Dynamic light scattering. AJP. 1999;67(12):1152-1160.
18) Eiser E. Multi Length-Scale Characterization.USA. Wiley&Sons Ltd; 2013.5, Dynamic Light Scattering; s. 235-236.
19) Fankhauser F. Application of static and dynamic light scattering--a review. Klin Monbl Augenheilkd. 2010;227(3):194-8.
20) Stetefeld J, McKenna S A, Patel T R. Dynamic light scattering: A practical guide and applications in biomedical sciences. Biophysical Reviews. 2016;8(4):409–427.
21) Tanner JJ. Empirically drive laws for the radii of the gyration of protein oligomers. Acta Crystallogr D Struct Biol. 2016 okt 1; 72(Pt 10):1119–1129.
22) Carvalho P M, Felício M R, Santos N C, Gonçalves S, Domingues MM. Application of
22) Carvalho P M, Felício M R, Santos N C, Gonçalves S, Domingues MM. Application of