Steg 4 – Utvärdera resultatet

I det sista steget utvärderades det jag gjort genom flera olika tester. Under ut- vecklingens gång av båda applikationerna genomförde jag tester efter att varje ny funktion lagts till. Jag följde inte någon mall och antecknade resultatet hela tiden, utan rättade fel vart efter eller antecknat dem för att fixa dem senare. De här testerna kan ses mer som löpandebandkontroll av utvecklingen. Eftersom det enbart är jag som utvecklade applikationerna behövde jag inte samordna med någon annan. En sak som är bra med det är att jag hela tiden visste vad som fungerade och om något ändrade på sig. En sämre aspekt är förstås att två par ögon ser mer och kan hjälpas åt.

Kravspecifikationen

När programmeringen hade genomförts kontrollerade jag hur väl de krav som specificerats i kravspecifikationen uppfyllts. Jag gick då igenom alla kraven och lade till en kontrollpunkt i form av Status där jag antecknade om kraven upp- fyllts eller inte. Det här resultatet av kravspecifikationen återfinns i kapitel 6.1.

Egen testning

Efter utvecklingen av de båda applikationerna genomförde jag en lite mer om- fattande testning av dem för att se hur väl de fungerade. För att tydligare kunna redovisa resultatet och sedan kunna jämföra applikationerna med varandra så använde jag mig av ett antal kriterier när jag genomförde testningen. Den första delen i testningen innebar att jag låtsades att jag var en typisk användare och provade allt som gick att prova i applikationen samt kontrollerade resultatet. I den sista delen av testet tittade jag mer på hur jag upplevt utvecklingen, hur det gick och hur jag ser på vidareutveckling av applikationerna. Resultatet av den egna testningen återfinns i kapitel 6.2.

När jag satte upp mina kriterier började jag med att förutsättningslöst skriva ner punkter jag trodde kunde vara av intresse. Målet var att hitta kriterier som kom- pletterade kravspecifikationen samt var en hjälp för att kunna besvara frågeställ- ningen. Sedan har jag tittat på de teorier om utvärderingar som finns återgivna i teorikapitlet och därifrån plockat de delar som passade för att genomföra min testning. På det här sättet försökte jag att få så heltäckande kriterier som möjligt utifrån uppsatsens syfte och avgränsningar.

Acceptanstest

Det test som jag har låtit några tänkta användare genomgå har jag valt att kalla acceptanstest. Användaren har fått prova applikationerna i tur och ordning medan jag suttit bredvid och observerat. Jag hade förberett fyra små uppdrag som i tur och ordning presenterades för användaren. Uppdragen bestod i att hitta fakta om olika boktitlar. De här uppdragen valde jag utifrån tanken att de skulle vara heltäckande, så att applikationernas alla funktioner testades. Jag försökte

Kapitel 5 – Utvecklingen av applikationerna

även formulera frågorna på ett sådant sätt att det skulle inbjuda till olika tillväga- gångssätt och fritt tänkande från användarens sida.

Under tiden som användaren testade applikationerna fick denne gärna ge syn- punkter och kommentarer. Jag antecknade hela tiden hur testningen gick och hade som stöd några frågor som jag funderade kring utifrån användarens tillvägagångssätt och beteende. Efter att användaren genomfört uppdragen ställde jag några ytterligare frågor för att få användarens synpunkter om applikationerna. De här frågorna ställdes för att användarna själva skulle få presentera sina synpunkter. Frågorna formulerades på ett sådant sätt att använd- arna fick tänka igenom sina svar och fundera på vad de tyckte. Resultatet av acceptanstesterna återfinns i kapitel 6.3.

Jag har valt att låta användarna vara anonyma för att undvika eventuella tryck på att prestera bra och istället fokusera på vad de egentligen tycker. För att få en sådan bra spridning som möjligt har jag valt att genomföra testningen med två personer av varje kön där alla personerna tillhör varierande ålderskategorier. Användarna har även spridda dator- och programmeringserfarenheter. Jag har medvetet försökt att välja ut personer med varierande bakgrund och erfarenheter för att försöka täcka en bred grupp människor som kan bidra med olika uppfatt- ningar och synpunkter.

Alla användarna känner till Astrid Lindgren och hennes verk på en vad man skulle kunna kalla normal nivå för att vara uppväxt i Sverige. De har hört flera av sagorna och även läst en del själva. För att ge läsaren en bild av respektive användare har jag valt att kort presentera dem i tabellen nedan. Jag ger där, förutom namn och ålder, en kort kommentar om respektive användares dator- och programmeringserfarenhet för att ge en bild av personen.

Tabell 4: Sammanställning av användarna som utfört acceptanstester

Anonymiserat namn Ålders- kategori Datorerfarenheter Programmerings- erfarenheter

Peter 30 år I arbete och hemma Van programmerare

Lisa 20 år Spel, surfning, studier Ingen erfarenhet

Bosse 50 år Mest i arbetet Ingen erfarenhet

Malin 40 år I arbete och hemma Behärskar programmering

Tanken att låta några användare ha programmeringserfarenheter var att de här användarna kanske tänker lite annorlunda vid testningen. De med programme- ringserfarenheter kanske tänker mer på hur man kan lösa olika problem och

Kapitel 5 – Utvecklingen av applikationerna

färgas av det i testningen. Samtidigt är det möjligt att de tittar och testar applika- tionerna efter vad de själva vet eller har upplevt är problemområden vilket kan ge mig tips och idéer. Användare utan programmeringserfarenhet testar mer förutsättningslöst och talar om hur de upplever applikationerna. Där får man den positiva effekten att de bortser från hur problem kan lösas och enbart ger sitt omdöme.