Buller i fjällen från motordrivna fordon i terräng och luftfartyg ska minska och uppfylla följande specifikation, nämligen att
• minst 60 % av terrängskotrar i trafik senast år 2015 ska uppfylla högt ställda bullerkrav (lägre än 73 dBA)
• buller från luftfartyg senast år 2010 ska vara försumbart både inom regleringsområde klass A enligt terrängkörningsförordningen (1978:594) och inom minst 90 % av national- parksarealen.
Naturvårdsverket arbetar med ett förslag till miljöklassning av snöskotrar. Detta ska leda till tystare fordon och därmed minska bullret i fjäl- len. Arbetet med miljökrav för fordon måste även drivas inom EU och på frivillig väg inom branschen. Naturvårdsverket har också utvärde- rat det lokala och regionala arbetet med att reglera färdseln med fordon i fjällen. Endast fyra av de femton berörda kommunerna hade utnyttjat möjligheten att reglera terrängkörning- en i fjällen. Det visade sig också att länsstyrel- serna hade haft svårt att tillgodose nationella mål och intressen när de fattade beslut om skoterleder och undantag för terrängkörning.
Ett fåtal terrängskotrar i fjällänen uppfyller högt ställda bullerkrav. Om delmålet för buller från terrängskotrar ska nås måste de befintliga skotrar- na bytas ut mot sådana som uppfyller buller- kraven. Det är inte möjligt att i nuvarande skede bedöma om denna del av delmålet kommer att kunna nås. Det kommer att behövas styrmedel för att påverka utvecklingen, t.ex. ekonomiska styr- medel för att stimulera bytet till tystare fordon.
Luftfartsverket har tillsammans med Natur- vårdsverket och länsstyrelserna i fjällänen på- börjat ett arbete med att se över restriktionerna för överflygning och landning i känsliga fjäll- områden. Syftet är att minska bullret i dessa områden. Det är för tidigt att bedöma om del- målet för flygbuller kommer att kunna nås.
Senast år 2010 ska merparten av områden med representativa höga natur- och kulturvärden
i fjällområdet ha ett långsiktigt skydd som vid behov omfattar skötsel och restaurering.
De skyddade landområdena i fjällen är mycket omfattande. Däremot är skyddet av miljön under vattenytorna begränsat, liksom kunskapen om representativa höga kulturvärden. Skyddet av sötvattensmiljöerna ingår generellt i Levande
d e l m å l 3, 2010
d e l m å l 2, 2010/2015
10 30 110 50 90 70 1980 antal, tusentalfigur 14.2 Terrängskotrar i trafik i fjällänen 1980–2002
1985 1990 1995 2000 2002
/
Laglig terrängkörning på barmark i fjällen sker främst inom rennäringen. Försvaret och tele- och energisek- torerna använder också terrängfordon på barmark. Sådan körning skadar mark och vegetation. Även fjällens forn- lämningar kan köras sönder. Terrängkörning på barmark och snö orsakar dessutom buller och avgaser, vilket för- sämrar fjällmiljöns värde för friluftslivet. Samtidigt kan snöskotern vara viktig för viss turistnäring.
2001 2003
källa: scb Not. Terrängskoter = terrängmotorfordon med en tjänstevikt på högst 400 kg. I praktiken är det 3- och 4-hjulingar, och de allra flesta är snö- skotrar.
summa Jämtlands län
Norrbottens län Dalarnas län Västerbottens län
s t o r s l a g e n f j ä l l m i l j ö
54
sjöar och vattendrag. Höga natur- och kultur- värden knutna till det fjällnära jordbruket hör till Ett rikt odlingslandskap.
Bedömningen är att detta delmål kan nås, förutsatt att fler åtgärder beslutas och vidtas. Det finns stora skyddade områden som innehål- ler både höga kulturvärden och höga naturvär- den. Dock behöver representativiteten i skyd- det ses över, och behovet av ytterligare medel till skötsel och restaurering utredas. Dessutom behöver kunskapen om fjällvärldens kulturmil- jöer, fornlämningar och bebyggelse kompletteras.
Miljöersättningen inom Miljö- och Lands- bygdsprogrammet (LBU) för att bevara värde- fulla natur- och kulturmiljöer i renskötselområ- det har höjts för att öka möjligheterna att upp- fylla delmålet.
Senast år 2005 ska åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder.
För fjällandskapet finns det två pågående åtgärdsprogram, ”Fjällräv” och ”Järv”. Ytter- ligare tre pågående program har stark anknyt- ning till fjällen, ”Varg”, ”Björn” och ”Lo”. De fem program som berör fjällen omfattar således enbart stora däggdjur. Dessutom för- bereds program för jaktfalk, kungsörn och naturligt fisktomma sjöar. Troligen behövs också program för flora, rikkärr och fiskstam- mar, i första hand röding. För närvarande pågår en översyn över hur arbetet med art- och natur- typsvisa åtgärdsprogram ska genomföras.
Delmål 4 bör vara möjligt att nå under förut- sättning att tillräckliga resurser avsätts.
d e l m å l 4, 2005
70 20 10 50 60 40 30 1996 antalfigur 14.4 Antalet funna föryngringar (lyor) av järv i renskötselområdet 1996–2002
I rovdjurspropositionen som riksdagen fattade beslut om 2001 anges det nationella etappmålet för järv till 90 årliga föryngringar i landet. Under de senaste fyra åren har en föryngring av järv konstaterats under tre år i skogslandet i gränstrakterna mellan Gävleborgs och Västernorrlands län. Järvpopulationen kan tas som ett uttryck för sambandet mellan renskötseln och hänsynen till fjällens vilda fauna.
Järvstammens utbredning och numerär fastställs årligen i länsstyrelsernas rovdjursinventeringar i fjällänen. Inventeringsresultatet utgör grund vid ersättningarna för rovdjursförekomst till landets samebyar. Det nya ersättningssystemet infördes 1996.
1997 1998 1999 2000 2001 2002
källa: länsstyrelserna i bd, ac, z och w län
figur 14.3 Områden där forn- minnesinventeringar har gjorts
Som ett led i kunskapsuppbyggnaden om fjällens fornlämningar utförde Riksantikvarieämbetet åren 1995– 2002 fornminnesinventeringar i de markerade områdena.
Når vi miljökvalitetsmålet?
God bebyggd miljö är ett komplext mål som omfattar åtta delmål. Även andra aspekter än de som behandlas i delmålen behö- ver tillgodoses. Trygghet, tillgänglighet och del- aktighet är exempelvis viktiga frågor för männi- skors upplevelse av en god bebyggd miljö. Det blir svårt att nå vissa av delmålen inom utsatt tid, och därför är osäkerheten stor om miljö- kvalitetsmålet kan nås inom en generation.
Det finns stora luckor i underlagen för upp- följning. Metoder och statistik behöver utveck- las för att måluppfyllelsen ska kunna bedömas. Kommuner och länsstyrelser är viktiga aktörer. För att målet ska kunna nås behövs mer resur- ser eller omprioriteringar på lokal och regional nivå.
Når vi delmålen?
Senast år 2010 ska fysisk planering och samhälls- byggande grundas på program och strategier för: • hur ett varierat utbud av bostäder, arbets-
platser, service och kultur kan åstadkommas så att bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras,
• hur kulturhistoriska och estetiska värden ska tas till vara och utvecklas,
• hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden ska bevaras och utveck- las och andelen hårdgjord yta inte ökas,
• hur energianvändningen ska effektiviseras, hur förnybara energiresurser ska tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanlägg- ningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft ska främjas.
d e l m å l 1, 2010
m i l j ö k va l i t e t s m å l
Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälso- sam livsmiljö samt med- verka till en lokalt och globalt god miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anlägg- ningar ska lokaliseras och
utformas på ett miljö- anpassat sätt och så att
en långsiktigt god hushållning med mark,
vatten och andra resurser främjas. Inriktningen är att miljö- kvalitetsmålet ska nås inom
en generation. 100 40 20 80 60 pr ogr am m insk ad bilan vändning %
figur 15.1 Andel kommuner som tagit fram särskilda program som behandlar miljöfrågorna i delmål 1 pr ogr am k u ltur - historisk a och estetisk a v ä rden
Många kommuner har redan tagit fram program eller strategier för miljöfrågorna i delmål 1. Det bör påpekas att förutsättningarna är olika; exempelvis finns kommu- ner med begränsat behov av särskilda program för tät- ortsnära grön- och vattenområden. Resurs- och kompe- tensbrist är ett viktigt hinder för flera kommuner.
pr ogr am gr ön- och va ttenom råden ko m m unala enger giplaner
källa: boverkets bostadsmarknadsenkät 2002 och statens energimyndighet, enkätundersökning 2002 andel kommuner som inte har program
andel kommuner som inte svarat på frågan
andel kommuner som har program
15
God bebyggd miljö
g o d b e b y g g d m i l j ö
56
Att vara attraktiv och konkurrenskraftig är den viktigaste frågan för de flesta kommuner och regioner. Flera av de faktorer som nämns i del- målet ökar attraktiviteten. De kan därför få stor betydelse då olika intressens behov ska beaktas i den fysiska planeringen. Men det finns också målkonflikter.
Regionalisering av delmålet pågår eller har genomförts i de flesta län, d.v.s. delmålet for- muleras och anpassas efter länets förhållanden. Däremot har få kommuner formulerat lokala mål med utgångspunkt från delmål 1.
Att nå detta delmål förutsätter delaktighet från de aktörer som finns på regional och lokal nivå och därmed kompetens och resurser i län och kommuner.
Delmålet gäller också andra planerings- och beslutsunderlag än de kommunala, exempelvis trafikverkens infrastrukturplanering samt näringslivets och byggsektorns strategiska planering. Det behövs utvecklingsarbete för att följa upp delmålet. Särskilt svårt är det att följa upp den privata sektorns beslutsunderlag.
Allvarliga hinder för att nå delmålet är bl.a. resurs- och kompetensbrist. Mindre och resurs- svaga kommuner behöver extra stöd från staten för att delmålet ska kunna nås.
Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen ska senast år 2010 vara identifierad och ett program finnas för skydd av dess värden. Samtidigt ska minst 25 % av den värdefulla bebyggelsen vara långsiktigt skyddad.
Områden av riksintresse för kulturmiljövården är sedan länge identifierade och ska omfatta de bebyggelsemiljöer som är mest värdefulla ur ett nationellt perspektiv. En stor del av riksintresse- områdena omfattar bebyggelse i mindre byar och på landsbygden.
För att områdena ska kunna anses varaktigt skyddade krävs att de omfattas av detaljplaner
eller områdesbestämmelser med adekvat utfor- made skydds- och varsamhetsbestämmelser. Områdesbestämmelser eller detaljplan innebär i sig inte något skydd, men ger myndigheterna en möjlighet att reagera och agera. Om områdena inte är planlagda behövs varken rivningslov eller byggnadslov för utvändig ändring. Därmed saknas i praktiken varje form av skydd.
Enkätsvar från länsstyrelserna hösten 2002 visade att en överväldigande andel av de kul- turhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöerna saknar de mest grundläggande förutsättningarna för skydd. Svaren visade också på bristande kunskap om i vilken mån kulturmiljöns riks- intressen omfattas av något skydd. Detta måste förbättras om delmålet ska kunna följas upp.
För att delmålet ska kunna nås krävs speciella åtgärder för att kommunerna i högre grad ska beakta kulturmiljövärdena i sin planering. Med nuvarande prioritering av den exploateringsinrik- tade planeringen kommer delmålet inte att nås.
Antalet människor som utsätts för trafikbuller- störningar överstigande de riktvärden som riks- dagen ställt sig bakom för buller i bostäder ska ha minskat med 5 % till år 2010 jämfört med år 1998.
Buller är en av de miljöstörningar som berör störst antal människor i Sverige. Drygt 2 miljo- ner människor utsätts för trafikbuller som över- skrider riktvärdet utomhus vid bostaden. Antalet exponerade är störst i de större tätorter- na; drygt hälften av dem som 1998 utsattes för buller från vägtrafik över riktvärdet (utomhus vid bostaden) bodde i de tre storstadslänen. Samma år utsattes uppskattningsvis 840 000 personer i sin bostad för buller från vägtrafik över riktvärdena. Förutom för buller från väg- trafiken utsätts många människor också för buller under fritiden och i arbetet.
Buller kan ge hälsoeffekter, t.ex i form av sömnstörningar, försämrad förmåga att uppfatta