Trots det faktum att studentorganisationerna arbetar med ekonomistyrning i olika
utsträckning, är det tydligt att detta är något som samtliga ägnar sig åt. Detta går i linje med Holmblads (2005. s.35) samt Nilssons och Olves (2018:b. s.51) argument kring att
ekonomistyrning är någonting som samtliga organisationer bör utföra. Respondenterna lyfter dock diverse svårigheter när det kommer till styrning av verksamheten, varpå tidsbrist ses som den mest förekommande. Ytterligare svårigheter som uppdagades under intervjun var rullians av styrelsemedlemmar samt kommunikation till organisationens aktiva och passiva.
Dessa upplevda svårigheter anses styrka argumentet av bland annat Du Bois et al. (2004. s.288) avseende att ekonomistyrning inom ideella organisationer är något komplicerat. Uppsalaekonomernas upplevda svårighet med att styra utan ekonomiska motivationsfaktorer, går dessutom i linje med det argument som bland annat Anthony et al. (2014. s.489) gör angående att styrningen blir komplicerat när målen inte tar sin grund i vinstmaximering. Det är tydligt att samtliga organisationer arbetar med nyttomaximering framför vinstmaximering, vilket kan vara en tänkbar förklaring till avsaknaden av välutvecklade styrsystem hos
merparten av studentorganisationerna. Det mest explicita beviset på att organisationerna arbetar med ekonomistyrning, med grund i ovanstående diskussioner, är att de ägnar sig åt planering och kontroll genom uppföljning. Som nämns i teorin handlar ekonomistyrning, enligt Gyllberg och Svensson (2002. s.35), om just detta - planering och kontroll.
Nilsson och Olve (2018:b. s.43,73) benämner budgetering som ett formellt styrmedel. En intressant aspekt är att majoriteten av studentorganisationerna ser budgeten inte bara som ett styrmedel, utan som det främsta styrmedlet. Med tanke på att budgeten enligt respondenterna tillhör finansiell planering och uppföljning, samtidigt som huvudfokuset ligger på
nyttomaximering, kan det som tidigare nämnt, ifrågasättas ifall budgeten verkligen är det primära styrmedlet. Visserligen är det relevant att mycket fokus läggs ner även på den finansiella styrningen. En tanke är dock att föreningarnas stadgar, verksamhetsplaner och policys utgör tre än viktigare styrmedel för organisationerna. Detta eftersom stadgarna sätter ramarna för hur organisationen ska styra sin verksamhet, vilket i sin tur påverkar hur stor medlemsnytta som kan skapas. Detta går därmed i linje med att både EHVS och
LundaEkonomerna återgav att den främsta styrningen av verksamheten sker genom
föreningens stadgar. Verksamhetsplanen kan betraktas som ett viktigt styrmedel på grund av att den formulerar de mål och strategier som organisationen ska arbeta med. Därmed
förtydligar planen tillvägagångssättet för skapandet av medlemsnytta. Vidare är policies av vikt då de, enligt exempelvis HHGS, säkerställer att verksamheten arbetar enligt diverse riktlinjer. Ju tydligare dessa är formulerade och desto större koppling som görs till
organisationens övergripande syfte, desto enklare blir det att styra verksamheten. Ett stort fokus på dessa tre styrmedel kan därför potentiellt sätt lösa somliga av de dilemman som uppdagats avseende ekonomistyrning inom ideella organisationer.
En sammanställning av studentorganisationernas sätt att arbeta med ekonomistyrning genom planering och uppföljning återges i nedanstående figur tillsammans med komponenterna intressenter, nytta och återkoppling. Modellen knyter an till den konceptuella modell som presenterades i det teoretiska avsnittet och avsikten är att modellen ska sammanfatta den diskussion som gjorts ovan. Det är tydligt att intressenterna står i fokus när mål, strategier och vision formuleras, där huvudsyftet alltid är att skapa medlemsnytta. För att säkerställa att denna nytta uppnås planerar och följer organisationerna upp verksamhetens arbete. Denna planering och uppföljning sker i både finansiella och icke-finansiella termer. Vidare sker en återkoppling till organisationernas intressenter, varav den främsta återkopplingen görs till medlemmarna genom verksamhetsberättelser på organisationens föreningsstämma.
6. Slutsats
I detta kapitel besvaras uppsatsens två frågeställningar med utgångspunkt i ovanstående analys. Här förs inga nya resonemang utan istället sker en precisering kring det som tidigare diskuterats, i syfte att tydligt besvara frågeställningarna. Avslutningsvis sker även ett förslag angående hur ytterligare forskning kring ämnet hade kunnat utformas.
Med grund i den sammanställning som gjorts i figur 9, vilken presenteras i analyskapitlet, kan studiens frågeställningar besvaras. Uppsatsen har för avsikt att besvara två frågeställningar, varav den första lyder;
● Hur skapar ideella studentorganisationer nytta?
Frågeställningen kan besvaras enligt följande; ideella studentorganisationer skapar nytta genom att arbeta för att studenterna ska erhålla förbättrad utbildning, kontakt med
näringslivet samt en social gemenskap. Därmed är studentorganisationernas primära syfte att skapa nytta för medlemmarna. Således står medlemsnyttan alltid i fokus; desto mer nytta som skapas, desto bättre har organisationen presterat. Detta innebär att det som medlemmarna värdesätter alltid ligger till grund för hur studentorganisationerna arbetar med målsättning, strategier och vision, vilket genomsyrar organisationens arbetssätt. Vanligtvis skapas nyttan genom olika typer av event. Sådana aktiviteter kan exempelvis vara utbildningsbevakning, arbetsmarknadsdagar samt sociala sammankomster. Därmed möjliggör ett samarbete med intressenterna partnerföretag och skolan att studentorganisationerna kan erbjuda vad studenterna efterfrågar under sin studietid, vilket därigenom genererar medlemsnytta.
Den andra frågeställningen som besvaras genom studien motsvaras av följande:
● Hur arbetar denna typ av verksamhet med ekonomistyrning, i form av planering och kontroll genom uppföljning?
Uppsatsens andra frågeställning besvaras genom att studentorganisationerna ägnar sig åt planering samt kontroll genom uppföljning av såväl finansiell som icke-finansiell karaktär, där ett fokus på skapandet av medlemsnytta alltid eftersträvas. Den finansiella planeringen utgörs av budgetering, vilket omfattas av en fördelning av knappa resurser till
genom upprättandet av verksamhetsplaner, där bland annat målen presenteras, samt
ytterligare planering av enskilda event eller projekt. Vidare sker den finansiella uppföljningen genom att planerat, och därmed budgeterat, utfall jämförs mot verkligt utfall. Detta sker i syfte att erhålla en uppfattning huruvida resurserna har förvaltats på ett önskvärt sätt, det vill säga på ett sätt som skapar önskad nivå av nytta. Den icke-finansiella uppföljningen upprättas bland annat genom en verksamhetsberättelse, vilket är en uppföljning huruvida målen som sattes i verksamhetsplanen uppnåddes eller ej, som sedan kommuniceras till berörda parter. Det förekommer även uppföljningsmöten i syfte att avgöra förmågan att skapa nytta hos respektive event. Under uppföljningen analyseras därmed hur väl organisationen presterat, det vill säga, hur väl de lyckats skapa nytta. Prestationen beror exempelvis på hur stor efterfrågan har varit avseende ett deltagande på de anordnade eventen.
Sammanfattningsvis, går det att konstatera att ett fokus på planering och kontroll genom uppföljning möjliggör för studentorganisationerna att skapa önskad nivå av medlemsnytta. Med grund i ovanstående resonemang bidrar studien således till en ökad förståelse för vad nytta är, hur nytta skapas samt hur arbetet med ekonomistyrning i form av planering och kontroll genom uppföljning sker inom ideella studentorganisationer. Därmed bidrar studien till att täppa igen den kunskapslucka som finns kring detta relativt outforskade område. Vidare anses dragna slutsatser vara trovärdiga, dels för att den teoretiska grund som studien bygger på understöds av flertalet källor från litteratur och vetenskapliga artiklar skrivna av välkända författare, men också för att den information som presenterats i empirin validerats av studiens respondenter. Än mer trovärdiga blir slutsatserna eftersom
studentorganisationerna återgav liknande svar under intervjuerna, där dessa svar sedan på ett adekvat sätt kunde kopplas till den teoretiska referensramen. Detta innebär att dragna
slutsatser kring studentorganisationernas arbete med nytta samt ekonomistyrning i form av planering och uppföljning, presumeras vara riktiga för organisationsformen. Med grund i detta kan studien därmed antas möjliggöra en viss generalisering där liknande ideella studentorganisationer troligtvis kan identifiera sig med de dragna slutsatser.