46
Vi vägledare behöver en förståelse för gruppen äldre i omställning och hur en högre kronologisk ålder påverkar den arbetssökande. Genom vår uppsats kan detta uppnås, vilket kan hjälpa oss att vägleda äldre arbetssökande utifrån deras individuella behov. Den gruppen som undersökts i denna uppsats är relativt speciell och privilegierad i och med att de faktiskt får stöttning i sin jobbsökningsprocess. Detta gör att de skapat en förståelse kring hur arbetsmarknaden ser ut idag, även fast de fortfarande inte lärt sig hantera den. Denna förståelsen är första pusselbiten på vägen mot en anställning, en förståelse som vi tror många andra inom ålderskategorin saknar. Detta kan göra att gruppen har ett försprång gentemot andra inom samma ålderskategori då de får stöttning, vilket den tidigare forskningen menar är en förutsättning för att äldre arbetssökande ska lyckas i sin jobbsökningsprocess. Här ser vi hur deras kronologiska ålder har påverkat deras jobbsökningsprocess genom att de får särskilt riktat stöd som hjälper dem och underlättar i deras process.
Vi håller med tidigare forskning om att stöttning för äldre arbetssökande är viktigt för att hantera de specifika svårigheter som de upplever kring att vara äldre på arbetsmarknaden, i synnerhet om de funderar på att börja om. Som visats i denna studie är informanterna i många avseenden olika, vilket gör att det finns olika behov av stöttning inom gruppen äldre arbetssökande. På OF består stöttningen av coaching enbart, vilket kan vara en bra stöttningsform för många, men inte för alla i och med metodens framåtdrivande karaktär. Vi är övertygade om att en vägledare skulle kunna bemöta dessa olika behov bättre då vi har fler verktyg i vår verktygslåda i form av olika vägledningsmetoder och teorier som grund. Vägledningen skulle då kunna öppna nya vägar och utforska alternativ som de äldre inte vet finns, och kanske till och med hitta det där jobbet som gör det möjligt för dem att göra nytta för samhället sina sista år i arbetslivet. Det viktigaste är dock att äldre arbetssökande får någon form av stöttning för att kunna hantera sin jobbsökningsprocess.
Teoridiskussion
Då arbetet skett induktivt i denna uppsats har det inte varit självklart vilken teori som skulle användas. Diskussionerna kring vilken teoretisk förankring som skulle användas har gått
47
fram och tillbaka där särskilt en teori stannade med oss länge; Kasam (Känsla av sammanhang) som myntades av Aaron Antonovsky. Kasam intresserade oss då den fokuserar på individens begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i olika situationer. Vi kom sedan fram till att teorin är för individfokuserad, och för inställd på måendet, istället för situation och struktur. Att utgå ifrån Kasam hade resulterat i en närläsning av informanternas mående istället för en analys av äldre arbetssökande som grupp, vilket hade gett oss ett helt annat resultat. En djupgående personlig analys ser vi dock inte som relevant för att besvara våra frågeställningar och som utanför vår professions kunskapsfält, vilket leder oss till att se Bourdieu och åldersteori som bättre lämpade för denna uppsats.
Metoddiskussion
Vi har arbetat utifrån ett induktivt arbetssätt. Att arbeta på det sättet har varit en utmaning, eftersom vi via vårt fördjupningsarbete och genom att ingå som individer i samhället har en viss förförståelse inom området äldre. Detta har gjort att vi skulle ha kunnat förvänta oss att exempelvis ålderism är ett problem för gruppen, men eftersom det induktiva arbetssättet utgår från en ovetande position har vi i största möjliga mån försökt att utgå från vad som framkommit i vårt resultat, inte från våra förväntningar. Det induktiva arbetssättet kan även försvåra säkerställandet av validiteten i arbetet i och med att studiens riktning kan förändras under arbetets gång. Från början låg vårt fokus på OF och hur deras åldersinriktade stöttning gör skillnad för informanterna, dock visade det sig att det inte var något informanterna reflekterade över. Istället framkom åldersspecifika hinder och förutsättningar som det mest relevanta för gruppen att diskutera, vilket gjorde att vår riktning ändrades. Dock anser vi att arbetet ändå har en hög validitet, eftersom resultatet svarar på våra nya frågeställningar och därmed undersöks det som arbetet syftar till att undersöka.
Största delen av vårt resultat bygger på det som framkom genom en av våra bakgrundsfrågor, vilket gör att vi i efterhand funderat kring om intervjuguiden skulle ha skrivits på ett annat sätt i och med det induktiva arbetssättet. Dock ser vi att resultatet som framkommit genom intervjuguiden ändå svarar på våra frågeställningar, vilket gör att intervjuguiden uppfyllde sitt syfte. Att urvalet i studien består av tjänstemän kan påverka
48
resultatet då våra informanter inte talar något om kroppens påverkan vilket vi tror att vissa andra yrkesgrupper skulle kunna gjort. Hade informanterna haft arbeten som påverkat deras kroppar fysiskt hade deras kroppars åldrande varit intressant, vilket i sin tur hade påverkat vårt resultat.
Metodtrianguleringen i vår kvalitativa undersökning har varit ett bra sätt att öka vår reliabilitet, då vi sett liknande mönster i pilotintervju, observering och intervjuer. Dessutom har metoderna kompletterat varandra, exempelvis genom att informanterna fick tillfälle att tänka kring ålder i relation till att vara arbetssökande genom seminariet, och därmed var mer förberedda inför intervjun. Då vi förhåller oss till social ålder, som är relaterat till hur samhället ser ut just nu, och gjort en kvalitativ studie innebär det att studien kan vara svår att genomföra igen. Vår undersökning är en ögonblicksbild av äldre arbetssökande på det här omställningsföretaget, just nu, våren 2019.