Du gamla du (arbets)fria - En kvalitativ studie av äldre arbetssökande

SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET

Examensarbete

Du gamla du (arbets)fria

En kvalitativ studie av äldre arbetssökande

Thou old, thou freeborn

A qualitative study of older unemployed

Amanda Klasson

Sarah Winterhag

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Handledare: Ange handledare Datum för uppsatsseminarium: 2019-06-03

Examinator: Malin Mc Glinn Handledare: Louise Löfqvist

3

Sammanfattning

Äldre arbetssökande möter svårigheter och hinder när de söker jobb och behöver därför stöd och vägledning. Vår undersökning fyller kunskapsluckan med svaret på om stödet och vägledningen upplevs hjälpa de äldre i sin jobbsökningsprocess. Syftet med denna kvalitativa studie är att förstå hur äldre arbetssökande upplever och förhåller sig till sin ålder i jobbsökningsprocessen. Genom att undersöka och analysera betydelsen av högre ålder och de svårigheter de äldre arbetssökande beskriver på arbetsmarknaden, kan gruppen förstås bättre och därmed erbjudas bättre stöttning och vägledning.

Studien genomfördes på ett omställningsföretag i en stad i västsverige som erbjuder specifik stöttning till gruppen äldre genom ett riktat seminarium. Genom metodtriangulering har material samlats in både via en observation av seminariet och djupgående intervjuer. Arbetet har växt fram induktivt och som tolkningsram för att få en förståelse för hur de äldre upplever sin situation på arbetsmarknaden användes Pierre Bourdieus teorier om fält, habitus och kapital samt olika åldersbegrepp.

Resultatet bekräftar att äldre arbetssökande möter svårigheter i sin jobbsökningsprocess och dessa hinder förstås som öppen och dold åldersdiskriminering, svårigheter att förstå den nya arbetsmarknaden och det nya sättet att söka jobb, samt individens sätt att hantera sin situation.

Nyckelord: äldre arbetssökande, hinder, omställning, vägledning, ålderism

4

Förord

Vi har båda arbetat i alla delar tillsammans. Faktiskt. Det är sant! Det har tagit en sjuhelsikes massa tid, men vi står bakom varje analys, vartenda kommatecken båda två. Ett stort tack till vår underbara handledare Louise Löfqvist som med skratt och chokladtips motiverat och pushat oss, samt gett oss många utvecklande och handfasta konkreta råd kring uppsatsskrivandet. Utan dig hade vårt arbete varit 100 sidor långt.

Tack till Patrik på omställningsföretaget, samt till alla våra informanter som så generöst delade med sig av sin upplevelse av situationen som äldre arbetssökande, ni gjorde studien möjlig!

Slutligen vill vi också tacka Magnus och Mikael; våra stöttepelare.

5

Innehållsförteckning

Inledning... 6

Syfte och frågeställningar ... 7

Disposition ... 7 Bakgrund ... 8 Tidigare forskning ... 10 Teoretiska utgångspunkter ... 13 Ålder ... 13 Pierre Bourdieu ... 15 Fält ... 15 Habitus ... 16 Kapital ... 16 Metodval... 19 Analysform ... 19 Urval ... 20

Urval relaterat till ålder ... 20

Kort beskrivning av informanterna ... 21

Insamling av empiri ... 21 Pilotintervju ... 21 Observation ... 22 Intervju ... 23 Transkribering ... 24 Etiska ställningstaganden ... 24

Resultat och analys ... 25

Att vara äldre arbetssökande ... 25

Den egna ålderskategoriseringen ... 25

Den nya jobbsökningsprocessen ... 27

Strategier ... 30

Ekonomisk inverkan ... 31

Att börja om? ... 32

Svårigheter ... 34

Institutionella faktorer ... 35

Samhällets syn på äldre ... 38

Ålderism ... 40

Sammanfattning ... 43

Diskussion ... 44

Individ och samhälle ... 44

Studien ur ett vägledningsperspektiv ... 45

Teoridiskussion ... 46 Metoddiskussion ... 47 Vidare forskning ... 48 Referenslista ... 49 Bilaga 1: Observationsguide... 53 Bilaga 2: Intervjuguide ... 56

6

Inledning

Det råder en stor kompetensbrist i Sverige och arbetsgivarna uppger att de har problem med att rekrytera, och då framförallt att hitta arbetssökande med rätt utbildning. Gapet mellan arbetsgivarens efterfrågan och arbetssökandes kompetens är därmed stor (Almérus et al. 2018, 5, 30-31). I rapporten Rätt och fel på arbetsmarknaden (Kristensson, 2014) skrivs det bland annat att äldres arbetskraftsdeltagande behöver öka för att tillgodose arbetskraftsbristen i Sverige. För att detta ska ske, måste samhällets och framförallt arbetsgivarnas syn på dessa individer och deras kompetens förändras då äldre arbetslösa idag har svårt att få jobb (Kristensson, 2014, 18-19, Diskrimineringsombudsmannen 2011, 12, 18, 25). En av anledningarna som nämns till varför äldre har det svårare att få jobb är att arbetsgivare har negativa attityder och stereotyper kopplade till äldre (Lindell 2018, 4). Hur denna negativa stereotypifiering påverkar äldre arbetssökande och vad det är för något som försvårar för dem leder oss till ett intresse för att undersöka problematiken.

Äldre i omställning (när en anställd behöver byta arbetsplats på grund av olika omständigheter som till exempel arbetsbrist) befinner sig i en brytpunkt, vilket kan öppna upp för ett behov av studie- och yrkesvägledning. Enligt OECD (2004, 19) är vägledning till för alla som står inför en brytpunkt i karriären, oavsett ålder och karriärssituation. Dock ligger fokus inom studie- och yrkesvägledarutbildningen generellt på skolan och ungas valkompetens enligt högskoleförordningen (SFS 1993:100), vilket gör att vägledare inte har lika stor kunskap och förståelse för vuxnas och i synnerhet äldres vägledningsbehov.

Att ha en ålderskänslig lins i examensarbetet belyser därmed vägledning i ett lite annorlunda perspektiv, men som ändock är av intresse för professionen i och med att vägledning som sagt ska vara till för alla. Vår studie kan i och med det vara betydelsefullt för alla vägledare, och i synnerhet för de som jobbar med äldre på exempelvis omställningsföretag där klientelet generellt har varit ute i arbetslivet länge.

För att förstå äldres upplevelser av sin situation på arbetsmarknaden (med äldre menas i vår studie åldern mellan 50-65, läs mer om åldersbegreppet i teorikapitlet och om den här studiens avgränsning i metodkapitlet) genomfördes undersökningen på ett

7

omställningsföretag. På omställningsföretaget (se kapitel Bakgrund) erbjuds ett seminarium som syftar till att ge äldre arbetssökande verktyg för att hjälpa dem hantera specifika hinder äldre på arbetsmarknaden kan uppleva.

Gruppen äldre arbetssökande möter alltså specifika hinder på arbetsmarknaden, något som vi upplever som underbeforskat. Ett tecken på detta finns exempelvis i

Arbetsmarknadsutsikterna 2018 (Almérus et al. 2018, 82) där äldre omnämns som en grupp

med större svårigheter än andra grupper, men utan vidare förklaring. Äldre kan alltså ses som en utsatt grupp där det inte är tydligt vad som gör att gruppens situation är som den är. Här ser vi en forskningslucka då vi anser att förståelsen kring bakomliggande faktorer till särbehandling kan underlätta brytandet av rådande strukturer. Dessa faktorer gör det angeläget att undersöka äldre i omställning och vilka specifika hinder de möter på arbetsmarknaden, för att med ökad förståelse kunna möta gruppen äldre arbetssökandes behov.

Syfte och frågeställningar

Syftet med examensarbetet är därmed att undersöka och analysera hur äldre arbetssökande upplever och förhåller sig till sin ålder i jobbsökningsprocessen. Våra frågeställningar är:

● Hur kan vi förstå betydelsen av högre ålder i jobbsökningsprocessen för en grupp äldre arbetssökande?

● Hur kan vi förstå de specifika svårigheter som äldre beskriver i jobbsökningsprocessen?

Disposition

I kapitlet Bakgrund beskrivs omställningsföretaget, Arbetsförmedlingen och den nya arbetsmarknaden i korta drag för att läsaren ska få omkringliggande fakta av vikt för studien. I kapitlet Tidigare forskning tas artiklar och avhandlingar upp som ingår eller

8

angränsar vårt forskningsområde äldre arbetssökande. I kapitlet Teoretiska utgångspunkter förklaras olika åldersbegrepp av vikt i studien samt Pierre Bourdieus begrepp fält, habitus och kapital som är vår teoretiska tolkningsram i kombination med de olika perspektiven på ålder. Metodval innehåller en förklaring kring hur undersökningen gått till och hur vi resonerat kring detta tillvägagångssätt. Först redogörs för analysform och insamling av empiri. Efter följer en beskrivning av hur transkribering och urval gått till samt en kort beskrivning av informanterna. Kapitlet avslutas med en redogörelse för hur hänsyn tagits till de forskningsetiska kraven.

Kapitlet Resultat och analys är uppdelat i tre delar. Första delen Att vara äldre

arbetssökande svarar främst på vår första frågeställning ur ett individperspektiv. Delen har

fem underkapitel som beskriver och analyserar hur gruppen äldre arbetssökande från ett individperspektiv ser på betydelsen av högre ålder i jobbsökningsprocessen.

Andra delen Svårigheter svarar främst på vår andra frågeställning ur ett samhällskontexterat perspektiv. Den delen har tre underkapitel som tar upp teman kring institutionella faktorer, samhällets syn på äldre, samt ålderism. Sista delen i kapitlet Resultat och analys är en Sammanfattning av det resultat vi kommer fram till. Efter detta kommer kapitlen Diskussion, Referenslista samt Bilagor.

Bakgrund

I detta kapitel beskrivs omställningsföretaget (vidare kallat för OF) det handlar om i studien, lite kort om Arbetsförmedlingen (vidare kallade AF) samt lite om hur arbetsmarknaden förändrats, detta för att få den bakgrundsinformation som behövs för att studien ska kunna förstås helt.

OF arbetar med att stötta tjänstemän som befinner sig i omställning, där företaget de lämnat har en avtalsförsäkring för sina anställda hos OF. OF arbetar utifrån ett coachande förhållningssätt, något som Gjerde (2004, 22) beskriver som en drivande metod vars syfte är att komma framåt. De som arbetar med stöttningen kommer vidare i vårt arbete att kallas för coacher. Individerna som är i omställning och inskrivna på OF kommer kallas för deltagare eller informanter.

9

En annan viktig aktör för de arbetssökande är AF, som sedan 1902 haft en stor roll i den arbetssökandes process, vilken även har förändrats i takt med samhällets och arbetsmarknadens behov. Förändringarna har till stor del rört digitalisering av tjänster, exempelvis när jobbannonstidningen Platsjournalen blev den digitala Platsbanken. Förändringar har också skett utifrån de uppdrag staten gett till AF som samhällsfunktion, vilket exempelvis påverkar handläggning av ärenden på olika sätt (Arbetsförmedlingen 2019).

Arbetsmarknaden förändras och det talas om Gig-ekonomin som den nya flexibla arbetsmarknaden, till skillnad från den tidigare synen på arbeten där lojalitet låg i fokus. Gig syftar till att ta “gig”, det vill säga tillfälliga jobb exempelvis i form av vikariat, tillfälliga anställningar via bemanningsföretag eller projektanställningar. Digitaliseringen gör det möjligt för företagen att bli mer flexibla gentemot kundens behov. Den nya arbetsmarknaden ställer därmed nya krav på arbetstagaren som behöver hålla sin kompetens ajour, förstå sig på digitaliseringen samt kunna bygga nätverk (Karlsson Holmberg 2018 och SEB 2016).

10

Tidigare forskning

Den forskning som presenteras nedan finner vi relevant för vår studie då den berör problemområdet äldre i omställning från flera olika vinklar. Dels genom att beröra problematiska aspekter som ålder i kombination med arbetssökande, dels avsaknad av insatser till äldre arbetssökande och dels hur äldre i omställning bemöts i andra länder.

Sánchez och Martínez (2014, 145), belyser den försvårande situation som äldre har på arbetsmarknaden i ett annat EU-land, Spanien. De har gjort en undersökning inom vårt problemområde, äldre och arbetsmarknad där de skriver att äldre är diskriminerade på den spanska arbetsmarknaden då de har det svårare att få jobb efter uppsägning. Undersökningens resultat visar också att det inte finns någon särskild insats till målgruppen, och menar därför att det finns behov av vägledning specifikt anpassad för äldre (Sánchez och Martínez 2014, 165).

Äldre arbetssökande letar efter arbeten som är meningsfulla, men gruppen har stora svårigheter att få en ny anställning över huvud taget, menar Brewington och Nassar-McMillans (2000, 3, 14). De menar att äldre arbetssökande behöver vägledning för att kunna parera de särskilda hinder och omständigheter de möter på arbetsmarknaden, och att vägledare måste vara förberedda att möta gruppens specifika behov. Även Taylor (2007, 98–100) menar att det behövs särskilda insatser för att säkra äldres position på arbetsmarknaden. Vi finner dessa tre studier som intressanta då de belyser problematiken kring äldres position på arbetsmarknaden och att det behövs riktade insatser mot äldre för att lösa problematiken. Alla tre studierna fokuserar på vägledning och riktade insatser vilket skiljer sig från vår uppsats, då vi istället har valt att fokusera på betydelsen av ålder i arbetssökarprocessen utifrån gruppen arbetssökandes perspektiv. Vår undersökning kan därför komplettera de tre studierna genom att skapa kännedom om hur gruppen ser på sin situation, vilket kan öka vägledarproffessionens förståelse för äldre arbetssökande.

En av utgångspunkterna i vår studie handlar om att försöka förstå de svårigheter äldre arbetssökande kan stöta på i jobbsökningsprocessen. Vansteenkiste, Deschacht och Sels (2015, 55, 62), menar baserat på resultat från en kvantitativ undersökning att äldre

11

arbetande ofta blir bemötta med den förutfattade felaktiga meningen att de inte har samma kunskaper som yngre arbetande. I studien kommer de fram till att äldre har lägre chanser att få en ny anställning efter uppsägning jämfört med yngre, och att 70% av orsakerna till detta beror på arbetsgivarens preferenser till skillnad från den arbetslöses faktiska kompetenser. Studien belyser en diskrepans mellan arbetskraftens kompetens och arbetsgivarens fördomar kring de äldres duglighet. Studien har kommit att bli en av utgångspunkterna för vårt arbete då den konkret visar äldres utsatta position på arbetsmarknaden. Studien kommer hjälpa oss att förstå informanternas berättelser ur ett större strukturellt perspektiv genom att ställa studien mot vårt resultat.

Agneta Hedblom (2004, 15-18) menar att det i Sverige finns ett strukturellt problem med arbetslösheten, medan det i andra länder ses som ett individproblem. I Sverige ses det som ett offentligt ansvar att lösa arbetslöshetsproblematiken vilket resulterade i arbetslinjen, som går ut på att arbetet gör dig inkluderad i samhället. Hedblom menar vidare att man i Sverige börjar gå mer mot att det är individens ansvar, och att politikerna tror att invånarna i Sverige inte kommer vilja ta jobb om de får pengar från välfärdssystemet och att detta kan leda till ett passivt förhållningssätt. Detta har medfört en aktiveringspolitik där det finns aktivitetskrav, vilket innebär att den arbetslöse måste söka jobb och rapportera detta till AF för att den arbetslöse ska få pengar (Hedblom 2004, 16-17).

Individens möjligheter att få anställning beror dels på individen själv, men även på omvarande strukturer i samhället bestående av normföreställningar som marginaliserar, skriver Söderberg (2014, 209-211). Även om Söderbergs avhandling avser rörelsehindrade ser vi att marginalisering på grund av normföreställningar även kan gälla för äldre arbetssökande.

Syftet med Ingrid Johanssons forskningsarbete är att bidra med kunskap om ålderns betydelse i arbetslivet för kvalificerade tjänstemän i åldern 45-54 år (Johansson 1997, 5). Hälften av hennes informanter är arbetssökande, vilket påminner mycket om vår egna studie. De stora skillnaderna är att alla våra informanter är utan anställning och är äldre. Johanssons resultat visar på att individens ålder kan vara ett hinder i rekryteringsprocessen, där arbetsgivarna föredrar yngre sökande. Detta förklaras bero på snabba förändringar i samhället, ny teknologi och yngre sökandes mer uppdaterade utbildningar (Johansson 1997, 181-182). Vi ser många gemensamma beröringspunkter som Johansson skriver om med

12

vårt eget arbete, dock skrevs arbetet för över 20 år sedan och den svenska arbetsmarknaden ser som beskrivits innan ut på ett annat sätt idag. Johanssons (1997) resultat visar att åldern kan vara ett problem medan vi, baserat bland annat på Johanssons studie men också utifrån situationen på arbetsmarknaden som beskrivits inledningsvis, säger att åldern är ett problem. Vi är därför intresserade av att bygga vidare på hennes resultat och frågar oss hur våra informanter upplever åldern som ett hinder när de söker anställning på dagens arbetsmarknad.

Slutligen vill vi belysa den kvalitativa studien av Bowman et al. (2017, 466) som använder sig av Bourdieus begrepp habitus, fält och kapital för att diskutera kring anställningsbarheten hos äldre i Australien. Bowman et al. (2017, 466, 477-478) kommer fram till att de äldre i Australien har svårt att få jobb av två anledningar; arbetsgivarnas fördomar kring äldre vilket resulterar i ålderism, samt informanternas brist på humankapital. Här menar författarna humankapital som exempelvis kunskap, information, ideér, färdigheter och hälsa som viktiga individuella resurser för att höja anställningsbarheten.

Den tidigare forskningen pekar sammanfattningsvis på att äldre arbetssökande är i en svår situation och att de behöver stöttning för att kunna hantera den. Vår studie undersöker hur denna svåra situation ser ut för våra informanter och eftersom de får stöttning hoppas vi urskilja det värde stöttning tillmäts som en del av jobbsökningsprocessen för äldre.

13

Teoretiska utgångspunkter

Denna uppsats teoretiska ramverk är strukturerat kring dels Pierre Bourdieus teori och dels kring olika åldersbegrepp. Eftersom vi arbetat induktivt (se Metodkapitlet) genom hela processen har andra teorier övervägts som alternativ för att lösa studiens uppställda problem, mer om detta i avsnittet Teoridiskussion.

Pierre Bourdieus teori har valts för att förstå informanternas roll i samhället som äldre arbetssökande. Teorin hjälper oss att förstå sambandet mellan individ och samhälle, vilket är avgörande i relation till studiens syfte och frågeställningar. Då vår målgrupp kategoriseras som äldre arbetssökande kommer vi som komplement till Bourdieus begreppsapparat använda olika åldersbegrepp för att förstå och förklara hur ålder kan ha betydelse för informanternas situation och upplevelse. Bourdieu tar också upp åldern som en omständighet i samspelet mellan individ och samhälle, vilket för oss in på en beskrivning av åldersbegrepp som följer.

Ålder

Genom vårt induktiva arbetssätt väcktes en undran kring hur ålder inverkar på äldre arbetssökandes situation på arbetsmarknaden, vilket ledde oss till att undersöka vad som sägs om ålder inom forskningen. När det pratas om ålder finns en slags “common sence-förståelse”, som att prata om att fylla år, att förväntas vara på olika sätt i olika åldrar. När vi började gräva djupare i begreppet ålder fann vi att det finns många sätt att förstå ålder på utifrån olika analytiska perspektiv. Bland annat kan ålder förstås genom begrepp som kronologisk, psykologisk och social ålder, vilka kommer att beskrivas nedan. Ålder är alltså något mer mångfacetterat än vad det talas om i dagligt tal.

Den kronologiska åldern förklarar hur många år som har gått sedan en person föddes (Andersson 2011, 19), det som vi i dagligt tal säger hur gammal någon är. Sjölund skriver att kronologisk ålder är väletablerad i Sverige, att det är samhälleligt förankrat och

14

historiskt föränderligt (Sjölund 2012, 23). Den kronologiska åldern är alltså svår att bortse från då hela vårt samhälle är uppbyggt efter det, exempelvis genom att pensionsåldern är vid 65 år eller att ses som vuxen och myndig vid 18 års ålder. Kronologisk ålder används ofta som en referenspunkt gentemot andra människor och åldersgrupper (Sjölund 2012, 24). Att gruppera individer utifrån deras kronologiska ålder kallas för ålderkategorisering, vilket är ett begrepp som kommer användas i denna uppsats då det belyser normativa föreställningar kring åldern som relativ. Den kronologiska åldern som begrepp är nödvändigt att hantera i denna studie då högre ålder är en del av studiens syfte.

Den psykologiska åldern är betydelsefull i vår studie då det kan vara en av anledningarna till att arbetsgivarna väljer att inte anställa äldre arbetssökande. Andersson (2011, 24) menar att förändring och försämring av en individs emotionella och kognitiva förmåga kan förklaras utifrån den psykologiska åldern. Eftersom Johansson (1997, 28) nämner bland annat intelligens, motivation och kreativitet när hon skriver om psykologisk ålder, tänker vi oss att en äldre individs svårigheter att ta till sig ny information skulle kunna vara ett tecken på dennes psykologiska ålder. Därmed är begreppet av betydelse, dels ur arbetsgivarnas synvinkel, men även kring informanternas upplevelser av sig själva.

Det sociala åldersbegreppet utgår från normativa uppfattningar kring vad som förväntas av en individ relaterat till dennes kronologiska ålder. Åldersnormerna kan exempelvis innefatta beteendemönster och attityder som av samhället anses lämpliga (Andersson 2011, 27). Då informanternas upplevelse av sin kronologiska ålder i förhållande till sin omgivning i arbetssökarprocessen intresserar oss, ser vi detta begrepp som betydelsefullt, då det kan hjälpa oss att förstå individ-samhälle perspektivet på frågeställningen.

Det sociala åldersbegreppet är ett relativt komplext synsätt på ålder då det både tar hänsyn till den egna upplevelsen av ålder och vilken ålder som individen tillskrivs av andra. Om individen “handlar rätt” utifrån sin ålder kan det som Andersson (2011, 26) kallar det för kallas för att vara on time. Andersson menar att det innebär en slags social tidtabell som talar om för individen hur den bör agera och uppföra sig för att vara accepterad av sin omgivning. Johansson (1997, 28) förklarar ett uttalande som exempelvis “jag gifte mig sent” som en typisk social ålderskategorisering, där individen inte riktigt är on time.

Våra informanter som befinner sig i det kronologiska åldersspannet mellan 50-65 förväntas generellt sett av sin omgivning att arbeta. Det sociala åldersbegreppet berör

15

därmed en diskrepans mellan den individuella upplevelsen och samhällets normer. Det ser vi som intressant för denna uppsats, då det kan hjälpa oss att förstå hur informanternas upplevelser kan skilja sig från samhällets syn, vilket innefattar båda våra frågeställningar.

Pierre Bourdieu

Som nämnts tidigare finns ett samband mellan individen och dess omgivning när det kommer till synen på ålder, vilket leder oss till att anta ett sociologiskt perspektiv i analysen. Med ett sociologiskt perspektiv kan människan analyseras i förhållande till samhället och hur hon påverkas av olika samhälleliga diskurser. I sådana analyser är Pierre Bourdieu relevant och väl använd. Både Johansson (1997, 37) och Bowman et. al (2017) använder sig av Pierre Bourdieus teori när de analyserar äldre i omställning, vilket gör att vår tanke om teorins relevans för forskningsområdet stärks. Bourdieus begrepp fält, habitus och kapital är användbara till att både förstå individens inneboende upplevelser samt hur samhället och individens bakgrund påverkar hennes upplevelser.

Fält

I denna uppsats ser vi bland annat arbetsmarknaden som ett fält. Bourdieu förklarar fält som ett system i samhällsrummet med specifika egenskaper. I detta system ingår individer vars positionella egenskaper bestämmer dess plats i detta samhällsrum. Vidare menar Bourdieu att ett fält även kan definieras genom förståelsen av vilka vinster och intressen som finns på fältet som det pågår en kamp kring. Dessa vinster särskiljer sig från vinster inom andra fält, vilket gör dem fältspecifika (Bourdieu, 1991, 127). De vinster som står på spel inom fältet arbetsmarknad kan exempelvis vara anställning, lön eller en gynnsam rekrytering.

De olika förutsättningarna individen har på olika fält avgörs i relation till dess kapital och habitus, begrepp som förklaras nedan. Vidare kopplar Bourdieu fält till ålder och menar att det inom alla fält finns specifika regler för åldrande som skapar indelningar mellan olika åldersgrupper där det alltid pågår en kamp mellan de unga och de gamla (Bourdieu, 1991,

16

160). Även Johansson (1997, 37) belyser denna kamp i sin avhandling. Vi har valt att tolka Bourdieus fältbegrepp på samma sätt. Vi önskar förstå informanternas position som äldre arbetssökande i samhället genom att använda oss av Bourdieus fältbegrepp, dels ur individperspektivet men också ur samhällsperspektivet. Även de fältspecifika reglerna kring ålder kommer tas i beaktning i analysen då de kan vara av betydelse för gruppens upplevelse av sin situation.

Habitus

Begreppet habitus etablerades av Bourdieu och används för att förklara mönster och strukturer kring internaliserade tankar och beteenden som producerar och reproducerar ens sätt att agera och ens värderingar utifrån den kontext individen vuxit upp och lever i. Alltså ses habitus som ett sätt att vara eller agera som är mer eller mindre beständigt och personligt (Bourdieu 1991, 43, 89; Bourdieu 1993, 298, 300). Sett till fält, påverkas individens habitus av de fält den växer upp i, fält som exempelvis familj och skola. Då det inom alla fält finns vissa regler kring ålder kan individens habitus relateras till dennes uppfattningar om hur denne bör bete sig relaterat till sin ålder. Här ser vi en koppling mellan individens habitus och dennes sociala ålder, då båda delarna berör subjektiva föreställningar om sig själv. Habitus kan även ses som kärnan i ens person och det som gör individens handlande förutsägbart och svårt att förändra, då ens habitus påverkar handlandet per automatik. Habitus kan alltså liknas med en “ryggsäck” med individens erfarenheter som ligger till grund för hur denne handlar, tänker och ser på livet.

Då allt agerande och tänkande kan förstås utifrån habitus tror vi att begreppet kan hjälpa oss i vår analys kring hur informanterna resonerar kring sin ålder och position på fältet arbetsmarknaden i sin jobbsökningsprocess.

Kapital

Individens habitus är nära sammankopplad med dennes kapital, som förklaras som en slags valuta med olika resurser som värderas olika och kan användas i olika sammanhang (Bourdieu 1993, 301). En individs kapital är alltså något denne använder för att positionera

17

sig i relation till andra individer inom olika fält och tillskrivs värde i utbyte med andra individers kapital. Bourdieu menar att det finns olika typer av kapital, däribland ekonomiskt, socialt och symboliskt kapital (Bourdieu 1991, 128). Det ekonomiska kapitalet är den kapitalform som Bourdieu uppehåller sig vid minst (Bourdieu 1991, 69), men det beskrivs av Aakvaag (2011, 165) som menar att det är: “ekonomiska resurser som kan ge avkastning”. Alltså är en individs ekonomiska kapital alla tillgångar denne har, såsom pengar, aktier och egendom. De ekonomiska tillgångar en individ har kan påverka hur denne ser på olika situationer, vilket gör ekonomiskt kapital viktigt i vår studie, då det kan skapa förståelse kring hur tillgångar kan påverka äldre arbetssökande.

Det sociala kapitalet beskrivs av Bourdieu som olika sociala förbindelser (Bourdieu 1991, 70). Dessa förbindelser skulle i vårt fall inom fältet arbetsmarknaden exempelvis kunna vara arbetskamrater och nätverk. Ett stort socialt kapital kan alltså förklaras som ett stort socialt nätverk, vilket kan ge individen fördelar i olika delar av samhällets fält. Dock räcker det inte att bara inneha de sociala kontakterna, det krävs också kompetens kring att utnyttja och reproducera dem för att de ska göras till en kapitalform (Bourdieu 1991, 70). Det skulle exempelvis kunna vara att kontakta sin gamla klasskamrat för ta en lunch, vilket sedan skulle kunna innebära kontakt med dens arbetskamrat som har en ledig tjänst att erbjuda.

Att använda det sociala kapitalet som ett analysverktyg är högst relevant, då det gör det möjligt för oss att undersöka vilken betydelse informanterna lägger i sociala kontakter och hur arbetsmarknaden kan förstås utifrån socialt kapital. Detta då nätverk idag anses som ett mycket bra sätt att få en ny anställning (Arbetsförmedlingen u.å.).

Bourdieus symboliska kapital beskrivs av Palme (2008,18) som att: “En tillgång är av symbolisk natur när dess verksamma kraft vilar på andras erkännande”. Bourdieu skriver att det bara har betydelse och värde inom ett specifikt fält, inte någon annanstans (Bourdieu 1991, 128). Inom vår studies fält arbetsmarknaden finns det fältspecifika symboliska kapital som exempelvis kunskaper om hur jobb söks, vilket inte tillskrivs något värde inom andra fält. Med ett högt fältspecifikt symboliskt kapital inom fältet arbetsmarknad bör alltså äldre arbetssökande ha större möjligheter att skaffa sig ett jobb.

18

Fältspecifikt symboliskt kapital kommer hjälpa oss i studien genom att skapa förståelse kring vilken betydelse exempelvis kunskap kring jobbsökningsprocessen har för informanternas situation på fältet arbetsmarknaden.

19

Metodval

Syftet med studien är att undersöka och analysera hur äldre arbetssökande upplever och förhåller sig till sin ålder i jobbsökningsprocessen. För att ta reda på informanternas upplevelse av sin position på arbetsmarknaden har vi valt att göra en kvalitativ undersökning och därmed alltså använda oss av det som Larsen (2009, 22) kallar “mjuk data”. Genom metodens narrativa natur hoppas vi se mönster som kan hjälpa oss förstå och förklara betydelsen av att vara äldre i jobbsökningsprocessen. En fördel med kvalitativ studie jämfört med en kvantitativ är att metoden ger informanterna möjlighet att forma materialet och därmed resultatet, vilket bidrar till ett djup och en tydlig helhetsbild. Om vi istället hade gjort en kvantitativ studie hade svarsalternativen styrts av oss vilket hade resulterat i ett begränsat resultat (Larsen 2009 26-27).

Analysform

Vi har i denna undersökning valt att arbeta utifrån ett induktivt arbetssätt, vilket innebär att forskaren går in utan förutfattad mening om vad som kommer att hittas i empirin. Det innebär att låta empirin bestämma vilka frågor som är av intresse att undersöka och vara öppen för att bli överraskade (Kvale och Brinkmann 2014, 238). Materialet har format empirin, vilket även har styrt vilka frågor som blivit intressanta och vilka mönster som vi valt att undersöka. Därefter har teorier valts som kan hjälpa oss förstå de mönster som empirin visat på.

Materialet har analyserats utifrån analysformen meningskodning. Då studien är gjord utifrån ett induktivt förhållningssätt kan meningskodning ses som ett självklart val, i och med arbetssättets betoning på att induktivt identifiera mönster och därefter se förklaringar till dessa (Kvale och Brinkmann 2014, 239, 241). Meningskodning har skett genom att ta fram kodord, som reducerats, omformulerats och tematiserats för att bli ett resultat.

20

Vårt arbetssätt har genomgående bestått av ett nära samarbete då allting gjorts tillsammans, från bollande av examensidéer och pilotintervju till analys av materialet och färdigt examensarbete. Detta har medfört att båda har varit delaktiga i hela processen med stora fördelar såsom en väl genomarbetad text där analysen blir dynamisk på grund av det dubbla perspektivet på allt material. Stensaasen och Sletta (2000, 33) menar att ett bättre resultat kan skapas vid arbete tillsammans. Fler tänker helt enkelt bättre än bara en.

Urval

Genom tidigare uppgifter i vår utbildning har vi haft kontakt med OF, därför kändes det naturligt att kontakta dem eftersom de arbetar med människor i omställning och en större del av deras inskrivna deltagare är just äldre, den grupp som studeras. Vid kontakt med OF visade det sig att de skulle ha ett seminarium inom vårt forskningsområde och vi beslöt oss för att göra en observation. Vid seminariet tillfrågades deltagarna om de kunde tänka sig att ställa upp på intervju och det var sju av tolv deltagare som anmälde sig. Det blev alltså ett urval enligt självselektion (Larsen 2009, 77) både till observationen och till våra intervjuer. Avgränsning för studien blir alltså dels till att bara innefatta tjänstemän som har sin trygghetsförsäkring hos OF samt avgränsningen till de som frivilligt anmälde sig till seminariet. På grund av detta har inga avgränsningar gjorts gällande kön, etnicitet, eller utbildningsgrad då begränsningarna hade gjort urvalsgruppen för liten.

Urval relaterat till ålder

I uppsatsarbetets startskede var avsikten att ha den kronologiska åldersavgränsningen vid 55 år eller äldre. Redan vid pilotintervjun insåg vi dock att denna informant, som egentligen låg utanför vår avgränsning 55 ändå hade åldersrelaterade tankar som vi såg som intressanta. Vi blev då uppmärksamma på begreppet social ålder och började tveka kring vår åldersavgränsning. Med grund i det som framkommit under observation, intervjuer och genomgång av tidigare forskning inom området menar vi att en absolut åldersgräns gällande informanternas deltagande i vår studie är svår att etablera på förhand. Det

21

induktiva sättet att arbeta med uppsatsen har därför gjort att vår inledande idé om avgränsning lett oss till att istället arbeta mer förutsättningslöst inom det åldersspann som informanterna befann sig inom.

Kort beskrivning av informanterna

Samtliga informanter har en trygghetsförsäkring och är inskrivna på omställningsföretaget i fråga som arbetar inom tjänstemannasektorn. Informanterna är både män och kvinnor och befinner sig i det kronologiska åldersspannet mellan 50 och 65. Några av dem har avgångsvederlag, några har a-kassa och några är på väg att bli utförsäkrade. Samtliga beskriver sig som tjänstemän och de flesta har stannat inom sitt företag eller inom sin bransch under många år och har därmed utvecklats i linje med arbetsplatsernas utveckling. Vissa informanter har varit arbetsökande någon månad medan andra över ett år.

Insamling av empiri

Vi har valt att genomföra vår empiriska studie genom en slags trestegsraket. Första steget var en pilotintervju, andra steget en observation och tredje steget fördjupande intervjuer. Detta kallas för metodtriangulering, vilket innebär en kombination av flera undersökningsmetoder för att stärka resultatet då fördelar och nackdelar finns med de olika metoderna (Larsen 2009, 28).

Pilotintervju

Insamlingen av empirin i studien påbörjades i samband med en pilotintervju. Pilotintervjun genomfördes framförallt med syftet att prova vår intervjuguide i relation till vårt dåvarande problemområde och våra dåvarande frågeställningar.

Intervjun genomfördes med en person som en av oss kände sedan tidigare som är inskriven på OF. Vi hade möjlighet att träffa denne i god tid innan seminariet och efterföljande djupintervjuer. Pilotintervjun varade i en timme där olika frågor prövades och

22

samtalades kring inom flera olika områden som vi var nyfikna på och ville undersöka, för att därigenom närma oss vårt problemområde. Efter pilotintervjun justerades problemområdet till viss del och därmed också en del frågor i intervjuguiden.

Att göra en pilotintervju har utöver detta bidragit till att höja studiens validitet genom bland annat revideringen av intervjuguiden då det bidrog till att säkerställa att det som ska undersökas undersöks. Larsen (2009 80-81) menar att validiteten blir högre i en flexibel process där frågorna tillåts ändras i efterhand för att säkerställa att frågeställningarna besvaras.

Observation

Det andra steget i insamlingen av empirin var att delta som observatörer vid ett seminarium riktad till äldre arbetssökande på OF. Seminariet gick ut på att ge deltagarna verktyg för att hantera sin situation på arbetsmarknaden som äldre arbetssökande. Två seminarieledare höll i passet och coachade deltagarna bland annat mot vidgade perspektiv och ökad motivation. Deltagarna fick lära sig bemöta fördomar mot äldre på arbetsmarknaden, hur de kan tänka kring sin kompetens och hur de ska marknadsföra sig. Tillfället gav också deltagarna möjlighet att byta erfarenheter med andra i samma situation.

Seminariet erbjuds som en möjlighet för OFs deltagare till vilken de kan anmäla sig frivilligt. Inför seminariet kontaktades informanterna som anmält sig och informerades om att vi skulle närvara som observatörer. I meddelandet förklarades också syftet med examensarbetet och deltagarna gavs möjlighet att avböja sin medverkan. Innan seminariet startade presenterade vi oss kort och efterlyste deltagare till våra djupgående intervjuer. Något som kan ses som negativt med att göra en icke deltagande observation är undersökningseffekten, alltså att deltagarna blir påverkade av att bli observerade (Larsen 2009, 90). För att minska undersökningseffekten valde vi att sitta vid sidan av och undvek att interagera med deltagarna.

Inför seminariet skapades en observationsguide som strukturerades genom dels nyckelord vi väntade oss se, och dels fria rader för nyckelord som vi inte förutsett, se Bilaga 1. Guiden hade även med frågor för reflektion, vilket gav oss möjlighet att redan under observationen påbörja vår analys. Att använda en observationsguide ger en extra

23

dimension till observationen då guiden ger observatören möjlighet att se saker som hen annars inte hade gjort (Arvastson och Ehn 2009, 88-89). Då guiden gav en struktur som underlättar kartläggningen av observationen blir resultatet mer mätbart, vilket höjer undersökningens validitet. Observationsguiden hjälpte oss att se tydliga mönster tidigt som vi kunde vara uppmärksamma på i samband med intervjuerna och samtidigt få en helhetssyn av observationen genom de fria anteckningarna.

Genom att observera hur deltagarna och seminarieledarna samtalade kring ålder och att vara i omställning fick vi en första förståelse kring deltagarnas upplevelser kopplade till ämnet, därigenom är den en viktig pusselbit i processen av vår studie. Utifrån observationsguiden och anteckningarna utkristalliserades kodord i diskursen “äldre arbetssökande i omställning” som vi sedan använde för att utveckla vår intervjuguide ytterligare. Kodorden har varit viktiga under hela processen i arbetets utveckling av resultat och analys, för att ge empirin en riktning. Observationen har använts som en del av resultat- och analyssammanställningen som komplement till de enskilda intervjuerna.

Intervju

Tredje och sista steget i insamlingen av empirin var fördjupande intervjuer med sju personer där intervjuguiden användes med frågor utifrån olika teman kopplade till äldre arbetssökande, se Bilaga 2. Intervjuguiden innehöll färdiga frågor som användes som ett stöd för att få informanterna att berätta så mycket som möjligt inom vårt problemområde. Frågorna var öppna och gav möjlighet till långa och utförliga svar. Ibland ställdes följdfrågor beroende på hur samtalen framskred, och i vissa fall uteslöts frågor när de redan svarats på. Intervjuerna var alltså semi-strukturerade (Larsen 2009, 83). Båda två var med vid samtliga intervjuer, en av oss inledde med att förklara de etiska reglerna (Vetenskapsrådet 2002, 5–16) som exempelvis att informanten kan välja att avbryta intervjun, om ljudinspelningen och anonymitetsskyddet, sedan intervjuade den andra. Vinsten med att vara båda två vid intervjuerna är att vi redan vid intervjutillfället individuellt reflekterade kring vad som sades, vilket vi sedan diskuterade och skrev ner direkt efteråt. Detta underlättade vår analys då en stor del av den redan var gjord. Eftersom informanterna träffat oss vid seminariet tror vi inte det var någon nackdel att båda

24

intervjuade. Informanterna upplevdes öppna och trygga i sina svar och därmed tror vi inte det blev någon undersökningseffekt av den anledningen.

Transkribering

Allt inspelat intervjumaterial transkriberades av oss båda tillsammans för att samtidigt göra en andra övergripande analys av all empiri. Under transkriberingen tillämpades datareduktion genom att inte transkribera ordagrant och ta bort vissa passager som var oväsentliga för vår studie (Larsen 2009, 98). Bortreducerat material kan exempelvis vara ingående förklaringar om informanternas tidigare arbetsuppgifter. Vid översättningar från tal till skrift har vi använt Sjölunds (2012, 57) tillvägagångssätt genom att justera det skrivna språket för att öka läsbarheten. Vi har varit noga med att behålla innebörden av informantens utsagor så korrekt som möjligt, detta för att säkerställa en hög validitet.

Etiska ställningstaganden

Hänsyn har tagits till de forskningsetiska kraven; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002, 5–16). Innan pilotintervju, observation och efterföljande intervjuer berättade vi för informanterna om studiens syfte och att de kunde avbryta sin medverkan om de ville. Gällande informanterna har samtliga gett sitt samtycke om att delta med full anonymitet i studien. Vid transkribering har informanterna anonymiserats till fullo för att minska möjligheten att lista ut vem som sagt vad för att uppfylla konfidentialavtalet. Vi valde att kalla informanterna för Blå, Vit, Röd, Orange, Gul, Lila, samt Grön, då det anonymiserar och ger en behaglig läsning. Informationen har förvarats på ett säkert sätt, och den har bara använts till denna specifika forskning. Efter examensarbetet är godkänt kommer inspelat och transkriberat material att raderas och uppsatsen kommer att skickas till alla intervjudeltagare samt till OF. Materialet kommer också presenteras för OF där observationen genomfördes.

25

Resultat och analys

Då vi arbetat på ett induktivt sätt har resultat och analys växt fram i symbios, därför har vi valt att presentera resultat och analys i samma kapitel. En fördel med att presentera resultat och analys ihop är att läsaren i samband med exempelvis ett uttalande får den teoretiska kopplingen direkt (Larsen 2009, 117). Det första kapitlet Att vara äldre arbetssökande utgår från ett individperspektiv kring att vara äldre på arbetsmarknaden. Det andra kapitlet redogör för äldres Svårigheter på arbetsmarknaden från ett samhällskontextuellt perspektiv. Båda kapitlen svarar på våra frågeställningar: Hur kan vi förstå betydelsen av

högre ålder i jobbsökningsprocessen för en grupp äldre arbetssökande samt Hur kan vi förstå de specifika svårigheter som äldre beskriver i jobbsökningsprocessen. Resultat- och

analysdelen av uppsatsen avslutas med en Sammanfattning av våra slutsatser.

Att vara äldre arbetssökande

Det finns många faktorer som kan påverka upplevelsen av att vara äldre arbetssökande. I det här kapitlet kommer olika hinder och förutsättningar äldre arbetssökande möter från ett individperspektiv presenteras och analyseras.

Den egna ålderskategoriseringen

Ett mönster som framkommer tydligt i informanternas berättelser under både seminariet och intervjuer är att det verkar finnas en kollektiv bild av vissa kronologiska åldrar och att åldern kan upplevas som ett potentiellt hinder. Exempelvis nämner några informanterna att de innan de börjat söka jobb antagit att de inte skulle komma på intervju lika ofta beroende på att de är över 50 år.

Detta analyserar vi som att gruppen äldre arbetssökande gör ålderskategoriseringar som bygger på normativa föreställningar runt den kronologiska åldern istället för den egna

26

upplevelsen. Dessa normativa föreställningar skulle gruppen kunna ha tagit till sig från ett av de fält de ingår i, fältet arbetsmarknad. Inom detta fält ägde seminariet rum, vilket även är ett forum där antagandena skulle kunna ha grundats. Ett exempel på hur andras ålderskategorisering kan påverka den egna uppfattningen kring ålder framkommer i funderingen kring varför Orange deltog i seminariet där hen säger så här:

“Jag gick på seminariet för att jag tänkte; -Är det här nåt som jag behöver ta hänsyn till? Eller kan jag lära mig någonting av det som kommer upp? Inte för att jag hade kände mig mobbad eller utsatt på grund av något som jag trodde var ålder, utan bara för att bättra på oddsen att lyckas”.

Orange uttrycker i citatet att hen tidigare inte sett åldern som något att ta hänsyn till i jobbsökandet och gick på seminariet för att göra en slags omvärldsanalys för att öka sina chanser att få jobb.

Andersson (2011, 27) menar att omgivningens normativa föreställningar kring äldre gör att individer formar sig efter de mallar som samhället format. Oranges val att gå på seminariet kan förstås som ett tecken på att hen formar sig efter samhället, och genom att gå på seminariet ålderskategoriserar Orange sig själv på nya sätt. Genom ålderskategoriseringen skapas hinder och normativa föreställningar kopplade till ålderskategorin äldre, vilka kan internaliseras inom gruppen äldre arbetssökande och kan göra att de ser sin sociala ålder på ett nytt sätt. Dessa nya bilder som skapas kring hur de ska agera för att vara “rätt” inför sin ålderskategori kan i detta läge ses som att vara on time, dessutom skulle det kunna förstås som att inte vara on time om man väljer att inte gå på ett seminarium som riktas mot den egna ålderskategorin.

Kronologisk ålder och ålderskategorisering som faktor kommer naturligt in i samtalet i dessa forum (seminarium och intervjuer). Nedan följer ett exempel när Gul upplever ålderskategorisering och därmed ser sin kronologiska ålder som ett hinder:

“Jag förstår ju däremot att andra tänker på det, rekryterare kan jag mycket väl... få en bild av att ja... De har sin bild på hur verkligheten ser ut, att de ser nån som har den här siffran... Mm den kanske inte kommer i första rummet. Det kan jag tänka mig. Men det kan jag ju inte påverka däremot. Det är så jag känner, och då vill jag inte lägga ner en massa energi på det i onödan. Men jag förstår att det är så.”

I ovan citat förstår vi att Gul inte tycker att den kronologiska åldern är viktig och att hen önskar att även rekryterare och arbetsgivare skulle tycka det istället för att ålderskategorisera. Samtidigt förstår Gul att så inte är fallet och att hen inte kan påverka

27

detta. Uttalandet visar på en motsättning utifrån de egna subjektiva tankarna kring ålder och den kronologiska åldern som kategoriserar människor i ansökningsprocessen.

När vi i slutet på vår intervju ställer frågan till Grön om hens ålder svarar hen: “Nä, men jag är XX... och vette fan om jag kommer upp i den åldern mentalt (...) jag är nog mer 30 nånstans.” Här ser vi att Grön själv reflekterat kring den kronologiska åldern kontra den psykologiska åldern. Hen anser sig vara yngre rent mentalt än den faktiska kronologiska åldern hen har.

Att inte vilja identifiera sig med sin kronologiska ålder är ett återkommande tema vi ser i empirin vilket får oss att dra slutsatsen att äldre arbetssökande inte alltid ser sin kronologiska ålder som relevant eller giltig. Detta kan bero på att gruppen kan ha olika subjektiva föreställningar kring att vara äldre som inte stämmer överens med den faktiska kronologiska åldern.

Sammanfattningsvis menar vi att när gruppen väljer att gå på seminarium som ålderskategoriserar dem - som exempelvis seminariet, agerar de utifrån sin upplevelse av den sociala åldern genom att vilja vara on time. Vidare kan gruppen motsäga sig sin kronologiska ålder genom att inte identifiera sig med den.

Den nya jobbsökningsprocessen

När informanterna talar kring sin situation på arbetsmarknaden och hur de ställer sig till jobbsökningsprocessen framkommer det ett tydligt mönster kring vad som ses som hinder och vad de upplever som svårt. Vi menar att det är sambandet mellan social och kronologisk ålder samt fältspecifikt symboliskt kapital och habitus som är de grundläggande faktorerna till hur gruppen äldre arbetssökande klarar sig i jobbsökningsprocessen. Informanterna menar att (kronologisk) ålder spelar in, generellt sett, men framförallt påtalar de hinder som digitalisering, okunskap i jobbsökningsprocessen och oviljan att nätverka. Att kronologisk ålder och digitalisering är hinder som påverkar äldre arbetssökande är även resultat som Johansson kommer fram till i sin avhandling (Johansson 1997, 181-182). Vi ser dock i vår studie en större betoning på att behöva anpassa sig till den nya arbetsmarknaden och det nya sättet att söka jobb, en skillnad som kan bero på att Johanssons studie är ungefär 20 år gammal.

28

Utöver det talar informanterna kring att tvingas “sälja in” sig själv som en av faktorerna som försvårar i deras jobbsökande. Att sälja in sig själv som ett hinder är ett fynd som förvånade oss, då vi inte hade läst kring detta i tidigare forskning eller liknande. Att behöva marknadsföra sig kan ses som ett hinder då informanterna upplever svårigheter i att tackla arbetsmarknadens krav kring personliga brev och CV. Informanterna menar att det idag krävs av de säljer in sig med sina ansökningshandlingar på ett sätt de inte upplevt tidigare. Röd menar att hela sökprocessen är svår och med många hinder, att det är svårt att komma igenom någonstans och att jobbsökningsprocessen är en ny erfarenhet som är ganska omvälvande.

Att Röd upplever stora hinder i sin jobbsökningsprocess kan med Bourdieus terminologi analyseras som att hen har ett lågt fältspecifikt symboliskt kapital inom fältet arbetsmarknad. Röd förklarar det genom att hen inte kan sälja in sig själv till arbetsgivaren:

“Jag känner att jag måste tänka om där både när det gäller mitt CV och mitt personliga brev och att jag måste saluföra mig själv på ett annat sätt. Jag har hela tiden trott att mitt CV skulle vara självsäljande då, men den är ju inte det uppenbarligen. Så då måste jag ändra på min strategi.”

Genom ovanstående citat ser vi att Röd börjar förstå att hens nuvarande strategi inte fungerar och hen börjar bygga på sitt fältspecifika symboliska kapital på fältet arbetsmarknaden. Vi förstår situationen genom att Röd agerar efter det habitus hen har kring hur jobbsökning går till. Då hens kunskaper kring jobbsökande baseras på tidigare erfarenheter agerande hen på ett sätt som inte fungerar i dagens läge. Eftersom habitus är svårföränderligt, kan det vara en svår resa för gruppen äldre arbetssökande att göra; att anamma det nya sättet att söka jobb på. Utifrån sina tidigare erfarenheter uttrycker Röd en svårighet kring att utnyttja sina kontakter i nätverket:

“Jag vet inte, det finns något inneboende motstånd mot det att liksom gå ut i nätverket, alltså, [säga till folk, förf. anm.] fan jag söker jobb, jag letar efter nåt intressant jobb så… Jag vet inte vad det är, nån mental grej då, för jag är ju van vid att de alltid kontaktat mig. (...) Jag är inte van att hantera det [angående att kontakta dem istället för tvärtom].”

Röd verkar förstå att hen söker jobb på fel sätt, men beskriver sig som handfallen kring hur den nya jobbsökningsprocessen fungerar. I citaten ovan visar Röd på ett tydligt motstånd gällande att använda sitt nätverk i sitt jobbsökande, och upplever det som ett mentalt hinder att överkomma.

29

Att uppleva hinder kring nätverkande är ett återkommande mönster vi ser i empirin. Bourdieu menar att de sociala kontakterna blir ett kapital när de kan användas för individens vinning (Bourdieu 1991, 70). I och med att gruppen äldre arbetssökande känner ett visst motstånd till- och inte vet hur de ska utnyttja sina kontakter ses deras sociala kapital som lågt, i och med att de inte producerar och reproducerar sitt nätverk.

Detta gör att en slutsats kan dras kring att gruppen måste utveckla sitt sociala kapital för att öka sin chanser till att få ett jobb. Många tillsättningar av tjänster sker idag via kontakter och det finns en stor del jobb som inte ens annonseras ut, utan dessa måste den arbetssökande få nys om via sina kontakter (Karlsson Holmberg 2018). Det sociala kapitalet har alltså betydelse inom fältet arbetsmarknad då det sociala nätverket är av relevans för individens möjligheter att få ett nytt jobb. Ett problem inom gruppen är alltså att det inte ligger i deras habitus att omvandla sociala kontakter till socialt kapital.

Vi förstår de äldres situation som att de har lågt fältspecifikt symboliskt kapital kopplat till fältet arbetsmarknad. Ett möjligt sätt att förstå att de har lågt fältspecifikt symboliskt kapital kan vara att de äldre arbetssökande generellt har jobbat länge under samma arbetsgivare. Detta kan förstås som ett tecken på gruppens habitus och social ålder. Under gruppens etablering på arbetsmarknaden var det norm att vara sin arbetsgivare lojal och stanna länge på arbetsplatsen (Karlsson Holmberg 2018), vilket innebär att lojalitet är inrotat i gruppen äldre arbetssökandes habitus. Därmed kan habitus och social ålder i kombination ses som anledning till att äldre arbetssökande har knappa jobbsökningskunskaper, vilket därmed blir ett hinder för dem på fältet arbetsmarknaden. Detta kan ha resulterat i att de är ovana att söka jobb på det sättet som krävs i och med att de saknar viktiga kunskaper kring hur jobb söks idag. En av informanterna gör själv kopplingen att ålderskategorin äldre inte har någon vana kring att söka jobb. Orange säger: “För det är ju ett gemensamt drag, det har ni säkert hittat, att folk i den här åldern, de är inte speciellt vana vid att söka jobb”. Hens uttalande sammanfattar det vi ser i intervjumaterialet och även under seminariet; att många äldre arbetssökande står inför en relativt främmande process när de ger sig ut i jobbsökandet, vilket indikerar att de antagligen inte har några utvecklade jobbsökningskunskaper.

Ett flertal av informanterna talar alltså under seminariet och våra intervjuer om vikten av att kunna söka jobb på “det nya sättet”, och att detta är något de förstått genom OF. Detta

30

då de upplever att jobbbsökningsprocessen har förändrats, och att de upplever hinder kopplade till detta. Här ser vi vikten av att erbjuda riktad vägledning mot äldre, något som även Sánchez och Martínez (2014, 165) menar att det finns ett behov av.

Sammanfattningsvis handlar den nya jobbsökningsprocessen bland annat om att sälja in sig själv och att nätverka, vilket kan upplevas som ett hinder när gruppen äldre arbetssökande inte har utvecklat den jobbsökningskompetensen som krävs på den nya arbetsmarknaden.

Strategier

I samtalen framkommer det att gruppen äldre arbetssökande behöver ändra sina strategier kring hur de söker jobb nu när fältet arbetsmarknaden har förändrats. Flera av informanterna menar att de har ändrat strategier och ser OF och seminariet som en stor bidragande faktor till detta. Exempelvis menar Orange att hen efter seminariet tagit till sig strategin att ta upp sin kronologiska ålder under en arbetsintervju och belysa de fördelar den kan medföra. I och med detta använde sig hen av nytt fältspecifikt symboliskt kapital kopplat till arbetsmarknaden genom att visa på en kompetens att sälja in sig själv. Dock menar inte alla att de fått med sig nya strategier från seminariet kopplat till hens kronologiska ålder, utan exempelvis Grön säger att hen inte tror att åldern påverkar hens jobbsök och hens strategier kring detta, och menar att det alltid gått bra för hen att få jobb: “Jag ser inga bekymmer med det över huvud taget, jag har aldrig haft några bekymmer med att söka jobb eller att få jobb”. Grön uttrycker att hen inte ser några hinder med att få ett nytt jobb, och ser därför inte att hen behöver ändra strategi. Hens strategi tidigare har varit att använda sitt nätverk, vilket är något som kan ses som “det nya” sättet att söka jobb på. Detta tyder på att Grön redan har ett högt fältspecifikt symboliskt kapital, som har ett samband med hens habitus. Som Grön själv uttrycker det: “Hela mitt arbetsliv har jag tagit mig fram med min stora käft”. Orange hade ett behov av att öka sitt fältspecifika symboliska kapital och gjorde då det genom seminariet, medan Grön som redan har ett högt fältspecifikt symboliskt kapital inte hade behovet av nya strategier och fick därmed inte ut lika mycket av seminariet. Detta gör att vi skapar en förståelse kring att alla individer har olika behov av riktad vägledning, och att det därmed inte går att generalisera.

31

En annan strategi som talas om på seminariet och i intervjuerna handlar om att omvandla och marknadsföra sina kompetenser till dagens arbetsmarknad. Många av informanterna har som tidigare nämnts jobbat länge inom samma företag och har därmed växt med verksamheten. Exempelvis menar flera av informanterna att de har kompetenser genom sin erfarenhet som potentiella arbetsgivare inte kan se, vilket de beskriver som en förklaring till deras svårigheter med att få en ny anställning.

Detta innebär att de byggt upp ett fältspecifikt symboliskt kapital i form av erfarenheter och kompetens kopplat till det specifika arbetsfältet, vilket kan leda till att det fältspecifika symboliska kapitalet inom det egna arbetsfältet kan upplevas som värdelöst om de inte får hjälp med att översätta kompetensen. Stötting kan därför ses som viktig för gruppen äldre arbetssökande, dels för att stötta individerna i att se möjligheterna i den erfarenhet de besitter och dels att stötta och stärka dem att marknadsföra erfarenheten mot den nya arbetsmarknaden. Här framkommer ett liknande resultat som i Brewington och Nassar-McMillans (2000, 3, 14) studie där de menar att äldre arbetssökande behöver stöttning för att parera de särskilda omständigheter de möter på arbetsmarknaden.

Sammanfattningsvis måste gruppen arbetssökande äldre anta nya strategier för att bemöta hinder de möter på arbetsmarknaden. Detta kan exempelvis handla om att marknadsföra fördelarna med sin ålder och översätta sin kompetens så den passar dagens arbetsmarknad.

Ekonomisk inverkan

Vi kan också se att kronologisk ålder i kombination med ekonomiskt kapital påverkar äldre arbetssökande. Dels att informanterna upplever att arbetsgivaren inte vill anställa en äldre för att de antas kräva en högre lön, dels för individen som behöver tjäna pengar för att senare kunna gå i pension. Det ekonomiska kapitalet kan även inverka på hur jobbsökandet går till; både brist på- och ett högt ekonomiskt kapital kan påverka. De informanter som exempelvis har ett avgångsvederlag i kombination med en högre ålder framstår mindre stressade i sitt jobbsökande, i vissa fall till och med relativt likgiltiga. Läs mer om detta i kapitlet institutionella faktorer. Om de å andra sidan riskerar att få ett minskat ekonomiskt kapital kan även det påverka gruppen äldre arbetssökandes situation. Lila uttrycker att hen

32

inte får något jobb på grund av sin ålder, vilket har inneburit att hen snart är utförsäkrad och säger: “Jag hoppas ju få någonting, men det är inte lätt”. Lila menar att hen i och med den överhängande ekonomiska krisen har fått ansöka till tjänster som ligger utanför hens fält, något som hen inte gjort tidigare.

Här kan vi alltså se att brist på ekonomiskt kapital kan göra individen mer benägen att vidga sina perspektiv och göra denne mer handlingskraftig. Detta i motsats till ett högt ekonomiskt kapital som i vissa fall gjorde informanterna likgiltiga i sin ansökningsprocess.

Mängden ekonomiskt kapital kan alltså påverka gruppen äldre arbetssökandes jobbsökningsprocess, men det kan även inställningen till det ekonomiska kapitalet. Gul menar att hen inte lägger så stor vikt vid lön och menar istället att hen går mer på hur arbetsplatsen verkar i jobbsökandet. Hen säger:

”Jag brukar ju säga att det beror på vad det är för en arbetsplats också. Alltså kommer jag... Kan jag använda mig av mina kunskaper och är de till nytta? Och får jag jobba med de på det sättet då är det ju det som går före, inte lönen som går före. Inte för mig.”

För Gul väger det tyngre att få använda sin kompetens än att ha en hög lön, vilket flera under seminariet uttryckte. Detta gör att vi förstår att det fältspecifika symboliska kapitalet kopplat till deras arbetsfält kan vara viktigare för gruppen äldre arbetssökande än det ekonomiska kapitalet.

Sammanfattningsvis: Då de äldre arbetssökande riskerar att inte blir anställda på grund av sin ålder och känslan av att få utnyttja sin kompetens i vissa fall är viktigare än lönen, blir alltså åldern i kombination med det ekonomiska kapitalet ett hinder i den äldre arbetssökandes jobbsökningsprocess.

Att börja om?

En tendens vi såg hos informanterna som kan ses som relativt oväntat är att det hos många av dem finns en vilja att hitta en annan typ av sysselsättning än vad de haft innan sin uppsägning. Det nya arbetet ska dessutom gärna vara meningsfullt, det handlar inte bara om att få pengar till hyran. Dessa tendenser kan förstås genom att se till gruppen äldre arbetssökandes habitus i relation till deras sociala och kronologiska ålder, på vilket sätt visas nedan.

33

Ett nyckelord vi observerar i intervjuerna är att flera av informanterna talar om vilja att göra något nyttigt för andra. Vit uttrycker sig så här: “Jag vill göra någonting nyttigt (...) Det är alltid bra att kunna betala tillbaka lite till samhället... eller till ja... Just det... mänskligheten”. Orange talar på ett liknande sätt kring hur hen tänker kring sin framtid och säger “Jag ska göra ett rejält ryck och avtryck och då ska jag göra något som är kul för mig och nyttigt för någon annan”. Informanterna förmedlar även att de är inne i en period där de inte förväntas ta hand om barn eller bygga karriär, vilket beskrivs ha skapat mening för dem tidigare.

Resultatet visar ett mönster som kan förstås genom gruppens upplevelser kring vad som är on time i deras sociala ålder. Nu när familjeskapande och karriärsbyggande antagligen inte är aktuellt längre, i synnerhet inte om de ska vara on time med sin sociala ålder, finner gruppen nya sätt att hitta mening. Deras egna meningsskapande kan därmed ha förkjutits från dem personligen till att göra nytta för andra än för sig själv när de har gått in i ålderskategorin äldre.

Dock kan möjligheten att ha ett meningsfullt yrke ha betydelse under hela arbetslivet och då ha en annan typ av grund i individens habitus. Detta är fallet för Gul som uttrycker det så här: “Det har alltid varit mitt inre mål, att göra skillnad”. I detta citat blir det tydligt att göra något nyttigt alltid har funnits i Guls liv. Här kan vi alltså se en skillnad i när tankarna kring att göra nytta uppkommer och därmed en skillnad i vad de grundas i. För Gul har viljan att göra skillnad alltid varit närvarande, vilket tyder på att det är djupt inrotat i hens habitus och därför inte en effekt av hens kronologiska eller sociala ålder. Däremot tyder vi Vit och Oranges vilja att göra nytta som en effekt av deras sociala ålder. Mönstret är därmed inte entydigt, men trots detta vill vi betona social ålder som en möjlig bidragande orsak till denna, för några, skiftande inställning till att göra nytta.

Viljan att göra “något nytt” är något som ett flertal av informanterna nämner som en drivkraft i jobbsökandet. Bland annat säger Grön så här; “Jag vill gärna hitta någonting som är utanför [*författarnas anonymisering] branschen, där jag varit större delen utav mitt arbetsliv”. Här syns en tydlig vilja att sadla om och att testa något annorlunda än hen ägnat sin karriär åt, något som kan förklaras genom Gröns habitus och uppfattning om den egna kronologiska åldern. Grön har tidigare haft ett flertal olika yrken och har därmed skapat en förståelse för att de går att byta bransch, vilket även gjort avtryck på Gröns habitus. Äldre

34

arbetssökandes habitus kan därmed vara format efter att se en omställning som en möjlighet att göra något nytt, som något görbart och till och med positivt, som en sista chans att göra något nytt.

Några av informanterna, bland annat Lila ser på det här med “börja om” på ett annat sätt då hen i sin omställning börjar känna sig tvingad att se sig om efter ett arbete inom ett annat område än det Lila befunnit sig inom tidigare. Vår pilotinformant uttryckte flera gånger att hen ville göra något annat, men upplevde att hens CV gjorde att arbetsgivarna bara värderade pilotinformanten utifrån de erfarenheter hen hade. Vi tänker oss alltså att det kan finnas de som vill börja om, de som tvingas börja om och de som önskar börja om men inte kan. Beroende på gruppens habitus, deras fältspecifika symboliska kapital och deras kronologiska ålder kan det finnas olika möjligheter och hinder som gruppen står inför.

Sammanfattningsvis kan viljan att byta yrkesbana vara en del av att vara äldre i omställning. Bland äldre arbetssökande kan detta förstås genom en vilja att vara on time, men det kan också handla om tvingande omständigheter, förändring eller som en “sista chans” att prova något nytt och att göra nytta.

Svårigheter

Kapitlet är indelat i tre underkapitel. Det första kapitlet heter Institutionella faktorer och analyserar gruppen äldre arbetssökandes upplevelser av AF och andra byråkratiska myndigheter. Andra underkapitlet Samhällets syn på äldre handlar främst om hur arbetsmarknaden behöver arbetskraft, men sorterar bort de äldre som behöver arbete. I kapitlet analyseras också formell och informell kompetens i relation till arbetsgivarnas önskemål. I det avslutande underkapitlet Ålderism behandlas ålderism på arbetsmarknaden. Båda våra frågeställningar behandlas genomgående i hela kapitlet med fokus på att förstå ålderns betydelse och svårigheterna de äldre arbetssökande möter ur ett samhällsperspektiv.