Studiens forskningsstrategi

Forskningsfrågan som jag svarar på i min studie presenterar jag i delkapitel 1.5 och lyder enligt följande: Hur kan en grundare på bästa sätt tas till vara vid företagsförvärv för att skapa värde? Som jag diskuterar i delkapitel 1.2 är syftet med studien att skapa en modell för hur företag kan få ett företagsförvärv att skapa värde genom att ha det uppköpta företagets grundare med vid förvärvet. Samtidigt bidrar jag med min studie till forskningen inom företagsförvärv då jag täpper till forskningsluckan som jag presenterar i delkapitel 1.1 och kapitel 2.

I en kvalitativ forskningsmetod används kvalitativa data samt ett induktivt synsätt på teori (Bansal et al. 2018, s. 1189). Den kvalitativa forskningsstrategin har en induktiv forskningsansats då den skapar teori från med utgång från data (Bryman & Bell 2015, s.

392). Denna typ av forskningsstrategi används i studier där målet är att förstå den sociala

världen ur ett interpretivistiskt synsätt i epistemologin. Genom att använda en kvalitativ forskningsstrategi i en studie används ord och uttryck som källa till studiens insamlade data. Vid användningen av en kvantitativ forskningsstrategi är positivismen som det epistemologiska synsättet som ofta tas i beaktande (Bryman & Bell 2015, s. 38). I kvantitativa forskningsstrategier behandlas teori ur ett deduktivt synsätt som är motsatsen till det induktiva synsättet. I deduktivismen testas teorin i stället för att genereras som den gör i induktivismen. Att presentera resultaten i kvantitativ studie på ett lättförståeligt visuellt sätt stärker studiens trovärdighet för läsaren då hen kan se sambandet mellan studiens data (Ertug et al. 2018). Dock är det mer utmanande i en kvalitativ studie att presentera visuellt tilltalande och informativa resultat åt läsaren för att övertyga denne om studiens resultat. I min studie används en kvalitativ forskningsstrategi för att kunna svara på forskningsfrågan. Orsaken till att jag använder denna strategi i min studie är att den kan ge insyn i komplexa sociala processer (Eisenhardt & Graebner 2007, s. 26). Forskningsfrågan söker svaret på hur ett företags grundare bäst kan användas efter att de blivit uppköpta av ett annat företag. Fenomenet kan variera från fall till fall och studien måste gå in på djupet av hur en grundares roll förändras vid ett företagsförvärv för att hitta ett mönster bland de undersökta fallen. För att kunna skapa en modell med denna kvalitativa data måste min insamlade data först tydas för att presentera ett mönster från insamlade data (Bansal et al. 2018, s. 1189). I delkapitel 3.4 presenterar jag hur jag analyserar data som jag samlar in i min studie.

Vid hantering av teori i en studie finns det tre sätt som en studie kan förhålla sig till teori.

Som jag presenterar i stycket ovan finns den induktiva ansatsen där det anses att studier genererar teori. Motsatsen till detta synsätt är den deduktiva ansatsen där det anses att studier testar teori i stället för att generera den. Den abduktiva ansatsen är det tredje synsättet som hanterar utmaningarna som finns med induktiva och deduktiva ansatser (Bryman & Bell 2015, s. 27). För den induktiva ansatsen är det problematiskt att avgöra hur mycket empiriska data som behövs för att bygga teori. Utmaningen för den deduktiva ansatsen är att det finns oklarheter för den som utför studien ska gå till väga för att välja teori att testa. I den abduktiva ansatsen söker studien den bästa möjliga tolkningen av data som kommit fram i studien (Mantere & Ketokivi 2013). Enligt Atkinson et al. (2003) och Schwartz-Shea och Yanow (2012) görs detta genom att gå fram och tillbaka mellan data som samlats in och teorin som studien baserar sig på (Bryman & Bell 2015, s. 27). I min studie används den abduktiva ansatsen då jag analyserar min data i kapitel 5 där jag tar stöd av mitt teoretiska ramverk som jag presenterar i kapitel 2. Jag gör detta för att jag bygger min modell på tidigare teori som stöder mig i att tolka min data som jag samlat

in i studien. Målet med detta val av forskningsansats är att komma fram till bästa möjliga svar på forskningsfrågan.

Fallstudie som forskningsstrategi

Forskningsstrategin som jag använder i studien för att svara på forskningsfrågan är en kvalitativ fallstudie. Denna strategi används för att studiens forskningsfråga som jag presenterar i delkapitel 1.5 besvarar en fråga där det frågas hur ett problem kan lösas.

En fallstudie kan definieras på två olika sätt (Yin 2014, s. 16–17). För det första kan en fallstudie vara en empirisk undersökning där det ett fall från den riktiga världen undersöks på ett djupt plan. För det andra är fallstudien en undersökning där data kommer från ett flertal källor av bevis i form av teori och empiriska data. I min studie har jag valt att göra en empirisk undersökning där jag intervjuar experter inom företagsförvärv för att kunna få en djup förståelse i processen som studien undersöker.

Jag analyserar resultaten av insamlade data med mitt teoretiska ramverk i kapitel 5.

En fallstudie lämpar sig som forskningsstrategi för denna studie då forskningsfrågan som denna studie ställer frågar efter hur något kan ske (Yin 2014, s. 9). Den lämpar sig väl för att denna forskningsfråga inte kräver en kontroll över beteendehändelserna samtidigt som studiens fokus ligger i samtida händelser. En styrka med att göra en fallstudie är att den kan hantera en bred variation av material för studien, som intervjuer, observationer eller dokument (Yin 2014, s. 12). I min studie används både teori och data från intervjuer. I delkapitel 3.3 presenterar jag hur jag samlar in data för studien i detalj.

Fallstudier kan designas enligt fyra olika huvudkategorier (Yin 2014 s. 51). De är uppdelade i enskilda fallstudier och flerfallstudier. Dessa två kategorier indelas i modeller där fallen hanteras enskilt eller där det finns ett flertal enheter inbäddade i fallen. I min studie används typ fyra som presenteras av Yin (2014, s. 51) vilket är en inbäddad flerfallstudie där det undersöks olika kontext som har ett flertal fall per omgivning. I praktiken ser detta ut på följande sätt: Jag undersöker i min studie företagsförvärv där det undersöks ett flertal förvärvande företag som även går under benämningen kontext. Hos de förvärvande företagen analyser jag i min studie ett flertal olika företagsförvärv gjorda av samma företag och hur företaget har gått till väga för att ta på att hantera grundaren på bästa möjliga sätt. Hur jag bygger upp min studies design presenterar jag i figur 3 nedan.

Figur 3 Uppbyggnad av fallstudien baserat på Yin (2014)

Min studies procedur är enligt modellen som presenteras av Yin (2014, s. 60) där en fallstudie är indelas i tre faser. I den första fasen definieras och designas fallstudien där teorin från tidigare litteratur som jag presenterar i kapitel 2 fungerar som bas för resten av studien. Den samlade teorin överförs till en intervjuguide som jag presenterar i bilaga 1 och bilaga 2. I andra fasen sker förberedelser inför datainsamling, själva datainsamlingen som jag presenterar i delkapitel 3.3. och slutligen analys av insamlade data som presenteras i delkapitel 3.4. (Yin 2014, s. 60). Varje intervju har en individuell rapport som sedan samlas med alla andra fall för att övergå till den tredje och sista fasen.

Här analyseras och jämförs fallen med varandra i kapitel 4 och 5 varav slutsatser som presenteras i kapitel 6 kan dras och en modell utformas från data som samlats in till studien. En viktig sak med denna modell för fallstudier är att när jag utför studien ska och bör jag gå tillbaka till den första fasen efter ett par fall (Yin 2014, s. 59). Till exempel kan det komma fram information från ett av fallen som påverkar valet av resten av fallen för studien. Eller att teorin som används i intervjuguiden måste modifieras vilket även kräver modifiering av själva intervjuguiden.