Håkansson (2013) samt Bryman och Bell (2017) lyfter primärt fram två kriterier som skall uppfyllas för att en studie skall anses vara relevant och trovärdig, och därmed försäkra en god kvalitet. Dessa kriterier är validitet och reliabilitet. Validiteten av en studie mäter tillförlitligheten av studiens resultat, medan reliabiliteten avser att mäta om samtliga test förblir konsekventa och stabila (Håkansson 2013).
Utöver validitet och reliabilitet lyfts även replikation fram men anses vara av mindre väsentlig karaktär. Dock bör studiens replikation tas hänsyn till för att vid framtida tillfällen kunna återskapa studien (Bryman & Bell 2017).
3.6.1 Validitet
Validitet innebär att utvalda mätinstrument faktiskt mäter vad som avser att mätas (Bryman & Bell 2017). Enligt Bryman och Bell (2017) skiljer sig validitetens betydelse åt beroende på om en kvantitativ eller kvalitativ ansats ligger till grund för forskningen. Detta då undersökt insamlad data i kvantitativa studier ofta har tydliga definitioner och ett begränsat antal mätvariationer. Vidare fördelas validitet även på intern och extern validitet.
Intern validitet avser att undersöka huruvida kausala samband mellan beroende och oberoende variabler föreligger och därav kan förklara slutsatsen (Bryman & Bell 2017). Metodiken för att uppnå studiens syfte innebär att flertalet portföljer konstruerats beroende på ESG-betyg, vilket även gjorts tidigare inom forskningsområdet (Auer & Schumacher 2016; La Torre, Mango, Cafaro & Leo 2020; Broadstock, Chan, Cheng & Wang 2020; Diaz, Ibrushi & Zhao 2021). Kvartilerna som skapas, utifrån ESG-betyg, används i studien för att särskilja bolagen och därmed bilda unika portföljer. Denna metod antogs för att skapa distinkta skillnaderna mellan de konstruerade portföljerna och därmed kunna uppfylla studiens syfte,
30
om huruvida höga ESG-betyg innebär en hög riskjusterad avkastning. Av denna anledning, hävdar författarna att validitet av studien upprätthålls.
Författarna förlitar sig även på sekundärdata hämtad från Refinitiv Eikon, vilket informationens korrekthet besitter en betydande roll för studiens validitet. David och Sutton (2016) påpekar att sekundärdata kan bidra till lägre grad av generaliserbarhet och därav lägre validitet för en studie. Refinitiv Eikon används av professionella investerare och den publicerade informationen utgår från bland annat årsredovisningar som reviderats av externa parter innan publicering. Författarna av denna studie har därav stort förtroende för Refinitiv Eikon som i hög utsträckning bidrar till studiens starka validitet.
Extern validitet ämnar enligt Bryman och Bell (2017) att förklara hur studien kan komma att generaliseras, och därmed dess applicerbarhet på andra urval eller situationer. Bryman och Bell (2017) förklarar även att generaliserbarheten endast gäller det område som studien ämnar att undersöka. I detta fall innebär studiens generaliserbarhet Large- och Mid Cap på Nasdaq OMXS, vilket förutsätter bolag med ett börsvärde om minst 150 miljoner euro (Nasdaq u. å.). Av denna anledning begränsas generaliserbarheten, till delar av den svenska aktiemarknaden och bör med försiktighet användas vid internationell jämförelse även om dessa bolag kan uppvisa liknande egenskaper. Detta då urvalet ej kan säkerställa en sådan form av jämförelse.
Vidare har validiteten för studien säkerställts genom statistiska tester för insamlad empirisk data, och därmed påvisat att resultaten är signifikanta. Om statistiska tester utesluts ur studien uppkommer risk att resultaten innehaft skevhet, alternativt missvisande information.
3.6.2 Reliabilitet
Reliabilitet i en studie ser till huruvida resultatet är korrekt och tillförlitligt (Bryman & Bell 2017). Creswell och Creswell (2018) förklarar att reliabilitet i kvantitativa studier handlar om att en studies mätinstrument skall vara konsekventa och upprepbara, och därmed ge samma resultat om den vid senare tillfälle återskapas. Av denna anledning är en hög reliabilitet i en kvantitativ studie av betydande karaktär.
Återigen användes Refinitiv Eikon som källa för den inhämtade sekundärdatan. Genom att använda en sekundärkälla i form av endast en datakälla bibehålls objektiviteten i studien samtidigt som slumpmässiga fel undviks i diverse databaser. Om data i stället skulle inhämtats från primära källor, såsom årsredovisningar, och sedan bearbetats manuellt skulle potentiella inmatningsfel till följd av den stora datamängden vara svåra att undvika vilket
31
försämrar reliabiliteten. Författarna anser att Refinitiv Eikon har en betydande stark trovärdighet med grund i dess starka finansiella rykte, i kombination med att databasen är tillgänglig för författarna och andra studenter genom Linköping Universitet. Vidare har den inhämtade datan direkt överförts från Refinitiv Eikon till Microsoft Excel där datan blivit bearbetad. På grund av att datan överförs automatiskt mellan tjänsterna minimeras inmatningsfel till skillnad om inmatningen skulle hanterats manuellt. Den mänskliga faktorn är enligt David och Sutton (2016) en risk som är omöjlig att eliminera vilket ställt krav på författarnas noggrannhet vid bearbetning av den inhämtade datan. Vid bearbetning och manuella beräkningar har därför samtliga av studiens författare närvarat för att upprätthålla reliabiliteten.
För att ytterligare stärka studiens reliabilitet har även stickprov utfärdats och jämförts med primärkällor. Utöver vad som beskrivits ovan, har majoriteten av informationskällor varit publicerade på engelska, vilket kan vara en riskfaktor, men författarna anser att språkbarriären är försumbar och därav inte påverkat studiens resultat och reliabilitet.
3.6.3 Replikation
Författarna anser att studiens process och tillvägagångssätt presenteras på ett pedagogiskt vis vilket underlättar framtida replikationer av studien. Bryman och Bell (2017) anser att detta är väsentligt då ett resultat med låg replikbarhet även försvagar studiens validitet och reliabilitet vilket försvårar arbetet för andra forskare. Om så är fallet, förekommer risken att resultatet kan förkastas av andra forskare. Författarna i denna studie har därför dokumenterat studiens tillvägagångssätt och tillhandahållit explicita instruktioner som förtydligar samt skapar förutsättningar för en framtida replikation. Metodkapitlet är strukturerat på ett sådant vis där struktur och hög läsbarhet hållits i åtanke. Som tidigare diskuterats har en säkerställd databas i form av Refinitiv Eikon används för att inhämta all sekundärdata som i sin tur bearbetats med hjälp av programmerade formler i Microsoft Excel vilket faciliterar replikation.
3.7 Metodkritik
Studien är utförd med hjälp av en deduktiv metod vilket enligt Håkansson (2013) innebär att den teoretiska referensramen varit till grund för det empiriska resultatet. Jacobsen (2002) lyfter fram kritik mot att använda en deduktiv metod till följd av att författarna subjektivt kan välja information som stödjer studiens presenterade referensram, vilket påverkar resultatet av studien. Även om kritik riktas mot en deduktiv metod anser författarna att den, med stöd av studiens syfte, ändå besitter högst tillämplighet för studien. Bryman och Bell (2017) beskriver att en induktiv metod bidrar med förslag till nya teorier till följd av det empiriska resultatet, vilket ej är tillämpligt för denna studie och därav förkastas. Jacobsen
32
(2002) framlägger även kritik mot val av studieansats och argumenterar att kvantitativa studier ej är av lika djupgående karaktär som kvalitativa studier och underbyggs på för ytlig information och data. Enligt författarna skulle en kvalitativ forskningsmetod i form av kvalitativ karaktär ej uppfylla studiens syfte och därtill vara svårhanterlig på grund av ett stort datamaterial.
Bryman och Bell (2017) belyser kritik mot användning av sekundära källor för inhämtning av information med argumentation om att dessa databaser kan publicera felaktig alternativt opartisk information. David och Sutton (2016) lyfter även fram kritik mot sekundärkällor i form av att författarna inte är bekanta med datamaterialet, men kan i denna studie bortses då den inhämtade datan ej är av hög komplexitet som skulle försvårat arbetet för författarna. Författarna av denna studie anser att studiens informationskälla i form av Refinitiv Eikon uppfyllt kraven vilket diskuterats under 3.6.2 Reliabilitet.
En central del av datan som hämtats från Refinitiv Eikon är de berörda bolagens ESG-betyg som strikt hämtats från denna informationskälla. Utöver Refinitiv Eikon finns andra utgivare av ESG-betyg (Morningstar, Bloomberg etc.) som kan ha unika sammanställningar av ESG vilket eventuellt påverkan ESG-betyg mellan utgivare. Om författarna skulle använt en alternativ utgivare av ESG-betyg skulle det potentiellt kunna påverka resultatet av studien vilket bör beaktas vid eventuell framtida replikation. Bakgrunden till att Refinitiv använts som uteslutande informationskälla är ett begränsad utbud av alternativ för författarna.
ESG-betygen har sedan legat till grund för empirins portföljkonstruktion som indelats med hjälp av kvartiler. Genom att konstruera portföljer kan problematik uppkomma gällande Bid- Ask Spreads vilket innebär skillnader mellan en tillgångs köp- och säljpris (Damodaran 2012). Författarna har endast använt sig av stängningskurser publicerade av Refinitiv Eikon som underlag för studiens beräkningar vilket reducerat problematiken. Utöver denna förenkling har även transaktions- och skattekostnader uteslutits från studien. Enligt Damodaran (2012) innebär detta att den ackumulerade avkastningen påverkas och därav utgör en felkälla. Transaktions- och skattekostnader har uteslutits ur studien för öka generaliserbarheten till följd av att dessa kan variera stort beroende på exempelvis investeringsplattform, typ av sparande och storlek på investerat kapital.
Den riskfria räntan som använts i studien är inhämtad från början av 2019 och 2020 som är studiens undersökningsår, vilket innebär att författarna har antagit att den riskfria räntan hålls konstant under undersökningsperioden. Detta antaganden är en förenkling av verkligheten då den riskfria räntan eventuellt förändrats under åren, men hålls konstant i studien då de beräknande prestationsmåtten kräver detta för en konsekvent riskjustering.
33
Tidsperioden för denna studie är 2019 till och med 2020, vilket kan antas vara kort för att ge ett generaliserbart resultat. Författarna anser dock att syftet av studien kan besvaras då 2019 präglats av stark börsuppgång medan 2020 var betydligt mer volatil till följd av börsraset. Av denna anledning har författarna givits utrymme för att identifiera om ett högre ESG-betyg inneburit en högre riskjusterad avkastning.
Slutligen kan även kritik riktas mot studiens regressionsmodeller då ett begränsat antal kontrollvariabler blivit identifierade och presenterade. Enligt Gujarati (2004) kan eventuella kontrollvariabler som inte blivit identifierade förklara eventuell avkastning vilket kan anses vara en riskfaktor för studien. Detta är vad som definieras som Omitted Variable Bias (OVB) enligt Stock och Watson (2002). I denna studie har följande kontrollvariabler inkluderats i regressionsmodellen; börsvärde, vinst per aktie, EBIT-marginal och skuldsättningsgrad. Utöver dessa variabler som blivit identifierade för studien kan ytterligare variabler och urval med stor sannolikhet även tillämpas.
35