Summering av metodval
Sammanfattningsvis är vår studie inspirerad av fenomenografin i det avseende att vi avser att undersöka och tolka en variation i förskollärarnas uppfattningar för att söka förståelse för hur dessa kan betraktas i förhållande till studiens syfte. I denna studie har semistrukturerade intervjuer varit till stor hjälp i den bemärkelsen att vi har kunnat djupgående gå in i förskollärarnas erfarenheter och resonemang, vilket har gett oss insyn i hur de uppfattar fenomenet specialpedagogik. Studiens metod kan därför sägas vara en kvalitativ intervjustudie med inspiration från fenomenografin.
Studiens kvalitet – reflektioner kring metodval och genomförande
De metodval som görs i studier har mer eller mindre påverkan på resultatets kvalitet, eftersom studiens forskningsdesign och upplägg är avgörande för insamling och analys av data. Designen utgör så att säga en ram för hur empirisk data genereras, med hänsyn till att passa både studiens syfte och frågeställningar samt kriterier såsom reliabilitet och validitet (Bryman, 2018). I denna studie har vi dock valt att istället använda de motsvarande begreppen trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet för dessa kriterier. Inom denna ram finns således vissa kvalitetsaspekter rörande metodval och genomförande som behöver diskuteras vidare.
En påverkande faktor rör intervjuernas struktur, vilken är baserad på intervjuguidens utformning.
Frågorna i intervjuguiden ställdes inte alltid i den ordning som skrivits fram, eftersom vi ibland redan berört vissa frågeämnen. Detta gjorde att intervjun ibland tog en annan inriktning och att nya intressanta aspekter inom forskningsområdet framkom under intervjun. Samtidigt ställer det också höga krav på oss som intervjuar då vår framställning av frågorna kan påverka hur frågorna uppfattas och besvaras av informanterna, det vill säga hur informanterna leds in i ämnet. Exempelvis kan ett ämne ha berörts för att sedan gå vidare till en fråga ställd ur ett annat perspektiv, vilket ibland kan vara svårt för informanterna att uppfatta. Frågan kan då missuppfattas och besvaras ur ett perspektiv där syftet med frågan ej uppnås. Det kan i sin tur sedan påverka hur intervjusvaren sedan kan jämföras (Cohen, Manion & Morrisson 2018). Detta är vi medvetna om och har haft i åtanke när vi redovisat resultatet.
Valet att genomföra digitala intervjuer har en fördel att det är komfortabelt och att det inte finns några ekonomiska begränsningar i och med att man som forskare inte behöver resa. Forskaren blir heller inte begränsad till ett visst geografiskt område när intervjun sker online. För informanternas del utgör detta möjligheter för dem att delta utifrån sina egna tidsmässiga förutsättningar. Emellertid utfördes en av intervjuerna genom en icke-verbal kommunikationsform, vilket innebär vissa begränsningar. Kvale
27 och Brinkmann (2014) framhåller att det är svårare att få rika och detaljerade beskrivningar vid skriftliga intervjuer. Eftersom intervjun skett på distans, det vill säga skriftligen och utan direktkontakt, fanns det ingen möjlighet till att få svaren utvecklade eller till eventuella följdfrågor.Det skulle därför kunna innebära att studiens kvalitet har påverkats till följd av risken att svaren inte gett tillräcklig information. Likaså kan studiens trovärdighet ha påverkats negativt, eftersom det är svårt att säkerställa intervjupersonernas tillförlitlighet vid distansintervjuer. Ytterligare en påverkande faktor för studiens trovärdighet kan behandla överförandet av den verbala intervjun till text, det vill säga transkriberingen. Det kan nämligen uppstå felaktigheter och misstag på grund av olika orsaker såsom slarv, hörfel eller okoncentration i lyssnandet (Bryman, 2018). I och med detta finns det en risk att den som skriver ut intervjuerna misstolkar det som sägs. Det är även svårt att veta var en ny mening börjar eller var en mening slutar. Beroende på var man sätter en punkt eller ett kommatecken kan olika betydelser förmedlas. För att kontrollera kvaliteten på det transkriberade materialet har vi därför dubbelkollat med varandras inspelningar för att vara säkra på att vi hört rätt.
Inom ramen för studiens datainsamling användes respondentvalidering för att öka tillförlitligheten i resultaten. Detta är en process där forskaren vidarebefordrar sina resultat till studiens deltagare med syfte att verifiera korrektheten i deras svar och att deras upplevelser stämmer överens med resultatet (Bryman, 2018). Deltagarna fick med andra ord möjlighet att granska sin individuella redogörelse för att försäkra oss om att materialet är godkänt samt möjlighet att göra tillägg. Dock valde endast två av informanterna att validera, vilket utifrån denna aspekt kan innebära en lägre tillförlitlighet. Å andra sidan tolkar vi att informanterna generellt var nöjda med sina svar.
Vidare lyfter Kvale och Brinkmann (2014) risken av att reducera materialets mångfald vid kodning och bearbetning av empiriskt material, vilket kan leda till att nyanser i materialet kan gå förlorade. Vi har därför lagt fokus på att undvika detta, dels genom att bearbeta det empiriska materialet i olika steg och analysera materialet utan influens av personliga värderingar och dels genom att vi återgått till originaltranskriberingarna för att säkerställa att vi uppfattat informanterna korrekt. Vi har även genom att låta informanternas röster framträda i resultatet via citat och sammanfattningar av dessa uppfattningar försökt säkerställa att nyanserna fortfarande finns kvar. Vi är också medvetna om att det vid kvalitativa studier är svårt att komma ifrån att vi som forskare tolkar materialet och har därmed ansvar för vad och hur resultatet presenteras. Med andra ord finns det en risk att våra förkunskaper och tolkningar kan ha påverkat utfallet. Kvale och Brinkmann (2014) menar att tolkningen av intervjumaterialet kan ses som subjektivt när det bearbetas av olika uttolkare som ser olika saker. I vår studie skulle det handla om en perspektivisk subjektivitet. Eftersom vi klargjort studiens teoretiska perspektiv innan, behöver inte flera tolkningar av intervjutranskriberingarna vara negativt eller en svaghet, utan kan vara en styrka i intervjuforskning.
Eftersom vi var intresserade av att undersöka variationen i förskollärarnas uppfattningar om specialpedagogik och inkludering gjorde vi ett riktat urval baserat på våra kriterier. Ett mer slumpmässigt urval hade kunnat ge ett annat resultat, men istället inte kunna besvara våra forskningsfrågor i samma utsträckning. I och med att kvalitativ forskning många gånger innefattar få personer tenderar resultaten att fokusera på det kontextuella och på betydelsen av den specifika aspekt inom den sociala verklighet som studeras (Bryman, 2018). Vi är därför medvetna om att överförbarheten är begränsad i en småskalig kvalitativ forskning. Till skillnad från generalisering är
28 dock överförbarhet möjligt genom att resultaten kan överföras via en jämförelse av andra resultat. Om vi istället valt att komplettera våra intervjuer med en enkätundersökning skulle det varit möjligt att generalisera resultatet till ett större geografiskt område.
29
Resultat
Det finns många sätt att presentera ett resultat, där presentationen är avhängig den funktion den övergripande argumentationen fyller (Agnafors & Levinsson, 2019). För att lyfta fram vissa tankesätt, arbetsmetoder och erfarenheter som är av betydelse för förskollärarna kommer vi att emellanåt återge flera berättelser jämsides. Det centrala för studien är att vi vill undersöka och tolka variationerna i förskollärarnas uppfattningar om forskningsområdet specialpedagogik och inkludering. Genom att synliggöra variationen i de olika aspekterna av ett fenomen kan en ökad förståelse nås (Dahlgren &
Johansson, 2019). I en eftersträvan att framföra en sammanhållen förbindelse till studiens syfte har vi valt att skriva fram våra resultat i relation till de tre forskningsfrågorna. Dessa framgår som underrubriker. De aspekter som framkommer i förskollärarnas uppfattningar och erfarenheter kommer vi att i sin tur skriva fram som underrubriker till forskningsfrågorna. Efter att vi redogjort för våra resultat gör vi en sammanfattande tabell (se Tabell 3). Denna sammanfattning visar på ett överskådligt sätt det som har kunnat urskiljas i resultaten. Syftet med denna uppsats är som tidigare nämnt att analysera förskollärares uppfattningar om och erfarenheter av barn i behov av särskilt stöd i relation till arbetet med att skapa en förskola för alla barn. I kommande avsnitt redogör vi för de uppfattningar som framkommit ur intervjumaterialet, utifrån olika utfallsrum.