3.6.1 Typ av studie
För att vi i vår studie skulle kunna besvara forskningsfrågan krävdes det att vi gick in på djupet eftersom frågan, med dess flerdelade karaktär, framhäver ett tillstånd som gör utvecklande svar nödvändiga. Vi genomförde därför intervjuer på fyra olika företag som arbetar internationellt för att öka förståelsen för den komplexa process som beslut oftast innefattar. Enkätundersökningar hade inte kunnat bygga den djupgående grund vi eftersträvade, samtidigt som vi ansåg att genomförandet av ett experiment inom området hade varit irrelevant då ett sådant iscensättande hade distanserat vår empiri från
verkligheten. En fallstudie innebär att forskaren undersöker ett eller flera specifika fall på djupet för att därav kunna förstå komplexa situationer. Detta gör det möjligt för forskaren att få en inblick i helheten samt kunna identifiera de processer som anses meningsfulla för studiens syfte. (Yin, 2007) Vi ansåg dock att vår studie inte var tillräckligt djupgående för att kunna klassas som en fallstudie då vi endast genomförde en intervju per företag. Intervjuerna med de fyra företag vi utgått från har trots detta givit oss insikt i hur organisationerna och deras beslutsprocesser fungerar.
3.6.2 Insamling av data
Insamling av data gjordes genom semistrukturerade intervjuer där en intervjuguide försäkrade att vissa teman angreps samtidigt som intervjuobjektet fick stor frihet att besvara frågorna utvecklande. Valet av semistrukturerade intervjuer berodde på att det fanns vissa fält vi kände att vi var tvungna att leda in intervjuobjektet på samtidigt som vi ville ge intervjuobjektet så stort utrymme som möjligt att svara hur denne upplever situationen. Därmed försäkrade vi oss om att intervjuobjektet kunde förmedla sin bild om de områden som vi var intresserade av vilket i sin tur gjorde det möjligt att uppfylla syftet om att skapa förståelse.
Vi bedömde att en helt strukturerad intervju hade dragit vår studie åt ett kvantitativt håll och därmed argumenterar vi på samma sätt som vid vårt metodval, att vi helt enkelt hade få alldeles för låsta svar och att det därmed hade blivit svårt för oss att sätta oss in i intervjuobjektets sammanhang. En helt ostrukturerad intervju liknas vid ett vanligt samtal där intervjuobjektet mer eller mindre får fritt utrymme att prata om vad denne anser är viktigt. Vi valde bort ostrukturerade intervjuer då vi kände att det finns vissa punkter som borde behandlas för att vi skulle kunna uppnå vårt syfte. Risken vid en ostrukturerad intervju är att intervjuobjektet kommer in på helt andra områden och att det gås miste om empiri gällande problemområdet.
Vid bokandet av intervjuer har vi tagit kontakt med respektive respondent via telefon där vi har presenterat oss som ekonomistudenter från Linnéuniversitetet och att frågorna berör ”hur risker påverkar strategiska beslut om att internationalisera sig”. På så sätt har samtliga respondenter har möjligheten att fundera kring uppsatsens tema och därmed var de också förbedda på våra frågor. Intervjuerna har sedan genomförts och med respondenternas godkännande också spelats in med en diktafon. Därefter skedde en noggrann transkribering som gav oss en god överblick på intervjuns innehåll.
Slutmomentet handlade om att plocka ut och presentera relevant material för vår frågeställning i empirikapitlet.
3.6.3 Operationalisering
Följande operationalisering förfärdigades med syfte att ta fram och presentera frågeexempel till intervjuerna. De teorier som presenteras i teorikapitlet måste brytas ned, behandlas och översättas till passande frågor. För att genomföra detta gicks teorierna igenom för att, utöver de tre huvudområdena, kunna identifiera ytterligare ämnesområden som berör respektive teorier. De områden som identifierades var internationalisering och osäkerhet, beslutsfattande, risker, förlustaversion, risker som beslutsfattare och beslutsfattande under osäkerhet.
Under kategorin internationalisering och osäkerhet föll Agndal (2004) och hans diskussioner om hur ett större fysiskt och psykiskt avstånd leder till ett desto svårare internationellt arbete, vilket i sin tur gör det mer riskfyllt.
Beslutsfattande omfattar Björkmans (1989) teorier om problem och lösningar vid internationaliseringsbeslut och Mintzbergs (1976) utvärderingsvarianter. Även Marchs (1976) teorier angående beslutsfattande och rationalitet berörs under denna kategori.
Under området risker hamnade March och Shapiras (1987) teorier om hur managers försöker kontrollera risker.
Förlustaversion innefattar Kahneman och Tverskys (1979) prospect theory och deras tankar om hur förlust påverkar mer än en eventuell vinst, vilket kan innebära att ett nyttomaximerat beslut väljs bort på grund av eventuell förlusts storlek.
Risker som beslutsfattare behandlar Cowans (1974) teori om hur en manager bör vara riskbenägen och inte tveka inför beslut. Området innefattar även March och Shapiras (1987) teorier om hur olika personer är olika riskbenägna och deras syn på risk i förhållande till avkastning.
Sista området, beslutsfattande under osäkerhet, utgår från Roos (2004) beslutsmatris som presenterar förhållandet mellan enighet och orsak och verkan.
Utifrån dessa områden togs de frågeexempel som presenteras i tabell 3.1 fram. Dessa frågeexempel organiserades i en naturlig ordningsföljd och byggde upp en guide för
intervjuerna. Denna guide följdes dock inte rakt av eftersom intervjusituationen ibland medförde att ett annat frågeexempel eller alternativt en följdfråga passade bättre.
Tabell 3. 1 Operationaliseringsschema
Vilka faktorer var viktiga för er när ni bestämde er för att börja arbeta
Upplever du att din position påverkar din syn på risker?