Studiens  utformning

Studien  utformades  som  en  fallstudie.  Fallstudier  används  generellt  i  studier  med  ett  intresse  av  att  fånga  en   bild  av  ett  fenomen  som  ska  beskrivas  både  utifrån  kontexten  och  ett  antal  parametrar  av  vikt.  Kombinationen   av   att   granska   både   kontexten   och   valda   parametrar   bidrar   till   att   genom   en   fallstudie   bilda   sig   en   djup   förståelse   av   det   studerade   fenomenet   (Yin,   2012).   I   denna   studie   är   det   fenomen   som   har   beskrivits   den   interpersonella   kommunikationen   i   kontexten   av   en   sjukvårdsavdelning.   Valda   parametrar   av   vikt   har   varit   roller  och  kanaler  för  kommunikation.    

Detta  arbete  har  syftat  till  att  genomföra  det  första  steget  i  en  kommunikationsutvärdering.  Detta  genom  att   samla  in  information  och  kartlägga  den  interpersonella  kommunikationen  utifrån  valda  parametrar  av  vikt.  För   detta  syfte  har  en  främst  deskriptiv  ansatts  valts.  Deskriptiva  fallstudier  används  generellt  för  att  beskriva  den   nuvarande  situationen  utifrån  det  utvalda  fenomenet  och  dess  parametrar  av  vikt.  Traditionellt  används  dessa   beskrivningar   för   att   analysera   processer   i   organisationer   (Yin,   2012)   vilket   i   detta   arbete   motsvarar   en   beskrivning  av  kommunikationsprocesser.  Genom  att  kartlägga  den  nuvarande  situationen  har  aspekter  belysts   som   kan   bidra   som   underlag   till   framtida   beslut   om   förändringar   och   förbättringar.   Förutom   det   empiriska   bidraget   i   form   av   kartläggningen   har   således   studien   även   ett   analytiskt   bidrag.   En   liknande   studie   har   inte   tidigare  genomförts  i  svensk  kontext  och  kompletterar  därmed  den  befintliga  forskningsfronten  inom  området   med  ett  nytt  perspektiv.    

Val  av  studerat  fall  

3.1.1

Utgångspunkten   har   varit   att   genomföra   en   fallstudie   vid   Karolinska   Universitetssjukhusets   avdelning   för   hematologisk  slutenvård  i  Huddinge.  Fallets  lämplighet  för  denna  form  av  studie  grundade  sig  på  en  förstudie   genomförd  hösten  2014.  Förstudien  var  en  del  i  ett  projekt  för  att  främja  klinisk  innovation.  Den  genomfördes   av  ett  tvärvetenskapligt  team  av  forskare,  läkare  och  entreprenörer  kallade  Clinical  Innovation  Fellowship  (CIF).   ClF  är  ett  initiativ  skapat  av  ett  samarbete  mellan  Kungliga  Tekniska  Högskolan  (KTH),  Karolinska  Institutet  (KI)   och  Stockholm  Läns  Landsting  (SLL)  kallat  Center  for  Technology  in  Medicine  and  Health  (CTMH).    

Den  studerade  avdelningen  har  även  setts  som  intressant  för  den  genomförda  studien  av  flera  anledningar.  För   det  första  genomgick  avdelningen  år  2012  ett  lokalbyte  inom  Karolinska  universitetssjukhuset  i  Huddinge  och   genomfört   förändringar   i   sin   organisationsstruktur.   Efter   dessa   förändringar   är   en   kartläggning   av   hur   den   nuvarande  personalinterna  kommunikationen  ett  intressant  fall  att  följa  upp.  För  det  andra  finns  det  anledning   att   tro   att   den   nya   organisationsstrukturen   är   representativ   för   flera   sjukvårdsavdelningar   varför   studiens   resultat  potentiellt  kan  sträcka  sig  utanför  den  studerade  avdelningen.  Slutligen  har  den  studerade  avdelningen   en   storlek   väl   avgränsad   för   studiens   resurser   och   därmed   möjlighet   att   säkra   kvalitet   på   den   genomförda   fallstudien.  Att  avdelningens  inriktning  är  hematologisk  slutenvård  vilket  inte  haft  någon  signifikant  betydelse   för   studien   förutom   att   den   beskrivna   organisationsstrukturen   är   utformad   för   vård   av   svårt   sjuka   patienter   som  oftast  kräver  behandling  under  längre  tid  på  avdelningen.    

Val  av  metod  

3.1.2

Fallstudier  beskrivs  som  en  forskningsstrategi  som  för  att  i  ett  fall  fånga  den  mängd  variabler  av  intresse  som   kan  finnas  bör  bygga  på  flera  källor  till  empiriskt  belägg.  Yin  (2007)  beskriver  möjligheten  att  använda  sig  av   flera  informationskällor  som  styrkan  i  fallstudier.  Detta  till  skillnad  från  att  endast  genomföra  en  enkätstudie   utan  att  komplettera  med  mätningar  av  individens  faktiska  beteende  eller  att  mäta  beteende  i  ett  laboratorium   och  inte  tar  hänsyn  till  kontext.  Styrkan  i  att  använda  flera  informationskällor  ligger  i  triangulering  vilket  skapar   samstämmighet  i  undersökningen  då  resultat  stärks  om  de  intygas  av  flera  källor  (Yin,  2007).  I  detta  arbete  har   datatriangulering  använts  och  såväl  kvantitativa  som  kvalitativa  insamlingsmetoder  kombinerats.    

Vid   fallstudier   är   vanliga   metoder   för   datainsamling   att   använda   sig   av   dokumentstudie,   intervjuer   och   observationer  (Collis  &  Hussey,  2009).  Metodforskaren  Eisenhardt  (1989)  lägger  även  till  enkäter  till  de  vanliga  

metoderna.   I   den   genomförda   fallstudien   har   dessa   fyra   metoder   kombinerats   för   att   besvara   forskningsfrågorna  vilket  redovisas  i  punktform  nedan.  Etnografiska  observationerna  i  form  av  fältstudier  har   genomförts  löpande  under  projekt  och  bidragit  till  alla  delar  av  resultatet.  Varje  metod  för  datainsamling  och   analys  kommer  i  följande  avsnitt  presenteras  mer  ingående.  

• Forskningsfråga   1   motsvarar   den   formella   strukturen   för   personalintern   kommunikation.   Den   formella   strukturen   definierar   det   förväntade   arbetssättet   och   beskrivs   enligt   Heide   et   al   (2012)   i   styrande   dokument  som  arbetsbeskrivningar  och  policys.  Därför  har  en  mindre  dokumentanalys  av  styrdokument   genomförts.  Som  komplement  genomfördes  intervjuer  med  arbetsledarna  vid  den  studerade  avdelningen   då  Heide  et  al  (2012)  och  Sjöholm  et  al  (2011)  lyft  fram  att  de  styrande  dokumenten  ofta  brast  i  att  explicit   beskriva  kommunikativt  ansvar  och  riktlinjer  för  kommunikation.  

• Forskningsfråga  2  motsvarar  den  informella  strukturen  för  personalintern  kommunikation.  Den  informella   strukturen  beskrivs  av  Zwijze-­‐Koning  &  De  Jong  (2005)  som  svår  för  en  enskild  individ  att  förstå,  beskriva   och   därmed   kartlägga   varför   nätverksanalys   kunde   användas   för   att   visualisera   helheten   av   en   organisations  informationsutbyte.  Som  datainsamlingsmetod  valdes  en  enkät  vanligt  använd  och  utformad   för  nätverksanalys  men  kompletterades  med  direkta  observationer  för  att  skapa  djupare  förståelse  fånga   upp  kulturella  aspekter.    

• Forskningsfråga  3  är  jämförelse  och  vidare  analys  av  resultat  från  forskningsfråga  1  och  2.  I  likhet  med  vad   Zwijze-­‐Koning  &  De  Jong  (2005)  utrycker  kan  formella  och  informella  nätverk  i  organisationer  utvärderas   för  att  synliggöra  kommunikationsmönster,  identifiera  informationsblockeringar  eller  smala  passager  som   hindrar  effektiviteten.    

Kombinationen  av  kommunikationsnätverk  och  svensk  sjukvårdskontext  har  inte  tidigare  studerats  baserat  på   genomförd   litteraturstudie.   Kommunikationsnätverk   har   dock   applicerats   på   andra   sjukvårdsmiljöer   vilket   presenterats   i   avsnitt   2.3.2   Kommunikationsnätverk.   Dock   endast   4   av   15   med   europeisk   sjukvårdskontext.   Organisationskommunikationsforskaren  D.K  Mumby  menar  även  att  studier  av  organisationskommunikation  i   alltför   stor   utsträckning   fokuserat   på   stora   enkätundersökningar   och   missat   att   fånga   den   dagliga   verksamhetens  komplexitet  och  kommunikation  liksom  organisationsbeteende  (Hargie  &  Tourish,  2009).  

Val  av  process  

3.1.3

Studien   har   genomförts   från   januari   till   juni   2015.   Processen   har   tagit   inspiration   av   Blomkvist   och   Hallins   (2014)   metodbok   för   teknologer   ”Examensarbete   enligt   4-­‐fasmodellen”   som   innehåller   de   fyra   faserna   formulera,  konstruera,  producera  och  leverera.  En  iterativ  process  har  använts  beskriven  i  figur  9.  Uppdraget   har  formats  efter  avdelningen  liksom  observatörens  resurser  och  målbild  samt  i  linje  med  lärosätets  riktlinjer.    

Observatörens  bakgrund  och  perspektiv  

3.1.4

Vid  valet  av  fallstudier  som  forskningsstrategi  ställs  stora  krav  på  fallstudieforskaren  som  i  detta  fall  är  jag  som   examensarbetare.  Detta  med  anledning  av  att  en  fallstudies  datainsamling  inte  bygger  lika  mycket  på  rutin  som   ett   laboratorieexperiment   utan   forskarens   erfarenhet   och   bakgrund   kan   i   större   utsträckning   påverka   insamlingen   och   tolkningen   av   datan   rörande   det   studerade   fallet   (Yin,   2007).   Nedan   beskrivs   därför   min   bakgrund  och  mitt  perspektiv.    

Min  bakgrund  består  i  en  snart  slutförd  teknisk  utbildning  till  Civilingenjör  vid  KTH  med  inriktning  Industriell   Ekonomi.   Denna   utbildning   har   ett   flertal   kurser   inom   organisationsteori   och   ledarskap   vilket   är   relevant   för   detta   arbete.   Min   studieinriktning   har   varit   produktion   och   perspektivet   kan   därför   ha   påverkats   av   de   organisationer  jag  sett  inom  stor  svensk  tillverkningsindustri.  Utöver  studierna  har  jag  även  en  bred  erfarenhet   av  projektbaserade  organisationer  och  inblick  i  mer  och  mindre  välstrukturerade  organisationer.    

Som   observatör   har   jag   därmed   ett   utifrån   perspektiv   på   sjukvårdsorganisationen   med   en   teknisk   bakgrund,   erfarenhet   av   stora   svenska   tillverkningsindustrier   och   projektorganisationer.   Fallet   beskrivs   utifrån   mitt   perspektiv  som  observatör  men  med  stor  ödmjukhet  och  medvetenhet  om  min  bakgrunds  potentiella  påverkan   på   beskrivningen   av   det   studerade   fallet.   Det   kan   ha   påverka   djupet   av   förståelsen   för   organisationens   verksamhet  men  även  underlättat  identifieringen  nya  aspekter  för  en  förändrad  och  förbättrad  verksamhet.    

3.2 Datainsamling    

Datainsamlingen   genomfördes   med   fem   metoder   som   beskrivs   nedan,   litteraturstudie,   dokumentinsamling,   intervjuer,  enkät  och  observationer.  Utdrag  från  enkät  och  intervjufrågor  går  att  finna  i  appendix.  

Litteraturstudie  

3.2.1

Litteraturstudien   presenteras   i   kapitel   2   Teoretisk   referensram   och   har   använts   som   kunskapsbas   för   att   ge   bakgrund   och   fördjupad   förståelse   för   de   relevanta   forskningsområdena   utifrån   studiens   syfte   och   forskningsfrågor.  Då  studien  studerat  organisationskommunikation  utifrån  ett  strukturperspektiv  har  begrepp   och   teorier   kring   kommunikation,   organisation   och   struktur   varit   centrala   samt   vårdkontexten.     Litteraturstudien  skapade  även  en  grund  för  en  vetenskaplig  forskningsmetod,  vilket  inte  anses  vara  ett  krav   men  rekommenderat  för  att  skapa  en  bas  för  utformningen  av  data  insamling  och  analysmetoder  (Yin,  2012).   Litteraturstudien   inkluderade   därför   även   området   kommunikationsutvärderingar   i   organisationer   och   presenterade   närmare   den   valda   utvärderingsmetoden   nätverksanalys.   I   analysen   har   slutligen   litteraturstudien  använts  för  att  underbygga  och  ifrågasätta  empiriska  resultat.    

Litteraturen   har   samlats   in   löpande.   Insamlingen   av   relevant   litteratur   har   valts   ut   från   databaser   för   elektronisk  litteratur  och  boksamlingar  kopplade  till  Kungliga  Tekniska  Högskolan  (KTH),  Stockholms  universitet   (SU),  Handelshögskolan  i  Stockholm  och  Karolinska  Institutet  (KI).  Även  Google  Scholar  och  webbportalen  DIVA   har   använts.   Det   breda   antalet   boksamlingar   och   databaser   som   använts   har   varit   nödvändigt   då   de   olika   lärosäten  som  de  är  kopplade  till  har  olika  inriktningar  och  på  sitt  utbud  samt  begränsade  antal  upplagor.  Den   initiala   sökningen   använde   sökorden   ”kommunikation”,   ”intern   kommunikation”,   ”kommunikation   på   arbetsplatsen”,   ”organisationskommunikation”,   ”kommunikations   utvärdering”,   ”sjukvård”,   ”professionella   organisationer”   och   utvidgades   senare   med   bland   annat   ”nätverksanalys”,   ”informella   strukturer”,   ”formella   strukturer”,   ”informationsteknik”   och   metodrelaterade   sökord   som   ”enkätundersökning”.   Sökorden   har   använts   på   både   svenska   och   engelska   för   att   inte   begränsa   litteraturstudien   till   endast   svenska   texter.   Utgångspunkten   har   trots   det   varit   i   svensk   kommunikation   och   organisationslitteratur   för   den   inledande   litteraturstudien   för   att   säkerställa   att   korrekta   svenska   begrepp   använts.   Relevanta   artiklars   referenslistor   användes   frekvent   för   att   fördjupa   litteraturinsamlingen.   Ett   individuellt   möte   med   utbildade   bibliotekarier   i   informationssökning  genomfördes  initialt  vid  KTHs  bibliotek.  

Dokumentinsamling  

3.2.2

Dokumentanalys   är   en   vanlig   metod   vid   fallstudier   (Yin,   2014).   Dokument   som   granskas   kan   vara   allt   från   administrativa  dokument  till  skriftliga  rapporter.  I  fallstudier  är  dokumentens  viktigaste  roll  att  styrka  data  och   belägg  från  andra  källor  (Yin,  2014).  I  detta  arbete  användes  insamlade  dokument  till  att  beskriva  den  formella   personalinterna  kommunikationen  på  den  studerade  avdelningen.  Främst  rörde  detta  olika  posters  roller  i  den   personalinterna  kommunikationen  och  tillgängligheten  till  kanaler  för  kommunikation.  I  detta  syfte  studerades   rollbeskrivningar  och  introduktionsdokument.  Genom  att  granska  dokument  kunde  en  förståelse  skapas  för  hur  

man   på   avdelningen   skriftligt   förmedlat   förväntningar   på   roller   och   kanaler   för   den   personalinterna   kommunikationen.    

Följande  dokument  granskades,  samtliga  uppdaterade  under  2012-­‐2013:  

Dokument     I  syfte  att    

Rollbeskrivningar   för   sjuksköterskor,   undersköterskor,   samordnare,   köksansvarig,  avdelningens  ledning2  

Öka   förståelsen   för   hur   medarbetarnas   positioner   framställs   utifrån   ansvar   och   kanaler   för   kommunikation.    

Introduktionsdokument   läkare,   sjuksköterskor  och  undersköterskor  

Öka  förståelsen  för  hur  nyanställda  blir  introducerade   till  sitt  ansvar  och  kanaler  för  kommunikation  

Tabell  1  Insamlade  dokument  för  dokumentanalys  från  den  studerade  avdelningen  

På   den   studerade   avdelningen   finns   i   viss   utsträckning   även   skriftliga   rutindokument   och   checklistor   som   granskats  men  inte  analyserats  på  ett  systematiskt  sätt  som  ovanstående  dokument.  Övergripande  insikter  från   dessa  dokument  har  registrerats  som  observationer  och  i  viss  utsträckning  bidragit  till  att  beskriva  bilden  av   avdelningens   personalinterna   kommunikation.   En   granskning   gjordes   även   av   de   dokument   från   Stockholms   Läns  Landsting  (SLL)  som  fanns  att  tillgå  på  avdelningens  internwebb  som  beskrev  kommunikationsverktyg.      

Följande  dokument  beskrivande  kommunikationsverktyg  från  SLL  granskades:  

Dokument     I  syfte  att    

Planera  din  kommunikation   Öka   förståelsen   för   synen   på   kommunikationen   inom   landstinget  

Utveckla  ditt  kommunikationssystem   Skriv  ett  kommunikationskontrakt  

Tabell  2  Insamlade  dokument  för  dokumentanalys  från  Stockholms  Läns  Landsting  

Intervjuer  

3.2.3

Yin   (2007)   beskriver   intervjuer   som   en   användbar   informationskälla   inom   fallstudier   då   välinsatta   och   informerade  respondenter  kan  ge  viktiga  insikter  om  en  situation.  I  detta  arbete  har  intervjuer  använts  för  att   fånga   in   respondenterna   i   form   av   den   studerade   avdelningens   arbetsledares   syn   på   den   personalinterna   kommunikationen.   Detta   som   komplement   till   dokumentstudien   av   sturande   dokument.   Arbetsledarna   har   i   detta   hänseende   setts   som   välinsatta   och   informerade   i   hur   den   personalinterna   kommunikationen   är   förväntad  att  genomföras.  Följande  intervjuer  genomfördes:    

Position     Ansvar  

Sektionschef   Chefsläkare  för  sektionen  Hematologen  Huddinge  

Avdelningsansvarig  läkare   Ansvarig  läkare  vid  M71/73  

Chefssjuksköterska     Ansvarig  för  sjuksköterskor  och  undersköterskor  vid  M71/73  

Tabell  3  Genomförda  intervjuer  med  arbetsledarna  på  den  studerade  avdelningen  

Intervjuerna  har  genomförts  som  semistrukturerade  intervjuer  (Collis  &  Hussey,  2009)  .  Detta  är  förhållandevis   korta  intervjuer  på  runt  trekvarts  timme  där  man  följer  en  tydlig  uppsättning  frågor  men  skapar  även  utrymme   för  en  öppnare  form  av  dialog.  Intervjuerna  genomfördes  ansikte  mot  ansikte  i  en  avskild  miljö  på  avdelningen.   Intervjuerna  hade  bokats  i  förväg  och  de  intervjuade  meddelats  om  intervjuns  syfte.    Anteckningar  togs  under   pågående  intervju  och  renskrevs  i  anslutning  till  genomförd  intervju.  

Enkät  

3.2.4

Med   en   enkät   kan   ett   man   fånga   upp   hur   ett   urval   respondenter   tänker   eller   känner   för   att   skapa   en   ökad   förståelse  för  ett  utvalt  fenomen  (Collis  &  Hussey,  2009).  I  detta  arbete  har  en  enkät  använts  för  att  skapa  en   ökad  förståelse  för  den  personalinterna  kommunikationen  genom  att  fånga  en  ögonblicksbild  av  hur  aktörer  på   den   studerade   avdelningen   upplever   utbytet   av   information   under   en   referensvecka.   Enkätens   layout   och   distribution  som  beskrivs  nedan  utformades  för  att  resultera  i  en  visuell  nätverksanalys  av  enkätsvaren.  Teori   kring  nätverksanalys  är  beskrivet  i  avsnitt  2.4.2  Organisationer  som  nätverk  och  den  analys  som  genomförts  i  

2  Specifika  arbetsbeskrivningar  för  läkare,  chefssjuksköterskan  och  läkarsekreteraren  har  inte  funnits  att  tillgå  via  frågor   eller  intranätet  men  har  täckts  upp  av  ledningsansvarsbeskrivningar,  intervjuer  och  observationer.    

detta   arbete   är   presenterat   närmare   i   avsnitt   3.3   Dataanalys.   Enkäten   diskuterades   även   med   forskare   från   Stockholms  Universitets  Sociologiska  Institution  med  praktisk  erfarenhet  av  studier  inom  nätverksanalys.    

En   enkät   kan   beskrivas   som   en   form   av   strukturerad   men   mindre   tidsomfattande   insamlingsmetod   än   intervjuer   då   respondenterna   själva   fyller   i   svaren   (Collis   &   Hussey,   2009).   Utformningen   av   en   enkät   för   nätverksanalys   kräver   att   man   tar   hänsyn   till   karaktären   hos   den   population   man   studerar,   vilken   typ   av   relation   man   vill   visualisera   i   nätverket   och   syftet   med   undersökningen   (Borgatti   et   al.,   2013).   Detta   för   att   säkerställa  en  hög  validitet  på  samma  sätt  som  tester,  val  av  urvalsgrupp  och  metod  för  distribution  är  viktiga   faktorer   vid   användning   av   en   enkät   som   insamlingsmetod   (Collis   &   Hussey,   2009)   och   som   därför   kommer   presenteras  i  följande  avsnitt.    

3.2.4.1 Urvalsgrupp    

Den  urvalsgrupp  som  besvarar  enkäten  ska  vid  fallstudier  inte  generaliseras  till  hela  populationen  utan  snarare   fånga  en  ögonblicksbild  av  ett  studerat  fall  (Collis  &  Hussey,  2009).  Specifikt  vid  nätverksanalys  är  storleken  på   nätverket  inte  heller  lika  avgörande  som  de  begränsningar  som  sätts  av  syftet  med  studien  (Borgatti,  Everett,  &   Johnson,  2013).  Avgränsningen  av  urvalsgrupp  ska  sättas  utifrån  att  man  får  ett  slutet  nätverk  där  alla  aktörer   som  kan  påverka  nätverkets  utformning  inkluderas,  detta  är  en  svår  avvägning  men  kunde  i  detta  fall  avgränsas   till  den  slutna  kretsen  av  medarbetare  vid  den  studerade  avdelningen  för  hematologisk  slutenvård.    

Vid   utformningen   av   en   enkät   för   nätverksanalys   finns   även   ytterligare   en   faktor   av   vikt   när   det   gäller   urvalsgrupp.   För   att   kunna   genomföra   en   nätverksanalys   behövs   uppgifter   om   relationen,   i   detta   fall   informationsutbytet  mellan  aktörer.  Enkäten  bygger  därmed  ofta  på  ett  förbestämt  register  där  alla  personer  i   urvalsgruppen   finns   namngivna.   Ett   alternativt   upplägg   än   ett   register   är   att   respondenterna   får   namnge   personer  ur  minnet  som  de  haft  ett  informationsutbyte  med,  risken  ökar  då  att  aktörer  i  nätverket  helt  faller   bort.  Vilken  metod  som  bör  användas  är  omdiskuterat  (Zwijze-­‐Koning  &  De  Jong,  2005).  För  detta  arbete  valdes   ett   register   med   anledning   av   att   det   värderads   högt   att   fånga   upp   alla   aktörer   på   avdelningen   samt   att   en   avgränsning   i   urvalsgruppen   kunde   göras   genom   att   utgå   från   en   referensvecka.   Registret   samanställdes   därmed   utifrån   alla   aktörer   som   var   schemalagda   under   dagtid   under   referensveckan   och   respondenterna   ombads  även  tänka  tillbaka  på  den  gånga  veckan  för  att  mer  exakt  kunna  besvara  enkäten.    

En   viktig   etisk   faktor   var   graden   av   anonymitet   som   diskuterades   och   godkändes   med   den   studerade   avdelningens  ledning.  De  insamlade  enkätsvaren  har  anonymiserats  till  att  endast  beskrivas  utifrån  namnet  på   personers  positioner  i  organisationen.  Således  kunde  ingen  specifik  läkare  eller  sköterska  pekas  ut  även  om  de   administrativa  posterna  som  innehades  av  endast  en  person  kunde  identifieras  men  endast  av  de  som  kände   till  den  studerade  avdelningen  då  inga  namn  har  nämnts  vid  redovisning.    

3.2.4.2 Enkätfrågor  och  pilottest  

I  enkäten  användes  sociala  nätverksfrågor  som  är  speciella  utifrån  att  de  efterfrågar  respondenters  relationer   till  andra  i  sin  omgivning  istället  för  en  respondents  attribut  (ålder,  erfarenhet  mm.)  (Borgatti  et  al.,  2013).  Med   utgångspunkt  i  den  teoretiska  referensramen  och  grundläggande  kommunikationsmodeller  utformades  denna   enkät  för  relationer  av  vikt  för  en  kommunikationsutvärdering.  Grundläggande  kommunikationsmodeller  lyfter   fram  mottagaren,  sändaren,  innehåll  och  kanal  som  viktiga  aspekter  för  överföringen  av  information.    Enkäten   utformades   därför   att   utifrån   ovan   nämnt   register   över   urvalsgruppen   i   form   av   mottagare   och   sändare   fick   respondenterna   besvara   frågor   om   frekvensen   av   informationsutbytet,   innehållet   och   kanalen   för   kommunikation.  Framställningen  av  enkäten  gjordes  genom  det  webbaserade  formulärverktyget  jotform.com.   I  figur  10  finns  ett  exempel  på  enkätens  utformning.  

Figur  10  Enkätens  utformning  

• Innehåll,   enkätens  första  fråga  kategoriserade  innehållet  i  det  informationsutbyte  som  upplevts.  Baserat  

på   forskarna   De   Jong   &   Zwijze-­‐Konings   (2005)   artikel   om   nätverkanalys   som   metod   för   kommunikationsutvärderingar   delades   informationsutbytet   upp   i   långsiktigt   strategiskt,   kortsiktigt   operativt  och  personligt  vilket  exemplifierades  i  enkäten  utifrån  den  studerade  avdelningens  kontext.  Flera  

alternativ   kunde   kryssas   för.   Denna   uppdelning   motsvarar   tre   olika   nätverk   inom   organisationskommunikation   och   är   informativa   att   jämföra   individer,   grupperingar   och   uppdelningar   baserat  på  en  sorts  informationsutbyte  (Zwijze-­‐Koning  &  De  Jong,  2005).  

• Frekvens,   enkätens   andra   fråga   kategoriserar   mängden   informationsutbyte   som   upplevts.   Återigen   har  

utgångspunkten   varit   forskarna   De   Jong   &   Zwijze-­‐Koning   (2005)   som   exemplifier   olika   svarsalternativ   i   form   av   fritextsvar   utifrån   antal   tidsenheter   eller   en   förbestämd   skala.   Då   det   upplevdes   svårt   och   tidskrävande   att   utifrån   fritextsvar   ange   tidsenheter   valdes   en   förbestämd   skala   för   att   skapa   förutsättningar  för  en  hög  svarsfrekvens  vilket  även  underlättar  för  analysen.  Skalan  valdes  utifrån  förslag   av   forskarna   De   Nooy   et   al.   (2005)s   bok   om   det   nätverksanalysprogram   som   har   använts   och   är   en   femgradig  ska  från  ”flera  gånger  per  dag”  till  ”mindre  än  en  gång  per  vecka”.  Frekvensen  efterfrågades  för   att  i  nätverket  kunna  se  olika  individer  och  bildandet  av  grupperingar  utifrån  mängden  informationsutbyte.    

• Kanal,   enkätens   tredje   fråga   innehåll   en   lista   på   de   kanaler   för   personalintern   kommunikation   som  

observerats   eller   exemplifierats   användas   för   direkt   informationsutbyte   vid   den   studerade   avdelningen.   Frågan   delades   upp   i   två   delar   där   kanal   1   motsvarade   den   kanal   som   främst   användes   vid   informationsutbytet   med   respektive   aktör   och   kanal   2   den   näst   mest   använda   kanalen.   Kanaler   efterfrågades   för   att   i   nätverket   kunna   se   mönster   i   hur   olika   kanaler   använts   vid   olika   sorters   kommunikation.  

Pilottester  av  enkäter  är  viktigt  för  att  upptäcka  brister  i  enkätens  utformning  och  bör  helst  genomföras  med   respondenter  liknande  dem  i  din  urvalsgrupp  (Collis  &  Hussey,  2009).  Enkäter  med  sociala  nätverksfrågor  kan   även   anses   känsliga   och   påverka   respondentens   partiskhet   då   de   efterfrågar   individers   relationer   varför   pilotstudier  kan  försäkra  sig  om  att  enkätens  utformning  inte  väcker  anstöt  hos  respondenterna  (Borgatti  et  al.,   2013).   Tre   pilottester   har   genomförts   med   anställda   vid   Karolinska   Universitetssjukhusets   i   Huddinges   hematologiska   centrums   öppenvård   vilket   är   en   avdelning   som   arbetar   nära   knutet   till   den   studerade   avdelningen   på   samma   sjukhus   men   för   hematologisk   slutenvård,   sambandet   förklaras   närmare   i   avsnitt   4.1  

Karolinska  Universitetssjukhusets  hematologiska  centrum.  Pilottesterna  genomfördes  därmed  på  respondenter  

som   anses   inneha   högst   liknande   utgångspunkter,   kontext   och   grad   av   informationsutbyte   som   sin   systeravdelning.  Respondenterna  vid  pilottesterna  fick  fylla  i  enkäten  under  observation  och  löpande  berätta   om   sina   tankar   och   funderingar   kring   enkäten.   Kommentarerna   antecknades   och   användes   för   att   förbättra   enkätens  struktur  och  öka  validiteten.    

3.2.4.3 Distribution  

Enkäten  distribuerades  via  mail  torsdag  kväll  under  referensveckan  och  respondenterna  hade  en  vecka  på  sig   att   besvara   enkäten.   Svarstiden   förlängdes   sedan   med   ytterligare   en   vecka.   Efter   det   ansågs   för   lång   tid   ha   passerat   sedan   referensveckan   för   att   svaren   skulle   vara   tillförlitliga.   Vid   nätverksanalys   kan   reliabilitet   påverkas  negativt  av  saknade  svar,  främst  i  mindre  nätverk  där  en  saknad  aktör  kan  påverka  hur  resterande   delar   av   nätverket   visualiseras   (Borgatti   et   al.,   2013).   Detta   kan   motverkas   med   att   bygga   en   relation   till   respondenterna  inför  distributionen  (Johnson,  1990).  Att  som  distributör  av  enkäten  finnas  tillgänglig  för  att   följa  upp  frågor  och  reda  ut  oklarheter  är  även  viktigt  vid  mail  som  distributionskanal.  Mail  anses  tidseffektivt