Styrdokumenten

Lärarna såg olika på styrdokumenten och deras konkretionsnivå. Relationen mellan läroplan, kursplaner, programmål och skolplan uttrycktes på olika sätt av de olika lärarna.

35

Vilka dokument som var av mest vikt för den individuelle pedagogen varierade också. Karin och Malin menar att läroplanen är det övergripande och det som är det viktigaste, sedan kommer programmål och längst ner finner vi kursmålen.

Det viktigaste som jag ser det är ändå läroplanen. Alltså den roll som vi har såsom demokratisk institution. Att se till att alla elever blir bemötta på samma sätt, att man får utifrån sina behov. Jag tycker individanpassingen är jätteviktig. (Karin)

Vidare preciserar hon:

Läroplanen, den är på något sätt övergripande, och det är där vi förbereder dom för livet. Sen programmålen, det är ditåt där du riktar det, sen har du kursmålen med det du faktiskt måste ha med på något sätt. I den fallande ordningen. (Karin)

Malin uttrycker sig på ett liknande sätt:

Jag anser att först och främst är det läroplanen som styr och sen programmålen. Ibland frågar elever “varför ska vi kunna det här?” och oftast kan jag svara, men ibland känns frågan väldigt berättigad. Det känns som att dom behöver andra bitar mycket, mycket mer. Så det handlar lite om att prioritera. Skolplanen ligger hand i hand med programmålen. (Malin)

Det handlar alltså här om att läraren prioriterar bort bitar av kursplanen för att hon känner att det finns andra saker som är viktigare att arbeta med. Andra lärare prioriterar annorlunda. Karl ser t ex kursplanen som det centrala för undervisningen:

Så du ser det som något slags hierarkiskt mellan... (Intervjuare)

Hierarkiskt kanske jag inte ser det, men jag tycker att programmål och läroplan och skolplan kan färga undervisningen. (Karl)

Så du ser mer att kursplanen, och så ligger dom andra lite utanför? Men dom är ändå integrerade såklart. (Intervjuare)

Ja, men att man plockar från dom ner till, kan man inte se, jag ser det så i alla fall. Jag vet att det finns andra som tycker att läroplanen är viktigare än kursplanen [...] Just när jag planerar undervisningen så utgår jag ifrån den. Jag tänker inte, nu ska jag ha något med genus, nu ska jag

36

ha något med och sen kommer skrivandet in utan det är skrivandet, och sen kan man då färga det från dom andra. (Karl)

Ett annat tema som behandlades i intervjuerna var konkretionsnivån i styrdokumenten och då framför allt kursplanerna. Det visade sig att lärarna var splittrade i hur de skulle förhålla sig till konkretionsnivån. Samtidigt som man såg en fördel när det gällde rättvisekrav och betygssättning med mer konkreta kursplaner såg man det som en fördel att läraren själv kunde utforma undervisningen på ett sätt som passade dom själva. Stina tyckte att konkretionsnivån var speciellt problematisk i förhållande till betygssättningen:

De är inte konkreta. Det lämnar mycket öppet till tolkning. På ett sätt så är det bra, för då kan man styra det mer efter elevens intresse och klassernas, ja vad dom vill och vad dom tycker är roligt. På ett sätt är det dåligt för individen, för betygskriterierna när det gäller tolkning, att det lämna väldigt mycket öppet för tolkning tycker jag när man sätter betyg. Jag tror inte vi har samma betygssyn på olika program här på skolan. Det tror jag är generellt över hela landet att det är svårt att tolka och få en enhetlig betygssyn. (Stina)

Malin ser en paradox i kursplanen:

Kursplanen tycker jag är det svåra. Dels är den otydlig, den är inte tillräckligt konkret. Samtidigt så vet man ungefär vad som gäller. (Malin)

Är innehållet bra i kursplanen. Hur är konkretionsnivån, är det tillräckligt konkret? (Intervjuare)

Jag hade nog inte velat ha mer konkret egentligen, för då skulle man känna sig ännu mer styrd. Och personligen så finns det delar som jag inte förstår varför man ska arbeta med och andra förstår jag mycket väl varför det är jätteviktigt att arbeta med. Jag prioriterar faktiskt. Sen är det tiden också. Hinner man med så kan man ju göra allt. (Malin)

Så du tycker det är öppet för tolkning? (Intervjuare)

Jag tycker inte det är så öppet för tolkning, det är mer diffust. Det är därför det blir så missuppfattat också ju. Många lärare tror ju att man ska arbeta med all litteraturhistoria och alla stora författare och vissa gör ju det och säger att det står i kursplanen. Däremot betygskriterierna i kursplanen tycker jag är tydliga och jag arbetar mycket med dom. (Malin)

37

Karl ser ett problem både i att säkra en likvärdig undervisning och en likvärdig bedömning:

Formuleringarna är väldigt vaga. Alltså det här med betyg, man sätter olika betyg på olika skolor. Hur ska man som lärare kunna sätta rättvisa betyg? (Karl)

Så du tycker att det har med bedömningsfrågan att göra? (Intervjuare)

Nja, inte bara, det tycker jag inte utan jag tycker också att det har ett att man säkrar att eleverna får den utbildningen som dom har rätt till. [...] Samhället har ju sagt att man ska kunna detta, men det finns ju liksom ingen, man skulle kunna göra nästan vad som helst inom sitt ämne. (Karl)

David menar också att det handlar både om rättvisa betyg och att garantera en likvärdig undervisning.

Vad tycker du om innehållet i den [kursplanen], vad tycker du om konkretionsnivån? Finns det tolkningsutrymme osv, osv? (Intervjuaren)

Jag tycker väl att kursmål och betygskriterier i samtliga tre kurser är rätt schyssta. Alltså dom är användbara. Dom kan bli betydligt bättre, det finns saker som är väldigt luddiga och det finns också ett jättelikt tolkningsutrymme, det finns det. Och det är på gott och ont det där. På gott på det sättet att det ger mig väldigt stor frihet som lärare men när det gäller betygssättning så är ju det här tolkningsutrymmet, jag talar betygskriterier då, något som problematiserar då när det gäller rättvisa betyg. (David)

Senare i intervjun återkommer vi till samma problematik:

[...] Det kan inte vara fritt fram för mig att bestämma innehållet i undervisningen och det hänger samman med att man ska garantera en viss kvalitet i undervisningen. Någonstans där tror jag att det går till bottnen, kvalitet och likvärdig undervisning. Men som sagt, där är ju jättestort tolkningsutrymme och det gör ju också att det blir väldigt, jag menar om du går in till mina kollegor så som håller ju inte på med samma saker som jag gör och det är ju bra ju att det finns ett visst tolkningsutrymme. (David)

Man menar alltså att det är bra med tolkningsutrymme för att kunna individanpassa samtidigt som man ser att detta kan skapa problem med rättvis bedömning och likvärdig

38 undervisning på olika skolor.