5. Diskussion
5.3 Svenskämnets möjligheter
I samtliga styrdokument som tagits upp i denna uppsats menar man att ett av skolans uppdrag är eleven ska se samband mellan de olika delarna i sin utbildning. Denna enighet menar man också är problematisk i en kursuppdelad skola. Kursplanen i svenska ser denna enighet som ett av uppdragen som är specifikt för svenskan. Svensklärarna ser också svenska och språket som något centralt för elevens utveckling mot att bli en samhällsmedborgare och att kunna reflektera över sin egen situation, att vara människa. I denna bemärkelse kan svenskämnet ge eleven verktygen för att strukturera, relatera och skapa mening i sin utbildning. Samma tanke återfinns då Lpf talar om yrkeslivet som gränsöverskridande, något som ska speglas i skolans organisation.
Som ämne kan svenska användas för att skapa en medvetenhet och metanivå för reflektion hos eleverna. Genom att studera språket kan eleven lära sig att analysera detta utifrån och formulera tankar om sin egen situation och sin egen utbildning. Om man lyssnar på elevernas röster och kopplar dessa till en gemensam vision för klassen så kan man skapa grupper och undergrupper som fungerar inom det Hargreaves kallar för den rörliga mosaiken. Dessa undergrupper fungerar i sig som en metanivå för analys av det postmoderna samhällstillstånd som möter elever och lärare. Dock får inte struktureringen ses som en isolerad undervisningsstrategi. Den osäkerhet och föränderlighet som präglar den rörliga mosaiken får inte heller leda till att undergrupper blir låsta, statisk organisering kan degenerera till social relativism.
Språksociologi upplevdes av lärarna som en del av undervisningen som var uppskattad och intressant för eleverna. Kanske beror detta på att språksociologin handlar just om att diskutera språket på en metanivå och så att säga avtäcka de strukturer inom vilka språkanvändarna rör sig. I denna metanivå ligger också ett frö för att förstå sin egen situation, både som elev och människa.
46
och samarbete har dock inget värde i sig. Det kan vara denna skillnad som David talar om när han menar att svenskan ofta blir en hjälpgumma: ”Ja, alltså att det blir, det blir mycket projekt i skolan numera och ja det kanske språket och svenskan kanske försvinner någonstans i det här virrvaret av projekten.” Samtidigt önskar David mer samarbete med andra ämnen, bara på andra villkor. I samarbetet kan svenskan bli det som enar och ligger till grund för ett gränsöverskridande perspektiv.
Kanske är detta svenskämnets yttersta syfte, att förena olika kunskaper, synvinklar och erfarenheter i den gymnasiala utbildningen. Detta är en oerhört komplex och svår uppgift. Samtidigt ger det svenskläraren en unik möjlighet.
47
6. Källförteckning
6.1 Litteratur
Denscombe, M (2000). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur, Lund.
Hargreaves, A (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Studentlitteratur, Lund.
Hargreaves, A & Fink, D (2006). Sustainable Leadership. Jossey-Bass, San Francisco.
Hellspong, L & Ledin, P (1997). Vägar genom texten - Handbok i brukstextanalys. Studentlitteratur, Lund.
Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94. Utbildningsdepartementet 1994.
Persson, M. (2007) Varför läsa litteratur. Studentlitteratur, Lund.
Selden, R. Widdowson, P & Brooker, P (1997). Contemporary Literary Theory. Prentice Hall, Essex.
Zackari, G & Modigh, F (2000). Värdegrundsboken. Regeringskansliet, Stockholm.
6.2 Uppsatser
Baka, S et al (2008). Från resursfördelning till resursanvändning - En fallstudie om
kommunala och fristående gymnasieskolor. Kandidatuppsats, Ekonomihögskolan, Lunds
Universitet, Lund.
48 C-uppsats, Högskolan Dalarna.
6.3 Media
Stockholm TT: ”Skriftliga omdömmen i höst”.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_775025.svd, skrivet 20081501, hämtat 20080710
Begler, Ann-Marie. ”Inför bötesstraff för dåliga skolor”.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=833243, skrivet 20082809 hämtat 20080710
49
7. Bilagor
7.1 Intervjuguide
Intervjuteman l Skolans syfte l Svenskämnets syftel Hur och om vad ska man undervisa
l Hur går alla dessa ämnen ihop med styrdokumenten l Utforma svenskundervisning efter fritt upplägg
7.2 Lokal skolplan
Lokal Arbetsplan 2008-2009 Lokal arbetsplan 2008/2009 för 1. Vision”Den enskilde elevens bästa – en modern skola att utvecklas och lyckas i.”
Gymnasiet ser som sin uppgift att stimulera elevernas motivation, kreativitet och engagemang i skolans alla ämnen så att de kan känna glädje, skaparlust och framtidstro och lyckas väl med sina studier.
2. Långsiktiga mål och utvecklingsområden
Individuell utvecklingsplan
• Eleven skall ha en individuell utvecklingsplan som stödjer elevens utveckling, utgår från möjligheterna och det eleven kan.
Sammanhang och inflytande
• Elevens individuella utvecklingsplan skall vara utgångspunkt vid planering av lärandet. Eleven skall uppleva att lärandet sker i ett sammanhang, ha inflytande över tid, plats, innehåll och form för lärande.
50 Trygghet
• Eleven skall känna sig trygg på sin skola. Varje elev skall från alla mötas av en respektfull inställning och ges möjlighet att bearbeta rädsla, oro och misstänksamhet.
Måluppfyllelse
• Eleven som påbörjar sina studier ska i högre grad än idag fullfölja sina studier med godkända resultat. Andelen som når gymnasieexamen skall vara på minst rikssnittet.
3. Ledningspolicy
Gymnasiet värnar om de demokratiska värdena där medinflytande, samarbete, hänsyn och respekt är nyckelord. Gymnasiet ser som sin uppgift att vara en arbetsplats som uppskattas av personalen och där eleverna lyckas med sina studier och känner arbetsglädje genom att erbjudas en trygg skolmiljö och välutbildade lärare som lyssnar till deras åsikter, och som bedriver undervisning som håller hög kvalitet.
4. Skolans mål och utvecklingsområden
Område 1: Individuell utvecklingsplan Mål
l Genom elevens individuella utvecklingsplan vill skolan ge eleven ett redskap för självreflektion och planering av lärandet. IUP:n ska ge eleven möjlighet till stärkt självkänsla och självförtroende och därmed öka elevens förutsättningar för lyckade studier.
l Under året ska IUP:n utvecklas så att den i än högre grad är en utgångspunkt för den enskilde elevens planering av sitt lärande.
Planerade åtgärder
l Fördjupningstiden utökas till 100 minuter i veckan. Under denna tid har eleven och mentorn bl.a. möjlighet till enskilda samtal angående målen i IUP:n och uppföljningen av dessa.
l IUP:n utformas så att elevens individuella mål för de enskilda ämnena blir tydligare.
Område 2: Sammanhang och inflytande Mål
51
l Med IUP:n som utgångspunkt ska eleven uppmuntras till att ta egna initiativ, ta ansvar och göra medvetna val under sin utbildningstid på gymnasiet. Eleven ska känna att den har möjlighet att påverka sin studiesituation och förstå sambandet mellan utbildningens olika ämnen. Eleven ska få insikter om att individen utvecklas i samspel med den närmaste omgivningen och med samhället i stort.
l Fler elever ska välja modersmål och svenska som andra språk. Planerade åtgärder
l Hösten 2008 startas miljöprofilen inom skolans samhällsvetenskapliga program. Ansvarigt arbetslag för denna profil arbetar fram ämnesövergripande projekt som överensstämmer med skolans entreprenöriella kunskapssyn.
l Hösten 2008 startas en utbildning för de elever som satsar på att bli diplomerad gymnasieekonom inom det samhällsvetenskapliga programmets ekonomiinriktning. I samband med denna utbildning arbetar arbetslaget fram ämnesövergripande projekt som överensstämmer med skolans entreprenöriella kunskapssyn.
l Genom utökade omvärldskontakter vill det samhällsvetenskapliga programmets sociala profil förnya och vidareutveckla projekt som överensstämmer med skolans entreprenöriella kunskapssyn.
l Arbetslaget för handels- och administrationsprogrammet arbetar fram en ny modell för åk 1 -elever som bygger på ämnesövergripande studier och där undervisningen planeras utifrån den enskilda elevens förutsättningar och en entreprenöriell kunskapssyn.
l På handels- och administrationsprogrammet utvecklas och fördjupas den arbetsplatsförlagda utbildningen.
l Samtliga arbetslag sammanställer en översikt/plan över de ämnesövergripande projekten under året och där arbetslagets pedagogiska tanke klart framgår.
l Modersmålslärarna knyts tätare till skolan och undervisar på det individuella valets schemapositioner.
l Ämnet svenska som andraspråks knyts tätare till övriga ämnen.
Område 3: Trygghet Mål
l Gymnasiet vill skapa en för elever och personal gemensam och djupt förankrad värdegrund på skolan.
l Elever och personal ska ges möjlighet att utvecklas positivt genom att vistas i en trygg och harmonisk miljö.
Planerade åtgärder
l Genom kompetensutveckling ges personalen metoder för att arbeta med eleverna i värdegrundsfrågor.
52 l Mentorsuppdraget förtydligas.
l Kompetensutveckling som behandlar ledarskap i klassrummet och konflikthantering genomförs.
l Tjej- respektive killgrupp startas under hösten. Område 4: Måluppfyllelse
Mål
l Verksamheten ska organiseras så att förutsättningarna för läraren att ge eleven individuellt stöd inom pågående kurs stärks.
l Skolan ska utveckla metoder för ett säkerställa en likvärdig bedömning av kunskaper och färdigheter.
Planerade åtgärder
l Fördjupningstiden utökas till 100 minuter per vecka. Under denna tid har eleven möjlighet att fördjupa sig i sina ämnen eller att hämta igen missade kunskaper. Eleven väljer i stor utsträckning själv vilket ämne och vilka uppgifter den ska arbeta med, men det är även möjligt för skolans personal att styra över hur tiden ska användas. Mentor och elev använder även tiden för planering av studier, uppföljning av frånvaro osv.
l Då åtgärdsprogram har upprättats arbetar lärare och elev under fördjupningstiden aktivt med de åtgärder som fastställts i åtgärdsprogrammet.
l Läraren utformar sin undervisning så att eleverna kan arbeta med uppgifter som är anpassade till den betygsnivå som eleven strävar efter att uppnå.
5. Lärandet
Huvuduppgiften för de frivilliga skolformerna är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen skall främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. All verksamhet i skolan skall bidra till elevernas allsidiga utveckling ( Läroplanen Lpf 94, sid5)
Varje elev skall få stimulans att växa med uppgifterna och möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Varje elev skall möta respekt för sin person och sitt arbete. Eleverna skall bli medvetna om att nya kunskaper och insikter är förutsättningar för personlig utveckling. Detta skall syfta till att grundlägga en positiv inställning till lärande och att återskapa en sådan inställning hos elever med negativa skolerfarenheter. Skolan skall stärka elevernas tro på sig själva och ge dem framtidstro.(Läroplanen Lpf 94, sid 6)
Enligt läroplanen är det en viktig uppgift för skolan att ge eleverna beredskap för att möta framtidens krav och förmedla en vilja och lust att förnya och utveckla sina kunskaper. På gymnasiet strävar vi därför efter ett entreprenöriellt lärande. Vi ser som vårt uppdrag att
53
verka för att eleven genomgår en allsidig personlig utveckling där vi vill stärka kompetenser som självförtroende, integritet, konsekvensbedömning, ansvarstagande, uthållighet, kommunikationsförmåga samt förmåga att reflektera och att tänka lösningsorienterat, vilket i sin tur leder till idéutvecklingskompetens och handlingskraft. Det handlar om att hitta motivationen hos den enskilde eleven, eftersom den känslomässiga sidan av lärandet påverkar läroresultatet. Lärandet ska vara förankrat i ett socialt sammanhang som är relevant för individen, och uppgifter som eleven ska lösa ska kännas väsentliga. Vi vill erbjuda ett lärande som ska ingå i en sammanhängande process och där den lärande måste vara aktiv.
Sammanfattningsvis vill vi göra lärandet lustfyllt utan att för den skull minska på kunskapskraven.
Vi lyfter fram vikten av ett hållbart samhälle och fokuserar på sociala och ekonomiska frågor, samt miljöfrågor. I undervisningen lyfts dessa fram i de enskilda ämnena, samt i skolans profiler och projektsatsningar.
Skolans lärare, rektorer och elevvårdsteam arbetar gemensamt för att stärka den enskilde elevens möjligheter till framgångsrika studier och personlighetsutveckling