I kapitel tre skrev jag att begreppet organisationers omgivning – vad som finns utanför organisationer – kan kopplas till begreppet distans. Fördelen med en sådan koppling är att distans låter sig problematiseras på fler sätt än begreppet omgivning. Distans kan vara kognitiv, geometrisk, tidslig, rumslig och relat-ionell. Och framför allt leder begreppet distans till idéer om hur styrning på distans går till, vilket är relevant för att analysera styrregimen.
I analysmodellen som presenterades i kapitel tre utgick jag framför allt från Laws (1986) modell för hur styrning på distans görs möjlig. Hans idé var att människor, objekt och inskriptioner (texter) tillsammans skapar styrning. Män-niskor, objekt och texter är komponenterna i en styrning på distans, men att de i sina olika kombinationer också skapar den distans som ska styras. Distans är, vilket också konstaterades i kapitel tre, en effekt snarare än ett absolut tillstånd (Law och Mol 2008).
I kapitel åtta konstaterade jag att standarder är styrregimens styrinstrument och organisationer är både styrregimens verktyg att styra med och dess styrob-jekt. I kapitel åtta redogjorde jag också för juxtapositionen (Law 1986, Law och Singleton 2005) av komponenterna i styrregimen. Av pedagogiska skäl återger jag tabellen från kapitel åtta för att tolka principerna bakom kompo-nenternas juxtapositioner. I detta kapitel tolkar jag tabellen utifrån Laws idé om att för att distansstyrning ska göras möjlig måste centrum och periferi stå i kontakt med varandra så att kommunikationen förblir obruten. Styr-regimens tolkas också utifrån Laws idé om att en fungerande styrning på distans ska kunna inkorporera omgivningen för att kunna bli varaktig och kraftfull (Law 1986). Arbetsfördelning, kopplandet av organisationer, en samordnande nod och beskrivning av styrregimen som en helhet är styrregimens sätt att skapa en obruten kommunikation och att inkorporera omgivningen. Jag redogör för hur i det följande.
Tabell 9.1. Fyra principer bakom komponenternas juxtapositioner A. Arbetsfördelning B. Kedjelikt
kopp-lande
C. En nod D. Helhet
A1. Öppna system B1. Principen om pre-sumtion
C1. Principer för ack-reditering
D1. Ord: Paket, me-tod, helhet, system, enhetlighet, tydlighet, transparens
A2. Specialisering B2. Kontroll av andra än sig själv (undantag tillverkaren)
C2. Förtroendeargu-mentet
D2. Gränser mot om-givningen
A3. Oberoende orga-nisationer
B3. Medlemskap byg-ger på flera organisat-ioner
C3. Både kontrolleras av och kontrollerar andra enligt standar-der
D3. Avtal som binder ihop ackreditering, certifiering och stan-darder
A4. Hierarki C4. Samordning D4. Gemensam ord-lista
C5. Samordning av samordning
D5. Egen logotype
Obruten kommunikation
I styrregimen juxtapositioneras komponenterna så att kommunikationen förblir obruten. Framför allt sker detta med styrinstrumentet standarder. Samtliga or-ganisationer i styrregimen styrs av standarder. Oror-ganisationerna (förutom till-verkaren) har sedan till uppgift att styra någon annan genom standarder så att kontakt skapas från lokalt till globalt – globala IAF:s arbete bygger på EA:s avtal med ackrediteringsorganen som arbetar med att kontrollera certifierings-företag som kontrollerar tillverkare som kontrollerar sin produktion, en kon-troll som är en förutsättning för att produkterna ska kunna säljas globalt. Stan-darder skapar en ”glokal” styrning och en ”glokal” kommunikation (Robertson 1992). Och då standarder används både lokalt och globalt möjliggörs en obru-ten kommunikation i styrregimen – samma styrinstrument kan användas oav-sett var någonstans det används.
Obruten kommunikation möjliggörs också genom hur organisationerna i styrregimen kopplas ihop (juxtaposition B). Varje objekt som styrs – varje or-ganisation – har i uppgift att styra nästa objekt (förutom tillverkaren). Detta gör att det finns en kedja av organisationer som kopplar till varandra och skapar en kontakt mellan organisationerna i styrregimen så att komponenterna hela tiden står i kontakt med varandra. Vilken organisation som ska kopplas
Även styrregimens noder (juxtaposition C) främjar en obruten kommuni-kation. Noden gör att kommunikationen samlas och knyts samman – det är genom ackrediteringsorganisationerna som IAF, EA och certifierings-organi-sationerna står i kontakt med varandra. Därtill ska ackrediteringsorganisation-erna vara samordnande för marknadskontroll och anmälningar av organ. Ack-rediteringsorganisationerna blir till ett slags kommunikationsnoder.
Den artikulerade idén om en helhet (juxtaposition D) skapar ett gemensamt språk som organisationerna i styrregimen tillsammans delar. Den gemen-samma ordlistan gör att begrepp och ord inte behöver översättas mellan olika organisationer i styrregimen vilket gör att kommunikationen inte behöver av-brytas eller snedvridas. Idén om helhet främjar även en obruten kommunikat-ion genom att det finns en idé om vad som finns innanför och utanför – det vill säga vad som kan kommuniceras med och vad som inte går att kommunicera med. Produkter som finns utanför den inre marknaden är lätta att identifiera genom avsaknaden av CE-märket, exempelvis.
Sammantaget gör arbetsfördelningen, kopplandet av styrobjekt, den sam-ordnande noden och skapandet av en enhetlig helhet att det i styrregimen skapas en obruten kommunikation.
Inkorporering av omgivning
För att en styrregim ska kunna styra på distans och täcka större områden be-hövs metoder för att inkorporera omgivningen. I den globala styrregimen kom-mer detta till uttryck genom arbetet med att beskriva och forma styrregimen som en helhet (juxtaposition D). Med principen om ömsesidiga erkännandena kan regimen inkorporera även sådant som tidigare låg utanför, det vill säga produkter som inte täcks av Den nya metodens direktiv, eller ackrediteringar och certifieringar utförda av organisationer utanför Varupaketet. Med IAF och EA:s arbete med MLA-avtalen inkorporeras omgivningen i en utsträckning som gör att styrregimen blir global och styrobjekten och verktygen blir ”ac-cepted everywhere” (IAF:s slogan). Kopplandet av komponenter likt en kedja (juxtaposition B) är också ett sätt att inkorporera omgivningen – genom att organisationerna står i kontakt med varandra kan de täcka större distanser utan att tappa kontakten med styrregimen eller varandra. De blir inte isolerade sa-telliter eller vilsna skepp på okänt vatten utan delar av en kedja.
Det här var också varför Riksprovplatssystemet inte kunde bli ”accepted everywhere” – Riksprovplatssystemet byggdes inte med standarder utan med nationella och statliga förhandskontroller. Därför kunde systemet in nå längre än Sveriges gränser och kunde därför inte inkorporera en större omgivning.
Med arbetsfördelningen (juxtaposition A) skapar styrregimen funktioner som gör att också områden utanför EU kan styras: genom egenkontrollen kan
tillverkaren kontrolleras även om tillverkaren befinner sig utanför EU:s grän-ser. Importören och distributören, vilka enligt styrregimens definition befinner sig inom EU:s gränser, ges i uppgift att kontrollera att tillverkaren sköter sin egenkontroll, egenkontrollen är inte platsbunden. Genom arbetsfördelningen av tillverkaren, importören och distributören i en leverenskedja inkorporeras större områden än endast den inre marknaden.
*
Komponenternas juxtaposition gör att styrregimen kan bli global (arbetsför-delning, en nod, kedjelikt kopplande och beskrivning av en helhet). Kompo-nenternas juxtapositioner gör att kommunikationen i regimen förblir obruten och att omgivningen inkorporeras så att regimen kan täcka större områden. Dessa aspekter poängterade Law som viktiga för en fungerande styrning på distans. Men den globala styrregimens konstruktion karaktäriseras också av aspekter som Law (1986) inte diskuterade, men som jag funnit i fältmaterialet. Jag ska nu diskutera styrregimens konsekvenser för distans och för förståelse för organisering av och mellan organisationer